Citat i tiden

Nu, när sanktioner är införda mot Nordkorea och sanktioner mot Iran fortfarande debatteras, är det många som diskuterar sanktioner som sådana. Godmorgon Världen hade häromsistens ett reportage om sanktioner, och i förra veckan kunde man i The Economist läsa en intressant artikel om de få lyckade och fler mindre lyckade dito. En uppenbar risk med sanktioner är ju inte bara att en ofta redan plågad befolkning riskerar att drabbas hårdast, utan att det, som är uppenbart i fallet Kuba, öppnar möjligheten för en ledare att lägga skulden för landets problem på en utomstående fiende. Detta sammanfattas väl i citatet från den polska regeringens talesman Jerzy Urban, som svar på att Reagan infört sanktioner mot landet under krigstillståndet 1981-82:

Rząd się wyżywi.

Översatt blir det ungefär: Regeringen kommer att nära sig (eller mata sig eller ta hand om sig). Det säger ganska mycket om hur svårt det är med effektiva sanktioner.

Andra bloggar om: politik, sanktioner, Nordkorea, Polen.

En dålig blandning av vetenskap och politik

I veckans Nature finns åtminståne två exempel på hur fel det kan gå när politik och vetenskap blandas. Eller snarare inte blandas. I de här fallen fungerar det som olja i vatten.

Det handlar i det första fallet om den skandalösa behandligen av de fem bulgariska sjuksköterskor och den palestinske läkare, de s.k. "Tripoli six" som i Libyen står anklagade för att medvetet smittat hundratals barn med HIV. Nature har fått tag på en översättning av den libyska rapport som var nyckeln i åklagaren fall. De har låtit internationella experter utvärdera den och utfallet beskrivs som "A shocking lack of evidence". En rapport av två internationellt erkända italienska AIDS-forskare kom till slutsatsen att smittspridning började redan innan de anklaga kom till Libyen, och att den berodde på dålig sjukhushygien. Denna rapport avfärdades av Lybien som "hypotetisk", till stor del grundat på den nationella inställningen att det aktuella sjukhuset är ett mönstersjukhus och att hygienen minsann varit god. Enligt Nature riskerar de sex nu att dömas till döden i rättegången som avslutas den 31 oktober.

Den andra artikeln handlade om kreationism. Polens biträdande utbildningsminister Mirosław Orzechowski uttryckte nyligen uppfattningen att "evolutionsteorin är en lögn". Som man kunde läsa hos The beetroot berodde Darwins felaktiga uppfattning om att människor utvecklats från apor på att han (Darwin, inte Orzechowski) var vegetarian och därför saknade "fire in the belly". Japp, så är det...
Ytterligare komplicerat blir det då utbildningsministerns, Roman Giertych, far Maciej Giertych är ledamot i EU-parlamentet och lobbar för obligatorisk undervisning i kreationism i polska skolor. Maciej Giertych har en PhD i trädfysiologi från Toronto och hävdar att evolutionsteorin är motbevisad på vetenskpaliga grunder. "Det är en katastrof", säger en polsk zoolog till Nature. "Folk kan få uppfattningen att det finns en kontrovers om evolutionen bland forskare". Och de som följt ID-debatten de senaste åren vet att det är precis det som kreationister och ID-anhängare vill. "Teach the controversy" är deras slagord, trots att ingen kontrovers finns. Den som trodde att evolutionsdebatten skulle stanna på andra sidan Atlanten trodde tyvärr fel, och nu har vi ju ett parti, vars företrädare motionerat mot evolutionen, i regeringen i Sverige. Jag tror inte att vi kommer att få en situation liknande den i USA på länge i Sverige, givet den allmänna acceptans som evolutionsteorin har här, men andra former av pseudo- eller ovetenskapliga fenomen såsom homeopati och healing verkar vara växande.

Jag ser ingen "quick-fix" som kan ge en lösning på det problemet, utan det kräver en långsiktig satsning som jag inte har för avsikt att diskutera här just nu.


Andra bloggar om: politik, vetenskap, ovetenskap, Tripoli six, kreationism, Polen. Intressant?

Ingen rymdhiss i år heller

Nasa har just hållt sina årliga X-prize-tävlingar, och vinnare blev ... Nasa. Som fick behålla sina pengar. Ingen vinnare kunde utses i år. Bland tävlingsgrenarna fanns bland annat rymdhisstävlingarna, där det gäller att bygga en klättrare samt en stark kabel.

Rymdhissen har varit på tal länge, och är ett koncept för att enkelt kunna placera ut satelliter i bana kring jorden. Den består av en kabel/vajer som når upp till geostationär bana (GEO), där en motvikt placeras¹. Sedan kan man låta en klättrare åka upp och ner längs vajern med satelliter, istället för att skjuta upp dem med raket. Enkelt och ekonomiskt.

