Tar det aldrig slut?

Det är inte bara att jag börjar bli lite trött på vintern som gör att jag väntar på maj. Det är också en (fåfäng) förhoppning att två pågående polska följetonger skall lugna ner sig då.

Den första är evighetssagan om Smolensk. Efter debaclet kring den ryska MAK-rapporten där hela skulden för Smolenskolyckan lades på de polska piloterna så gick inrikessminister Miller snabbt ut och släppte delar av de inspelade samtalen i det ryska flygledartornet. Det följdes dagen efter av att MAK släppte hela transkriptionen av de samtalen. Nu verkade bördan mer balanserad - det begicks allvarliga fel även av den ryska sidan. Vilket naturligtvis fick Kaczyński att återigen mena att MAK-rapporten var en hån mot Polen och hans bror, och kräva en ny, internationell utredning. I en debatt om olyckan i parlamentet så avbröts PO-MPar av häcklingar från PiS och på läktaren satt åhörare i t-shirts med den smaklösa texten Katyń 1940-2010. Tusk svarade med det bästa som sagts om utredningarna hittills:

Jag är medveten om att sanningen om den här katastrofen blir obekväm för oppositionen, för Ryssland och för några av våra tjänstemän. Men jag försäkrar: Det blir ingen bekväm sanning, det blir en sådan, som den fastställdes av den här komissionen.

Sedan dess har det framkommit att passagerarna på ett regeringsplan inte är försäkrade och att många anhöriga har svårt att klara sig ekonomiskt. Regeringen sköt till 250.000 zloty för varje avliden. För sent och för lite tyckte oppositionen. Vi vill också ha pengar tyckte de anhöriga till de 20 som avled i CASA-krashen för precis tre år sedan. Och så fortsätter det - dag ut och dag in. Tydligen fanns en grupp på Facebook som önskade en dag utan Smolensk. Janusz Palikot skrev på sin blogg:

Vill ni ha ett sånt här Polen? Med sån sjukvård? Med sådana vägar? Med sån skola. Om ja, fortsätt tjata om Smolensk.

Den 10 april är det årsdagen av olyckan. Fram tills dess kommer stämningen att byggas upp mot ett cresendo. Jag hoppas att det avtar efter det... fram till valrörelsen inför höstens parlamentsval så klart!

Den andra följetongen som bara kommer att bli värre är den förestående saligförklaringen av förre påven Johannes Paulus II. Tydligen har man kommit fram till att en fransk nunna mirakulöst blivit frisk från Parkinson  när hon bad till JPII efter hans död. Flera miljoner besökare väntas till Rom den första maj för ceremonin. Man håller redan på att bygga upp förväntningarna med reportage om hur Rom skall klara logistiken kring anstormningen. För ett tag sedan så var det någon kontrovers om en behållare med ett blodprov som togs av påven under hans sjukdom. Det betraktas nu som en relik av Jan Paweł II-centret som har fått tag på behållaren. Man skall kapsla in den i en kristall och hoppas att pilgrimer (som spenderar pengar, antar jag) skall komma och se den. Fram till 1 maj lär det bara bli värre.

Dagens ord är wiosna - vår.