"Undersökning" utan värde

På DN Debatt publicerade, i måndags, SEKO:s förbundsordförande Janne Rudén en artikel med rubriken "Statliga generaldirektörer bedriver borgerlig propaganda". I den presenteras resultaten av en undersökning som visar att företrädare för statliga myndigheter "gör uttalanden som inte grundar sig på fakta och forskning utan handlar om rent politiskt tyckande", specifikt uttalande som stöder en borgerlig politik.

Granskningen bygger på en sökning i Mediaarkivet efter artiklar där en rad statliga myndigheter nämns. Av 24000 träffar valdes 6000 ut, och "av dessa är vi [SEKO] helt säkra på att politiska/ideologiska åsikter framförs i 300 artiklar". Genast inställer sig några frågor: På vilka grunder gjordes urvalet från de ursprungliga 24000 artiklarna till de 6000 som granskades? Vilka kriterier finns för att bedöma ett uttalande som politisk/ideologisk åsikt? Hur var förhållandet mellan uttalande med stöd för en borgerlig / socialdemokratisk politik?

I DN-artikeln ges bara lösryckta citat, men det är en debattinlaga, och man behöver kanske inte vänta sig en full presentation av alla data i den. Men, det borde finnas i den ursprungliga rapporten. Den finns publicerad på SEKO:s hemsida.

Nejdå, i rapporten är formuleringarna om möjligt än mer svepande än i DN artikeln. I samband med uttalanden om en höjning av pensionsåldern (av Niklas Bruun på ALI, Ingmar Hansson, chef för KI och Ole Settergren, pensionschef på FK) konstateras att den förre "utgår ifrån en idealiserad självbild av friska, välmående chefer med inkomster, bonusar och pensionsavtal på miljontals kronor" samt att "herrarna undviker helt att diskutera
hur allt omänskligare arbetsplatser måste förändras för att folk ska orka med arbetslivet fram till pensionen." Är detta fakta? I så fall vill jag gärna se underlaget för påståendet att arbetsplatserna blir "allt omänskligare".

Längre fram i rapporten kritiseras Konkurrensverket för att det tar för stort marknadsekonomiskt hänsyn i sina bedömningar i vissa remissfrågor. "Frågan som infinner sig är om Konkurrensverket inte alls ska ta miljön i beaktande, utan göra sin bedömning enbart utifrån marknadsekonomiska hänsyn?" frågar sig rapportförfattarna. Från KKVs hemsida kan man läsa följande: "Konkurrensverket är den myndighet som övervakar att företagen följer konkurrenslagen. Vi föreslår också regeländringar som skulle vara bra för konkurrensen". Verket har alltså till uppgift att värna konkurrensen, att väga detta mot andra intressen är ett politiskt ställningstagande som skall göras av ansvariga politiker, inte det statliga verket. KKV kritiseras alltså för att de följt sitt regeringsuppdrag att värna konkurrensen och inte stödja, idet här fallet, ett regeringsförslag om införande av en speciell flygskatt.

Och så fortsätter det... SEKO:s rapport, och tillhörande debattartikel, är en samling lösryckta citat kontrade med SEKO:s åsikter, utan ett tillstymme till presentation av data, metodik eller statistik. Som "undersökning" betraktad kan man inte säga annat än att den har mycket ringa sakligt värde. Man använder ord som undersökning och statistik för att ge intryck av en vetenskaplig metodik som helt saknas.*

Rapporten avslutas, helt utan sammanhang, men kanske som en varningens finger för dem som inte rättar in sig i ledet, med den vanliga kängan mot de alltför höga direktörslönerna.


* Åtminståne i rapporten. Det är möjligt att en bakomliggande vetenskaplig metodik föreligger, men detta presenteras då erbarmligt inadekvat.

Karikatyrer igen

Dags för MUF att bränna Sveavägen?

