Betyg - för vad?
I går i Studio ett debattrades det nya förslaget till förändrat betygsystem mellan Jan Björklund (fp) och Marie Granlund (s). Det var mycket av de gamla vanliga argumenten som dök upp igen: fler betygsteg = ökad stress, fler betygsteg = ökad motivation, tidigare betyg = ökad stress, tidigare betyg = ökad motivation... osv.
Vid ett tillfälle i debatten sa någon av dem att "det handlar inte om att sortera elever", utan att bli motsagd av den andre. Men till syvende och sist är det ju det det handlar om. Betygen avgör vilken gymnasieskola du kommer in på och vilken högskoleutbildning du kommer in på. Att eleverna får reda på vilken kunskapsnivå de ligger är egentligen en bieffekt. Som betygen används idag är det den sorterande funktionen som är viktigast. Att det inte fungerar bra kan man enkelt se tex genom att betygen ökar år för år. Därtill har jag inte hört något om hur man tänker hantera problemet med alla skumma "flumkurser" som folk väljer iställer för "svåra" kurser för att det är lättare att få högt betyg.
När det gäller antagning till högskolan så är betyget idag den allra viktigaste faktorn för att komma in på en attraktiv utbildning. Då måste betygssystemet vara så rättvist som möjligt. Det gamla systemet med en normalfördelad betygsskala var i princip vettig, men den missbrukades då många lärare inge verkat fatta att det var hela landets betyg som skulle normalfördelas kring 3, och inte inom varje klass eller varje skola. Systemet gjorde att betygsnivåerna låg still år från år i alla fall. Å andra sidan är ju kunskapskriterierna bättre i och med att de ger eleverna svart på vitt vad man måste kunna för att få ett visst betyg, oavsett vad andra elever presterar. Att kombinera dessa båda önskemål är svårt.
När man lyssnar till hur tex (s) och (v) menar att betyg är så stressande så undrar man hur de har tänkt att sköta urvalet till högskolan. Men i andan att "alla är lika bra" så kanske de vill se en öppen högskola som i Tyskland. Där fungerar det inte bra. Jag skulle hellre se intagningsprov till högskoleutbildningar. Inte då ett allmännt prov som högskoleprovet, utan specifika prov till varje utbildning. Det är upp till varje universitet att lägga upp sina egna uttagningsprov. Proven borde i så fall användas för att vikta betygen, inte som enda urvalsinstrument.
Det är dock en svår avvägning, men helt klart så behöver man göra något åt antagningen, och det behöver börja med ett nytt betygssystem. Och, med att ansvariga politiker faktiskt erkänner att betygen är till för att sortera elever. Vare sig man vill eller inte.
Läs också i SVD och i DN.
Mer om: betyg, skolpolitik, antagning, universitet, högskola. Intressant?
5 kommentarer:
Ja, här finns ju många kloka synpunkter - och en mindre klok: det är bara "till syvende och sidst" som betygen har en sorternade funktion. Därför måste de finnas i avgångsklasser (grundskola och gymnasium) om inte antagningsprov skall införas.
I övrgit hade Björklund rätt i debatten: fram till dess ger betygen en skriftlig bekräftelse på var man befinner sig, tydlig för både elev och föräldrar. Och kanske inte minst för läraren...
Jo, det är ju sant. Men det är ju ändå slutbetygen som hänger med i framtiden. De tidigare betygen måste ju dock sättas så att de ger en tydlig indikation vilket slutbetyg som det, med nuvarande arbetsinsats, lutar mot.
Men jag tycker inte att antagningsprov står i motsats till betygsintagning. De kan snara användas till att komplettera varandra. En sak jag inte gillar med högskoleprovet är att man söker in antingen på provet eller betyg. De borde snara kombineras. Men, som sagt, ännu hellre specialiserade prov till varje utbildning.
Håller med om att kombinations urvalet borde vara möjligt igen. Det fanns ju förr...
Om betyg tycker jag inte, uppväxt med dessa och kämpat för borttaget av dem, eftersom betyg är ett statistiskt satt mått.
Det sattes på min tid av prestationen gjorda vid ett enstaka provtillfälle.
Ersattes senare med Omdömen istället för betygseländet och var en relation för ens kunskap i relation till klassen. Inte något statistiskt kunskapskrav för uppgiften.
Inget av dessa system är ju transfererbara över in i det andra. Det är ju mått grundade på helt olika baser. Som att tro man får päron om man delar 4 moderater i en kvadrat.
Jag tror att båda typer behövs, men när? Och inte enderea. ...För tvi vale vad jag hatade betygshetsproven.
Du skrev att du ville ha intagningsprov till högskolan. Men då undrar jag ska man inte komma in på högskolan för att man hade en dålig dag?
Christian:
Jag inser att det är ett problem. Intagningsprov är inte en ideal lösning, men dagens system är än värre. Det innebär ju bland annat också att mängder av studenter nekas plats på grund av låga betyg i irrelevanta ämnen. Varför skall en blivande läkare behöva ha högsta betyg i t.ex. franska eller historia?
Skicka en kommentar