Problemet är bara att GEO är ganska långt upp, sådär 35786 km. Det behövs alltså en rätt lång kabel. Och en rätt stark kabel! Kabeln måst nämligen kunna bära inte bara klättraren, utan framförallt sin egen vikt. Det betyder att varje del av kabeln måste kunna bära hela kabeln under sig. Alltså måste kabeln bli tjockare och tjockare - dess area måste växa exponentiellt för att kunna bära upp sig själv. Det är enkelt att visa att
där ρ är materialets densitet, s dess brottstyrka, ω är jordens vinkelfrekvens (~7,3E-5 rad/s), g₀ är tyngdaccelerationen och r₀ är fästpunktens avstånd från jordens centrum. Som synes är brottstyrkan/densiteten den viktiga parametern. Därför talar folk om nanorörskablar. Nanorör är starka och lätta. Den teoretiska styrkan skulle väl räcka till, 62 GPa beräknas vara nog för en kabel med densitet ungefär som grafit jämfört med den teoretiska gränsen på ~200GPa, men det är tveksamt om de kan klara det praktiskt som Vetenskapsnytt skrev i maj.

Nåväl, forskningen om starka och lätta material kommer att fortsätta, för det är inte bara i rymdhissar de behövs. Som Bradley Edwards uttryckte det så kommer marknaded att drivas av tennisracketar och golfklubbor, och inte rymdhissar.

¹ Egentligen ytterligare lite högre, då det är motvikten+kabelns masscentrum som måste ligga på GEO.

Andra bloggar om: vetenskap, fysik, rymdhiss, nanorör. Intressant?

Vet vad hon talar om

Skrattade högt i morse när Marita Ulfskog med oroad röst talade om att

det blir svårt för moderaterna, om de inte fuskar med statistiken, att visa att jobben blivit fler.

Jodå, hon bör ju veta.

Andra bloggar om: politik, arbetslöshet, Marita Ulfskog.

Monstervågor

I det senaste numret av Svenska Fysikersamfundets tidning Fysikaktuellt (ännu ej på nätet) finns en artikel om fysiken bakom monstervågor skriven av några forskare från Umeå. Deras artikel i PRL (97, 094501) uppmärksammades av bloggosfären för några månader sedan. En möjlig förklaring till det i det närmaste mytiska fenomenet med vågor, 30 meter höga, som plötsligt stiger upp från ingenstans presenterades. Det kan, menar forskarna, handla om en ickelinjär¹ fokusering som kan beskrivas med en variant av Schrödingerekvationen med en ickelinjär potential. Det visar sig att extremt stora vågor kan uppstå när två skiljda vågsystem växelverkar, något som förutsades av en italiensk grupp (PRL 96, 014503) i början av året, och som nu modellerats av umeforskarna.

Men monstervågor har varit på tapen förr. Jag minns att jag läste en mycket välskriven artikel i Der Spiegel² om fartyget Bremen som råkade ut för en monstervåg under en storm i södra ishavet. Bertättelsen har alla detaljer från en äventyrsberättelse; Lyxkryssning på väg mot karnevalen i Rio, kaptenens sista resa - plötsligt storm! "Man kunde se barometern falla med ögonen!" I det extremt hårda vädret, med vindar på 43 m/s i byarna, stiger en jättevåg på 35m ur havet och slår igenom fönstren på bryggan. Elförsörjningen slås ut och maskinerna stannar. "Ich habe den Atem Gottes gespürt", sammanfattar kaptenen upplevelsen. Artikeln berättar också om ett försök i att skapa monstervågor i en vågbassäng på universitetet i Hannover. Man lyckades över förväntan och en jättevåg reste sig ur vågrännan och slog sönder eternittaket i våghallen.

Monstervågor är tuffa, och det är spännade att fysikerna äntligen lyckats förklara det som länge troddes vara en de gamla sjömännens överdrifter.

¹ Fluiddynamik brukar beskrivas med hjälp av Navier-Stokes-ekvationerna som är inneboende ickelinjära så det är inte så förvånade. Navier-Stokes har ju varit uppe på agendan nyligen när det var ett matematiker som hävdade att hon kunde hösta in Clay-institutets miljon.
² Artikeln är bara tillgänglig mot betalning (0,50€), men vid förfrågan kan jag skicka en PDF-kopia.

Andra bloggar om: vetenskap, fysik, monstervågor.

En pålitlig leverantör!