Skrämmande aktuell

Såg "Slaget om Alger" på Cinemateket igår. En ruskigt välgjord film om den franska kampen för att behålla Algeriet som koloni och arabernas kamp för självständighet. "Alger" är snyggt filmad, med en känsla så realistisk att man nästan är övertygad om att den måste vara en dokumentär, något som förnekas i förtexterna. Myllret av männsiskor i Kasbahn och på kaféerna i den europeiska stadsdelen är lysande framställda, och ibland är spänningen nästan nagelbitande.

Filmen har fått en renessans på senare år genom sin likhet med dagens situation där amerikanerna i Irak kämpar mot en motståndare som helt smälter bort i lokalbefolkningen. Också överste Matthieus användande av bryska förhörsmetoder (läs: tortyr) med motiveringen att ändamålen helgar medlen klingar obehagligt välbekant i skenet av den senaste tidens glimtar in bakom grindarna i Bagram, Abu Ghraib och Gitmo.

Interrogation becomes a method when conducted in a manner so as always to obtain a result, or rather an answer. In practice, demonstrating a false humanitarianism only leads to ridiculousness and impotence. I'm certain that all units will understand and react accordingly.

Så uttrycker sig (fast på franska) översten i Slaget om Algeriet, och det förlande är hämtat från en artikel i The New Yorker från november förra året. Några likheter någon?

[Cheney and Porter Goss, CIA Director,] argued that the C.I.A. sometimes needs the “flexibility” to treat detainees in the war on terrorism in “cruel, inhuman, and degrading” ways. Cheney sought to add an exemption to McCain’s bill, permitting brutal methods when “such operations are vital to the protection of the United States or its citizens from terrorist attack.”

Det dunkelt skrivna

Jag upptäckte just att Amazon.com har börjat publicera läsbarhetsindex för en del av de böcker de säljer (de med möjligheten till "Search Inside"). Tre olika index publiceras, Fog, Flesch och Flesch-Kincaid. Det första och sista har en skala omvandlad till utbildningstid, Fog till antal år och F-K till amerikansk "grade". Nämnda index bygger på att långa meningar är svåra, och att långa ord är svåra. De tar inte hänsyn till vilka ord.

Vad finner man då? Jo, att en hel del böcker som jag anser "svåra" ofta har förvånansvärt låg komplexitet mätt med Amazons index. Tex James Joyces "Ulysses" beskrivs som en mycket enkel bok som borde förstås av en 7e-klassare.En annan, erkänt "svår" bok, "Tractatus Logico-Philosophicus" av Wittgenstein hamnar också på den enkla delen av läsbarhetsskalan. Något värre än Joyce, men inte så särdeles avancerad. En medelgymnasist borde inte ha så stora problem med den. Av detta kan man utläsa (åtminståne) två saker. För det första att läsbarhetsindex inte är ett mått på hur läsbar en text är, om man med läsbar menar att den som läser också skall få ut något av texten. För det andra kan man dra slutsatsen att avancerade idéer inte behöver uttryckas med ett "svårt" språk. Dett är något som författere till vetenskapliga artiklar bör ta i beaktande. Som Francis Crick uttryckte det “There is no form of prose more difficult to understand and more tedious to read than the average scientific paper”. Och visst är det så. De flesta artiklar är oerhört tråkiga och svårgenomträngliga, även då man rör sig inom sitt expertisområde. Skulle man råka plocka upp ett biologipapper eller liknande är man helt borta...

Detta togs upp in en mycket läsvärd artikel i Nature (J. Knight, Nature 422, 376-378, 2003), Clear as Mud, där de bland annat kritiserar de klassiska läsbarhetsindexen och introducerar ett nytt, kallat LEX, som också tar hänsyn till vilka ord som används, inte bara hur långa de är. Man passar också på att dela ut en känga åt alla de forskare vilkas ogenomträngliga texter försvårar utbyte av resultat över diciplingränserna och framför allt till allmänheten.

Så till sist, vad är en svår bok? Jag surfade en stund, och hade svårt att hitta en svå bok. Såväl Arfken som Sakurai och Jackson är ganska "lätta", men till slut hittade jag i min bokhylla Karl R. Popper "The Open Society and Its Enemies" som jag kan intyga är rätt jobbig.

Det man inte vill veta.

