Föräldraledighet i Polen

Efter just avslutad pappaledighet tänkte jag att det kan vara läge att reflektera över det där med föräldraledighet. Som reglerna ser ut nu i Polen är 20 veckors betald föräldraledighet obligatorisk att ta ut direkt efter födseln. Efter 14 veckor är det möjligt för pappan att ta över. Därutöver finns möjlighet att ta ut upp till 4 veckors mammaledighet och 2 veckors pappaledighet under barnets första levnadsår. Summa 26 veckor - ett halvt år. Utöver detta har mamman rätt att ta ut upp till två års obetald ledighet.

I sin exposé (typ regeringsförklaring) förra veckan uppgav premiärminister Tusk att regeringen har för avsikt att nästa år förlänga ledigheten till ett år. Tusk kritiserades snabbt av oppositionen för att det inte var längden på föräldraledigheten som var det allvarligaste problemet, utan snarare bristen på dagisplatser efteråt*. Där har de en poäng. Enligt mig är just bristen på dagisplatser ett mer akut problem än att förlänga föräldraledigheten ett halvår. Det är oerhört svårt att få (statlig) dagisplats för små barn. Naturligtvis finns privata alternativ, men de är i allmänhet så dyra att det för majoriteten av föräldrarna inte lönar sig. Det är helt enkelt billigare att mamma (som vanligen tjänar minst) stannar hemma. För oss, och många andra polacker, heter lösningen istället mormor.

För oss, som forskare, hade det ändå varit svårt att vara hemma ett helt år. Särskilt som reglerna är ganska rigida och inte tillåter att man blandar ledigheten som man vill. Fru mjn blev ledare för sin egen forskargrupp från 1 januari i år, en dryg vecka efter sonens födelse, så att leda gruppens arbete hemifrån och samtidigt ta hand om sonen var en utmaning. Tyvärr blev det också så att de sista sex veckorna som jag kunde tagit ut hamnade i mammas knä. Då jag till största delen är betald av externa projekt skulle vi förlora för mycket pengar på att jag stannade hemma. Fru mjn, som ändå tjänar mer än jag, kunde få nästan hela sin lön även under mammaledigheten.

För att summera: Jämfört med Sverige är den polska föräldraledigheten kort. Men i det här fallet har oppositionen rätt (hmm, jag håller med PiS... det här känns ovant) att det är mer bråttom att ge tillgång till dagisplatser än att förlänga föräldraledigheten. Det är också viktigt att man gör det enklare att blanda föräldraledigheten som man vill, t.ex. att arbeta varannan vecka e.dyl.

* Som ett intressant sidospår kan man nämna den fullkomligt idiotiska kommentaren från från SLDs Dariusz Joński om sportminister Joanna Mucha. Det går rykten i skvallerpressen om att Mucha, som efter fiaskot med den uppskjutna matchen mot England har avgångskrav haglande mot sig, är gravid. Joński uppmanade henne att

Tym bardziej, jeśli jest w ciąży, nie ma czasu i chce się zająć ciążą, a później swoim dzieckiem, tym szybciej powinna złożyć rezygnację i kibicować z boku.

Än mer om hon är gravid, och inte har tid utan skall ta hand om graviditeten och sedan sitt barn, bör hon snabbt lämna in sin avskedsansökan och stödja/hurra från kanten.

Joński hintade och om att "snacket i korridorerna [i parlamentet]" är att anledningen till att regeringen vill förlänga föräldraledigheten är att Tusk tar hand om de sina... Joński har rätteligen blivit rundligt kritiserad och tvingats att be Mucha om ursäkt och pudla ordentligt.

Dagens ord är urlop macierzyński/tacierzyński - mamma-/pappaledighet

Nobeldags igen

Det är den tiden på året igen - när världens ögon för ett tag riktas mot Stockholm och de årliga Nobelprisutnämningarna. Under flera år var jag duktig på att gissa fysikpriset, men de senaste två åren har det blivit fiasko. Jag missade både grafen, som jag trodde skulle få priset, men inte så snabbt och förra årets supernovor. Egentligen skulle jag ju bara kunna återposta förra årets gissningar - de står sig i år också. Men, likt @KarinBojs, vill jag i år ändra ordningen och gissa på ett pris till Anton Zeilinger i Wien. Han har gjort så mycket coola kvantfysikexperiment att han borde kunna få priset för lång och trogen tjänst (kolla in publikationslistan). Bland annat har de i år lyckats skicka information via kvantsammanflätning 143 km genom luften mellan två kanarieöar. Han får troligen dela priset med Alain Aspect och John Clauser.

Vill man gå för ett teoripris är det återigen Aharonov och Berry som är lågoddsarna. Eftersom förra året bjöd på ett astronomipris så är det inte troligt att polacken Wolszczan et al. är aktuella i år. Jag brukar annars ha med den gissningen, och den blir mer och mer aktuell ju fler nya extrasolära planeter som trillar in. 

För övrigt är metamaterial fortfarande ett roligt ämne att ge pris. 

Och nej, av många anledningar tror jag inte på Peter Higgs i år. Inte minst för att 1) nomineringstiden går ut redan i början av året, och 2) de försiktiga generalerna på CERN har inte sagt att man upptäckt Higgsbosonen, utan bara en partikel som liknar den. Fler mätningar behövs för att verkligen spika att det är Higgs.

När det gäller kemi så är jag återigen benägen att passa. Såg att Bojs skriver om bl.a. Allen Bard. Honom har jag nämnt några år nu. Som arbetande i en elektrokemigrupp hade det varit ett roligt pris, men jag tror inte riktigt på det. Några andra specifika idéer har jag inte... Venter? Grätzel? Fan vet...

För den som tycker att vi ägnar för mycket tid och energi på Nobelprisen så kan lyssna på vad alla fysikers idol (ok, förutom Sagan) Feynman tyckte om det: 

 Men det sagt så spelar Nobelprisen en mycket viktigare roll än att belöna forskare. Under Nobelveckan diskuteras vetenskap och forskning i media som aldrig annars. Det ger oss en chans att lyfta fram och förklara forskning till folk som annars inte varit intresserade. Så, sorry Feynman, men priset är inte till för dig, utan för oss.

Andra bloggar om Nobelpris, forskning, vetenskap, fysikpriset.