Titta österut och vi ser oroväckande moln på himlen. Vi fick en obehaglig påminnelse i förra veckan i och med mordet på Anna Politkovskaja och det minst sagt ljumma intressed från den ryska ledningen att kommentera. I fjärran östern, på Sachalin, pågår en strid mellan den ryska staten och internationella energibolag om vem som skall få utvinna gas där. Det lutar åt att Shell sparkas ut och att statliga monopolet Gazprom tar över. Det är ett led i en utvecklig där staten (läs: Putin) tar kontroll över energitillgångarna och gärna nyttjar dessa som politiska påtryckningsmedel. Tänk bara på de mystiska explosionerna som stängde gasförsörjningen till Georgien i vintras, eller på gasbråket mellan Ryssland och Ukraina som kostade EU stora delar av dess gastillförsel.

I dagarna har ekot rapporterat att EU uppmanat Ryssland att sluta trakassera Georgien, och frånga väntas också komma upp på morgondagens EU-toppmöte i Finland, där Putin också skall delta. Men, så länge Ryssland vet att stora delar av Europa är helt beroenda av Ryssland för sin energiförsörjning kan de glatt strunta i protesterna. En dip i gastrycket en kall vintervecka tystar de flesta upprörda rösterna.

Och här kommer energipolitiken in. Vi behöver en stabil energipolitik som kan göra Europa mindre beroende av fossila bränslen från Ryssland, inte bara för miljöns skull utan också för en möjlighet att påverka utveckling inom vårt närområde. Det betyder att ett energisystem behöver byggas upp på (åtminståne) EU-nivå, med en gemensam energimarknad liknande Nordpool. En utveckling av kärnkraften är också nödvändig, liksom satsningar på forskning inom förnyelsebara energisystem såsom vind-, sol-, våg- och bioenergi.

Detta verkar den nuvarande regeringen förstått bättre än den gamla. I regeringsförklaringen kan man läsa att

Alla samhällssektorer berörs av snabbt stigande priser, ökande otrygghet i energiförsörjningen och konsekvenserna av ett mer instabilt klimat. En bättre energisäkerhet blir allt mer viktig för Europa, som världens största importör av olja och gas

Tyvärr kommer förbudet för byggnad av kärnreaktorer att bestå, men kanske kan vi hoppas om en förändring av den linjen under nästa mandatperiod, när den finska EPR-reaktorn kommit online och vi sett ytterligare utveckling inom reaktorteknologin.

Om ytterligare argument behövs för att inte lägga alla våra ägg i den ryska korgen så fanns en intressant artikel i The Economist.

A murder, a grudge, deportations and what they say about Russia's worrying political direction. Is it time to use the f-word?
[...]
History also offers a term to describe the direction in which Russia sometimes seems to be heading: a word that captures the paranoia and self-confidence, lawlessness and authoritarianism, populism and intolerance, and economic and political nationalism that now characterise Mr Putin's administration. It is an over-used word, and a controversial one, especially in Russia. It is not there yet, but Russia sometimes seems to be heading towards fascism.

Andra bloggar om: politik, energipolitik, ryssland, eu. Pingad till intressant.se.

Ig Nobel

Har haft en hel del att stå i med på siståne, bl a har jag varit på en disputation i Polen¹, så jag har så när missat en av årets höjdpunkter, The IG Nobel Prizes. Tack till Vetenskapsnytt som påminde mig. Priset delas ut till vetenskap som först får dig att skratta och sedan att tänka. Priset har delats ut sedan 1991. En förändring av inriktningen jämfört med i början, då priset delades ut till olika former av dålig (eller t.o.m. pseudo-) vetenskap, har också skett. Numera är det en del publikationer i de mest kända tidskrifterna som PRL och The Lancet.

Bland årets pristagare hittar man bland annat en undersökning om varför hackspettar inte får huvudvärk, trots att de bankar huvet i en trädstam upp till 20 gånger i sekunden. Men där fanns också ett papper från PRL (95, 095505) om varför en spaghetti inte bryts på mitten när man böjer den. Oftast bryts stråt i tre delar, ibland fler. Detta var en fråga som redan Richard Feynman sökte svar på, åtminståne refereras det till en episod i No Ordinary Genius. Det här pappret presenterades i som veckans papper i vår grupp när det kom, och vi satt glatt och böjde spaghetti efter presentationen. Förklaringen, som ges i en mycket matematisk form i pappret, är att böjningsvågor längs stråt lokalt ökar böjningsradien, vilket leder till att stråt bryts, brottet ger sedan upphov till nya vågor som gör att stråt bryts ytterligare och så vidare...

Ytterligare ett exempel på hur en del verkligen vill hitta ett svar på det där vi andra bara funderar lite över över en öl eller så.