I veckans nummer av Nature skrivs det mycket om anklagelser mot Bushadministrationen att den försöker att tyska ner vetenskaplig forskning som inte ligger i linje med dess policy. Det handlar bland annat om klimatforskning, en forskare på NASAs Goddard Institute for Space Studies uppmanades att tiga efter han kopplat utsläpp av växtjusgaser till den globala uppvärmningen, och preventivmedel. Det hela är naturligtvis allvarligt, men ibland blir det bara löjligt, som NY Times påpekar i artikeln "Someday the Sun Will Go Out and the World Will End" (via). Där står bland annat att:

[A] 24-year-old NASA political appointee with no scientific background, George C. Deutsch, had told a designer working on a NASA Web project that the Big Bang was "not proven fact; it is opinion," and thus the word "theory" should be used with every mention of Big Bang.
It was not NASA's place, he said in an e-mail message, to make a declaration about the origin of the universe "that discounts intelligent design by a creator."

Ett argument som känns igen från ID-anhängarna. Men det blir ännu bättre. Artikeln fortsätter:

In a different example of spinning science news last month, NASA headquarters removed a reference to the future death of the sun from a press release about the discovery of comet dust around a distant star [...]

Förklaringen som gavs till detta tilltag: "NASA is not in the habit of frightening the public with doom and gloom scenarios." Man vet inte om man skall skratta eller gråta. Man kan ju tänka sig att de som är intresserade av kometdamm redan öppnat en astronimibok och redan vet att stjärnor inte existerar för alltid. Jag väljer att skratta tills vidare.

Utbildningspolitik

[CMH] på Ångestgrottan tipsade om ett inslag i Aktuellt rörande abrbetsmarknaden för högutbildade. En dyster bild målas av utsikterna för naturvetare; arbetslösheten hos biologer ligger nära 15%, och för fysiker på knappt 9%. [CMH] ställer den mycket relevanta frågan om universiteten tar det ansvar som kanske borde åligga dem, att utbilda för en eventuell arbetsmarknad utanför akademien. Svaret på detta är nog tyvärr nej!

En annan relevant fråga är vad man skall göra åt den nuvarande situationen. Helt klart är att Sverige behöver ett konkurenskraftigt utbildningsväsen. Vi kan, och skall, inte tävla med "låglöneländer" om de minst kvalificerade jobben. Men, lika uppenbart börjar det bli (för alla utom regeringen) att Sverige inte kan överleva med en halv befolkning som läst 200 poäng genusvetenskap och socialantropologi (eller fysik för den delen). Det är dags att ge upp det maniska målet att 50% av befolkningen skall ha påbörjad en högskoleutbildning innan de fyller 25. Alla behöver inte den utbildningen. Numera har vi lyckligtvis en opposition som inser att en satsning på utbildning inte nödvändigtvis betyder fler studenter, utan kanske bättre. När många högskolor dignar under ekonomiska bördor (tro mig, jag hör deltagit i alltför många domedagsbetonade budgetmöten) så är det inte fler studieplatser som behövs, utan ordentlig finansiering av de som finns.

Samtidigt måste ju de studenter som utexamineras kunna hitta något att göra. En satsning på utbildning bör därför gå hand i hand med en satsning på frigörande av riskkapital.

Nu finns ju ett antal svåra frågor. Vem skall bestämma vilka utbildningar som behövs. Staten? Universiteten? Studenterna? Till att börja med kanske någon bara kan våga säga sanningen... Studier betyder inte att ett intressant jobb inom ditt område är garanterat.

Halt som attan!

Att is är halt återupptäckte jag med all önskvärd tydlighet i morse när jag med en piruett värdig OS-konståkningen stod på ändan på väg till jobbet. Men varför är is halt? Jag har alltid hört att det är för att isen smälter under skridskon för att trycket sänker smältpunkten. Med lite eftertanke inser man att det inte kan vara sant. Jag slant trots att jag inte hade några skridskor. Låt vara att ett par slitna Doc Martens inte har så mycket greppmönster, men yta har de. I NY Times hittar man en artikel som rör just denna fråga, och svaret är att den exakta orsaken till isens halkighet fortfarande är under diskussion.

I huvudsak finns två, inte nödvändigtvis motsägande, förklaringar till att is är halt. Den ena teorin menar att det är friktionen mellan (skrid)skon och isen som smälter ett tunt lager på ytan och som sedan fungerar som glidyta. Klart är nämligen att våt is är hal, det är varför man slinter på kall is, som är torr, mysteriet gäller. Den andra förklaringen går ut på att isen kanske inte alls är torr. Elektrondiffrationsexperiment vid Berkley visar nämligen att isens ytlager, även vid väldigt låga temperaturer, är åtminståne "halv-flytande". Det är detta lager, som beror på avsaknaden av grannar i ytlagret, som gör isen hal.

Nu finns invändningar mot båda förslagen: T ex varför kan man halka när man står still, då finns ingen friktion som smälter isen. Mot effekten av det intrinsiska ytvätskelagret talar bland annat lagret tjocklek, som anses alltför sliten för att kunna ha någon egentlig påverkan på friktionen, samt AFM-mätningar av den mikroskopiska friktionen hos is, som visar att (torr) is inte alls är särskilt hal. Kanske är det som ofta, att sanningen ligger nånstans mitt emellan*.

* För att citera Tage Danielssons Grallimatik, Struntpratets fysiologi och teknik.

Nygammal teknik

ScienceNow skriver om ett nytt datorprogram som simulererar vikter hängade i kedjor för att beräkna stabila arkitektoniska modeller enligt principen om omvända kedjelinjer. Detta var en princip som utnyttjades av Antoni Gaudí när han konstruerade många av sina berömda byggnader.

Det hela bygger på att en upphängs kedja endast upplever sträckkraft, och inga skjuvande krafter. Sträckkrafterna omvandlas i en stenbåge till kompressionskrafter, och en båge utan skjuvningskrafter är en "säker" struktur. Principen för detta kände man redan i Mesopotamien. För lite matematik se t ex hit.

Vad som är nytt i den nya datormodellen vet jag inte riktigt, beräkna kedjekurvor är ju en ganska enkel uppgift för någon som läst grundläggande mekanik, och det sägs till och med i artikeln att "Similar particle-spring modeling is already used in computer animation, depicting, for example, clothes hanging on virtual characters such as Yoda in the last Star Wars movie". I vilket fall som helst så är det lite roligt att leka med en java-version av programmet. Efter att nästan fått min gamla konstorsdator att skrika, har jag lyckas bygga några rätt tuffa strukturer.

Respekt för religion?

DN:s förre chefsredaktör var på radio i helgen, i P1:s Godmorgon, världen!, och talade om yttrandefrihet kontra religiös tro. Jag håller fullkomligt med Bergström när han i DN skriver att

Jag är inte beredd att i det allmänna samtalet lova att hysa respekt för religioner. Jag anser dem samtliga vara uttryck för människans benägenhet för vidskepelse. Jag hävdar att upplysning, förnuft, vetenskap och humanism har fört mänskligheten framåt - inte religion.

Visst är jag självfallet för att vem som helst för tro vad som helst, men bara så länge de inte försöker pådyvla mig, eller någon annan, sin tro. Tydligen har FN:s generalsekreterare ställt sig bakom idén att "FN-organet för mänskliga rättigheter även skall hantera religiös ärekränkning". Enligt Aljazeera så: "He (Annan) believes that the freedom of the press should always be exercised in a way that fully respects the religious beliefs and tenets of all religions." Dvs pressen skall inte skriva något respeklöst om någon religion. Hur stor behöver den religionen vara? Min egen, är det nog? Vad betyder resektlös? Får jag säga att jag gillar att äta griskött, eller är det respektlöst mot judar och muslimer? Om jag säger att jag tycker att förbudet mot att äta gris är trams, är det respektlöst? Och, om nu hinduer menar att det finns en hel hoper gudar är det då respektlöst av judar, kristna och muslimer att insistera på att det bara finns en gud och att man får brinna i helvetet om man inte tillber denne*? Det säger ju sig självt att ett sådant förslag kommer att vara omöjligt att upprätthålla. Och varaför skall religioner vara särställda. Jag tycker inte att religionen skall ha någon ställning högre än andra filosofier, eller sagor för den delen. Sagan om ringen är betydligt mer underhållande än bibeln, och minst lika trovärdig!