¹ Vilket ju inte var så spännade då hela föreställningen på två timmar var på polska, ett språk som jag har en mycket bergränsad kunskap i. Därtill stod opponenterna och läste sina, till respondenten i förväg presenterade, omdömen och frågor innantill, i 40 minuter! Det blev ju inte ens god teater. Tur att man var förberedd med en god bok ;-)

Andra bloggar om: vetenskap, Ig Nobel

Yttrandefrihet på konstfack

Tack till Kristian Åström vars inlägg i gårdagens Studio Ett om yttrandefrihet var välbehöveligt. I en debatt på konstfack med anledning av den censurerade Mozartuppsättningen Idomeneo om hur mycket religionen skall få påverka konsten. Konstnären Wahida Dzanovic¹ menar att konst måste respektera alla och att avbildningsförbudet inom islam måste gälla för alla, av respekt för islam. Detta får stå i princip oemotsagt i en debatt som är oerhört lam med en kan-vi-inte-alla-vara-snälla-mot-varandra-istället-stämning². Då bryter Kristian Åström in och påminner vad det handlar om: Hur hanterar man situationen med folk som inte respekterar demokratiska metoder utan kräver respekt³ och anpassning med våld eller hot om våld.

Visserligen nänmdes det av Elisabeth Olsson att konsten måste få vara fri, men hon var ändå alltför undfallande jämtemot dem som framhöll respekt som det viktigaste. På det hela taget tyckte jag att det var en dålig debatt, men det är väl en risk man tar när man sänder direkt. Dock verkar det som vi har för mesiga konststudenter i landet!

¹ Inga träffar på google!
² Undantaget konststudenten Makadem, tack till dig också!
³ I en grov misstolkning av ordets betydelse!

Andra bloggar om: yttrandefrihet, konst, religion. Pingat till intressant.se.

Nobelspekulationer

Nu när årets Nobelpristagare skall presenteras i veckan är spekulationerna i full gång. DNs Karin Bojs har tjuvlyssnat på Nobelkomittérna för att luska reda på vilka som tar hem de naturvetenskapliga priserna.

I fysik tycker hon att priset borde gå till Alan Guth och Andrei Linde för inflationsteorin, men hon kastar in ett andrahandsförslag om COBE-satellitens upphovsmän Smoot och Mather. Jag har själv satsat mina pengar på inflation i flera år nu i gruppens årliga "Nobel sweepstake", och så också i år. Möjligen kan inflationen ha en nackdel som priskandidat i och med att Crafoordpriset 2005 gick till James E. Gunn, P. James E. Peebles och Martin J. Rees, ”för deras bidrag till förståelsen av universums storskaliga struktur”. Å andra sidan kanske det talar mot Bojs COBE-gissning och tiltar oddsen till fördel för teoretikerna Guth och Linde. En annan tänkbar kandidat som det talas mycket om är de erbiumdopade optiska fiberförstärkarna som möjliggjort de höghastihetsfibernätverk som ligger till grund för vår tids kommunikationsrevolution. Där skulle jag lägga min back-up-insats.

I kemi är Karin Bojs inne på ett pris till Sumio Iijima för upptäckten av kolnanorören (carbon nanotubes) 1991¹. Nanorör är ju ett synnerligen hett forskningsområde och flera lovande applikationer förutspås/dröms om inom såväl materialvetenskap som elektronik. Nanorören ser ju ut att ha en mer lovande framtid än det föregående mirakelmaterialet fullerenerna. Jag tror inte på Iijima, inte för at han är japan som Bojs skriver, utan för att man vill undvika en kontrovers. Det är svårt att ge ett pris till Iijima utan att ta med Morinobu Endo som är en av de ledande forskarna inom nanorör. Han publicerade ett papper tillsammans med Oberlin och Koyama redan 1976 med tydliga bilder på nanorör². I abstract kan man läsa om att fibrerna

consist of turbostratic stacks of carbon layers, parallel to the fibre axis, and arranged in concentric sheets like the "annual ring structure of a tree".

Endo och Iijima är inte goda vänner. De talar inte med varandra, men lyckade ändå tillsammans vara co-chair till en konferens i somras. Dessutom finns fina bilder på nanorör i ett ryskt papper³ från 1952. Jag tror att nobelkomittén håller sig borta från det getingboet och satsar på något helt annat. Vad vet jag inte. Har ingen koll på vad som är hett inom kemi.

¹ S. Iijima, "Helical microtubules of graphitic carbon." Nature 318, 56-58 (1991).
² A. Oberlin, M. Endo, T. Koyama, "Filamentous growth of carbon through benzene decomposition." J. Cryst. Growth 32, 335-349 (1976).
³ L. V. Radushkevich, V. M. Lukyanovich. "Structure of the carbon produced in the thermal decomposition of carbon monoxide on an irion catalyst." Zhurnal Fizicheskoi Khimii 26, 88-95 (1952).

Andra bloggar om: Nobelpris, vetenskap, fysik, kemi, Pingat till intressant.se.