I vintras antogs en resolution i FN (A/RES/60/150) som bland annat uppmanar medlemsstaterna "to take resolute action to prohibit the dissemination through political institutions and organizations of racist and xenophobic ideas and material". Man skall alltså förbjuda spridandet av vissa idéer. Denna resolution röstades fram av 101 stater, bland dessa Syrien som ju verkligen varit ett föredöme när det gäller respekt för andra religioner. Att 101 stater skriver under på att förbjuda spridning av rasistiska idéer visar att yttrandefrihet inte är så självklart överallt. Nu skall jag ju inte heller kasta sten i glashus, för många västländer, t ex Österrike, har ju förbud mot att förneka förintelsen och Storbritannien har infört förbud mot att "glorifiera terrorism". Helt fel!!! Så länge man inte uppmanar till våld så borde det vara tillåtet. Ut med det bara! Ut i ljuset där det kan belysas i allt sitt löje!!!

* Detta påminner om det gamla skämtet om Helvetet är endo- eller exotermiskt. En del i argumentationen går: "As for souls entering hell, let's look at the different religions that exist in the world today. Some of these religions state that if you are not a member of their religion, you will go to hell. Since there are more than one of these religions and people do not belong to more than one religion on average, we can predict that all people and all souls go to hell on average." Måste man lyda alla religioner är vi fördömda allihop.

Bodström igen...

Storebror Bodström var gäst i Ekots lördagsinervju (podcast) idag. Det är bra! Det visar att det finns en levande debatt om alla de övervakningsförslag som föreslås i lagförslag och utredningar. Frågan är om det hjälper? Inget oppositionsparti har ju stuckit ut hakan och sagt att de tänker göra en noggrann översyn av övervakningslagarna med integriteten i åtanke.

Nåväl, Bodström börjar bra med att hävda att effektiviteten i och fördelarna att brott klaras upp måste vara större än den "personliga integritet det alltid innebär [...]" att gripa eller övervaka någon. Det är bara det att då Bodström verkar ta ganska lätt på den personliga integriteten så behövs det inte mycket för att det skall vara värt att offra lite av den...

Typiskt nog undviker Storebror att svara på varför ingen skall behöva "vara det minsta orolig" när det gäller missbruk av tvångsmedlen. Inte ens lite orolig behöver man vara, menar Storebror trots att det ju visat sig i t.ex. USA att polisregister med hemliga uppgifter läcker som såll, och att sjuksköterskor ju plockade ut exempelvis "Blommans" sjukjournaler ur registret utan tillstånd. Vagt prat om "ökad parlamentarisk kontroll" är inte särskilt övertygande. Att vi sedan skall betro SÄPO förebyggande avlyssning såg inte Bodström som ett problem trots decennier av IB-skandaler och olaglig övervakning. Den läxan har vi lärt oss, nu kan vi lita på dem... jodu, tjenare.

Nej, Bodström lyckas inte övertyga heller nu att ingen behöver oroa sig det minsta, att myndigheterna alltid är goda och att ingen kommer att kunna missbruka det hav av information som kan tänkas bli tillgängligt. En intressant artikel om den gode Bodström av Åsa Linderborg och Erik Wijk publicerades i Aftonbladet i veckan.

Nördiga fysikskämt

På Cosmic Variance har man dragit fysikvitsar i veckan. Väl värt att spana in. (Om man har mage för det :-)

Bara sport, bara sport, bara massor utav sport...

Vinter-OS är skittråkigt! Hockey, skidor, utför och på tvären... och kronan på verket, svenskarnas nya favoritsport, curling. Nej, inga sporter som passar mig! Men nu när Sverige äntligen lyckats kämpa till sig lite gult är de jäkla uppblåsta norrmännen ute och konstaterar skadeglatt att Sverige, sedan 1992, lyckats ta lika många medaljer som byn Voss. Den har 15 000 invånare. Skoj för dem.

Det långa kriget

Visst låter det fantastikskt propagandistiskt, som Kinas Långa marsch eller Rysslands Stora fosterländska krig. Men "Det långa kriget" är Pentagons nya ord för "kriget mot terrorismen". Detta är ett krig som innebär "long-duration, complex operations involving the US military and international partners, waged simultaneously in multiple countries round the world". Detta långa krig skall föras utan slut i sikte, öppet och i det fördolda av "special operations forces and unmanned drones used for surveillance and targeted assassinations, [...] and a long-range bomber force".

Detta föder genast två tankar: En uppenbar Orwells koppling, där inte bara namnet för tankarna till det permanenta och i mångt i dimmor hölja krig som förs mellan Oceanien, Eurasien och Östasien, utan också detta ständiga skapande av ett nyspråk där "farliga" uttryck ersätts av bekvämare. Ex: "Not long ago Rumsfeld said he would stop using "insurgency" to describe attackers in Iraq, instead calling them enemies of the legitimate Iraqi government. More recently, the administration has referred to the National Security Agency's electronic monitoring program as a terrorist surveillance program, dismissing suggestions that it is domestic spying."

Den andra tanken är hur kriget flyttas bort, bort från Amerika, bort från allmänhetens medvetande (annat än som ett allerstädes närvarande diffust hot) och framförallt, bort med döda amerikaner på tidningarnas framsidor. Visst är det bekvämt att kunna döda från bekvämt avstånd utan att riskera något.

We zap and maim
With the bravery of being out of range

Det långa kriget... när får vi höra om den nya sköna värld som väntar???

Penis enlargement *

Slate sammanfattar de senaste rönen inom medicinsk forskning, och gräver bland annat fram detta:

Penis enlargement surgery doesn't measure up, according to a survey of 42 men. Average length increase: half an inch. Percentage of patients dissatisfied with results: 70. Researchers' conclusions: 1) Don't believe the spam. 2) Don't try the surgery. 3) Get help for the organ at the root of the problem: your brain. Patients' conclusions: 1) The surgery did nothing for my penis! 2) I want another surgery!

Den självklara slutsatsen, tro inte på spam, är ju förvisso intressant, men knappast en nyhet. Bättre är naturligtvis patienternas slutsats: Jag vill operera mig igen!!! Hur gick ordspråket nu? Fool me once...

* Det här är naturligtvis bara ett skamlöst sätt att dra mer publik till bloggen.

Mer tyckande från nätet.

Eftersom de uttrycker mina åsiker bättre än jag nöjer jag mig med att länka till Krauthammer och Spiegel.

Yttrandefrihet... gäsp!

“I DISAGREE with what you say and even if you are threatened with death I will not defend very strongly your right to say it.” The Economist summerar reaktionerna om Muhammedteckningarna (via).

Storebror på march

Den svenska regeringen och säkerhetspolisen hör av sig till ett webbhotell och en tidning, med obekväma åsikter, stängs ner. Inga påtryckningar har förekommit menar både regeringen och Säpo. Kritiken från oppositionen har varit ljum. Ingen verkar villig att stå sida vid sida med Sverigedemokraterna i den här frågan. Men yttrandefriheten finns här, som en central del i vår samhällsstruktur, inte för att man ska få säga snälla saker som alla håller med om, utan för att få dryfta kontroversiella eller obehagliga åsikter.

I Sverige har den senaste tiden en dabatt blossat upp om Storebror Bodströms alla förslag till ny övervakning av medborgarna. Bland annat föreslås utökad möjlighet till telefonavlyssning, buggning, lagring av telefon- och datatrafik o.s.v. Bland annat är det föreslaget telefonavlyssning i "förebyggande syfte", dvs utan konkreta brottsmisstankar. Buggning av läkarmottagningar och tidningsredaktioner är heller inte främmande för Storebror.

Storebror debatterade saken i TV nyligen med Pär Ström, som driver en mycket bra sida www.stoppa-storebror.se. Bodström försökte blanda bort korten genom att försöka likställa övervakningen av hela befolkningen med övervakning av grova brottslingar. Naturligtvis behöver polisen kunna avlyssna brottslingar i vissa fall, men att hela befolkningen skall övervakas, som i förslaget om FRA, är en helt annan sak. Bodström är inte särkilt övertygande när han gång på gång upprepar att "du kan vara helt lugn". I fall som förslaget om hemlig dataavläsning, det vill säga att myndigheterna i hemlighet skall kunna plantera spionvara i din dator och se vad du lagrar där, försvarar sig Storebror med att det bara är utredningsförslag. Det är inte lugnande...

Det är bra att en debatt har kommit igång om det hela nu, även om det tagit lite tid för politikerna att vakna. Tyvärr gäller ju inte det partiet som enligt namnet borde vara främst drivande, Folkpartiet Liberalerna. Inte bara i Sverige pågår liknande debatter, i Storbritannien har regeringen Blair reagerat på Londonbombningarna med det ena repressiva förslaget efter det andra (mycket om detta hos Curious Hamster), och ingen kan ju ha missat The Patriot Act och avlyssningscirkusen i USA. Men, en skillnad finns; i Sverige startar vi från en annan nivå! Här har staten via personnumren redan örnkoll på invånarna och möjligheten till totalövervakning är mycket omfattande. I Storbritanninen finns förslag nu om att införa ett system liknande den svenska "databasstaten", och naturligtvis protester. Med detta vill jag inte säga att all registrering av invånarna är av ondo, ett visst mått krävs för att samhället skall fungera, men svenskar har desto större anledning att vara vaksamma mot ytterligare försämringar av intergritetsskyddet.

Förvirringskonspirationen fortsätter

I det lysande programmet Spanarna den 27 januari (podcast) spanade Johan Hakelius om en lömsk konspiration som hotar förnuftet. Det går ut på att en oidentifierad konspiratorisk krets sprider orimoigheter i pressen som vi sakta vänjer oss vid och ingen protesterar mot. Ytterligare ett exempel på denna konspiration dök upp i gårdagens Metro.
Alltså, en "räddad" person faller från en helikopter. Det är bara det att den "räddade" redan är avliden. Som räddninginsats betraktat måste detta vara en ytterst tveksam framgång. Men i tidningen hamnade det... utan att någon reagerade.

Istället för musik, förvirring...

Var på step igår... Skoj? Hmmm, om man tycker att om att vara den som förvirrat flaxar åt andra hållet i en i övrigt koordinerad grupp så kanske det var skoj. För den som saknar taktkänsla (jag? näää.) var det en konstant kamp med att hålla koll på armar och ben och inte krocka med alla andra som steppade helt ur fas.

Kanske inte riktigt min kopp te.

Filmfestival slut

Så, nu är filmfestivalen slut för min del. Två filmer till blev det i slutet av veckan. Gå och se i fredags som var en riktigt tung sovjetisk film från andra världskrigets Vitryssland. Folk bändes levande, massakrerades, byar förintades... Titeln kommer från uppenbarelseboken* där Johannes uppmanas att se apokalypsen och berätta för människorna vad som kommer att ske. Det är det vi ser i filmen, apokalypsen! När filmen, efter två och en halv timmars misär, slutade hördes en ljudlig suck av lättnad i salongen.

Den sista filmen, på söndagen, var av trivsammare sort. En feel-good-film om några kvinnor i östra Berlin som kämpar med arbetslöshet, rödvin, karlar och barn. Ronald är den självupptagne lastbilschaffisen som i det närmaste flyttar in hos den sköna Nike (Nadja Uhl). Han verkar vara en rätt hopplös typ, men han "är så maskulin" att han charmar byxorna av kvinnor över hela Tyskland (fråga inte mig hur det går till?). Nåväl, trots vissa deppinslag även här, men ljusår ifrån ovanstående, är det en rätt trivsam rulle.

* Inte för att jag vill kränka någons religion, men Uppenbarelseboken låter ju mer som en beskrivning av en svår snedtripp än ett gudomligt meddelande. "Då fick jag se att mellan tronen och de fyra väsendena och de äldste stod ett lamm, som såg ut såsom hade det varit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon [...]"

About those cartoons...

To show or not to show, that is the question.

Flags are burning, goods boycotted, embassies occupied, all while the western press forcefully defends the freedom of speech and the freedom of the press. So who's right, the enrages masses of muslins around the world or the enraged masses of presseditors around ... six or seven newspapers in Europe?

To start with I of course celebrate the right of the press to publish (almost) whatever they want, and the calls for the Danish government to interfere is of course ridiculous. On the other hand, some of the now infamous cartoons has a flavour of islamophobia, and publication of those images as a freedom-of-speech argument is somewhat clumsy. The sensible thing would have been to deprive protesters of the "hate-argument" by publishing images that would be objectionable solely on the ground of religious conviction. That would have refined the discussion to its basics.

Seeing that Jylland-posten has a very limited circulation in Saudi-Arabia it is obvious that the outrage in the muslim world is not caused by strong feeling of insult from these cartoons. Most people, I'm sure, haven't even seen them, as little as they read that Newsweek article about flushing the Koran. That time 14 people died in the protests. Insane! It's a bloody book! Likewise, how many read the satanic verses? But everybody knows its blasphemous. Obviously someone is using the "muslim outrage" for their own purposes. It's not hard to figure out that Hamas is delighted that Palestinians are burning Danish flags instead of wondering why they can't get their salaries.

The bottom line is that religion should not have an impact on the secular society! Laws should be religiously neutral. What is not allowed without religious motives should not be allowed with them. If you're muslim and don't want pictures of God or the prophet, fine, but I'm not, and I have every right to paint him in bright colours on ten metre canvas. Please, poke fun of Jesus or Buddha or Darwin, for that matter, I'll support your right to do it. If the muslims are genuinely upset about these images and boycott Danish milk, that's their choice. I'm fine with it. But threatening people or demanding us to conform to your religious rules? No way!

Here are the six cartoons published by Die Welt:

Vetenskap för folkvalda

Kongressen i USA har gått på kurs (NY Times: "Where Science and Public Policy Intersect, Researchers Offer a Short Lesson on Basics"). Ett seminarie anordnades på temat "how science works" där bland annat Donald Kennedy, redaktör för Science, höll föredrag. Sherwood Boelert, som leder kongressens vetenskapskommitté, säger att "everyone boasts that they are for science-based policy until the scientific consensus leads to an unwelcome conclusion, and then they want to go to Plan B." Vidare står i artikeln att "when scientific questions pervade legislation on issues like climate change and stem cell research, there is growing concern that Congressional misunderstanding can produce misguided policy."

Med tankte på de många märkliga motioner som inkommer till Sveriges Riksdag* (se t.ex. "Miljöpartiet och vetenskapen" Folkvett 2, 2005), som uppvisar en begränsad kunskap om, och respekt för, vetenskaplig forskning och metodik så kanske en liknande kurs vore önskvärd även för våra folkvalda. Kanske något för Jan Björkman att ta tag i?

* Andra motioner såsom "Forskning kring elektromagnetiska fält" av Gunnel Vallin (c) innehåller följande häpnadsväckande formuleringar: "Tekniska mätinstrument för den subtila strålningen saknas
Vid elsanering av arbetsplatser åtgärdar teknikern vad hans instrument utvisar. Många elöverkänsliga upplever dock besvär även efter det att teknikern slutfört sitt arbete. Detta därför att den subtilare strålning som kvarstår, är det endast människokroppen själv som kan registrera.
För den subtila strålningen finns tyvärr ännu inga tillräckligt känsliga mätinstrument. Samtidigt visar nyare studier att det är just de riktigt låga effekterna som påverkar hjärnan mest.
Enda möjligheten att åskådliggöra de subtila magnetfälten är för när varande därför med pekare/slagruta/pendel i händerna på en inom detta område erfaren slagruteman."

Wow! Vad skall man säga...