Citat i tiden

Nu, när sanktioner är införda mot Nordkorea och sanktioner mot Iran fortfarande debatteras, är det många som diskuterar sanktioner som sådana. Godmorgon Världen hade häromsistens ett reportage om sanktioner, och i förra veckan kunde man i The Economist läsa en intressant artikel om de få lyckade och fler mindre lyckade dito. En uppenbar risk med sanktioner är ju inte bara att en ofta redan plågad befolkning riskerar att drabbas hårdast, utan att det, som är uppenbart i fallet Kuba, öppnar möjligheten för en ledare att lägga skulden för landets problem på en utomstående fiende. Detta sammanfattas väl i citatet från den polska regeringens talesman Jerzy Urban, som svar på att Reagan infört sanktioner mot landet under krigstillståndet 1981-82:

Rząd się wyżywi.

Översatt blir det ungefär: Regeringen kommer att nära sig (eller mata sig eller ta hand om sig). Det säger ganska mycket om hur svårt det är med effektiva sanktioner.

Andra bloggar om: politik, sanktioner, Nordkorea, Polen.

En dålig blandning av vetenskap och politik

I veckans Nature finns åtminståne två exempel på hur fel det kan gå när politik och vetenskap blandas. Eller snarare inte blandas. I de här fallen fungerar det som olja i vatten.

Det handlar i det första fallet om den skandalösa behandligen av de fem bulgariska sjuksköterskor och den palestinske läkare, de s.k. "Tripoli six" som i Libyen står anklagade för att medvetet smittat hundratals barn med HIV. Nature har fått tag på en översättning av den libyska rapport som var nyckeln i åklagaren fall. De har låtit internationella experter utvärdera den och utfallet beskrivs som "A shocking lack of evidence". En rapport av två internationellt erkända italienska AIDS-forskare kom till slutsatsen att smittspridning började redan innan de anklaga kom till Libyen, och att den berodde på dålig sjukhushygien. Denna rapport avfärdades av Lybien som "hypotetisk", till stor del grundat på den nationella inställningen att det aktuella sjukhuset är ett mönstersjukhus och att hygienen minsann varit god. Enligt Nature riskerar de sex nu att dömas till döden i rättegången som avslutas den 31 oktober.

Den andra artikeln handlade om kreationism. Polens biträdande utbildningsminister Mirosław Orzechowski uttryckte nyligen uppfattningen att "evolutionsteorin är en lögn". Som man kunde läsa hos The beetroot berodde Darwins felaktiga uppfattning om att människor utvecklats från apor på att han (Darwin, inte Orzechowski) var vegetarian och därför saknade "fire in the belly". Japp, så är det...
Ytterligare komplicerat blir det då utbildningsministerns, Roman Giertych, far Maciej Giertych är ledamot i EU-parlamentet och lobbar för obligatorisk undervisning i kreationism i polska skolor. Maciej Giertych har en PhD i trädfysiologi från Toronto och hävdar att evolutionsteorin är motbevisad på vetenskpaliga grunder. "Det är en katastrof", säger en polsk zoolog till Nature. "Folk kan få uppfattningen att det finns en kontrovers om evolutionen bland forskare". Och de som följt ID-debatten de senaste åren vet att det är precis det som kreationister och ID-anhängare vill. "Teach the controversy" är deras slagord, trots att ingen kontrovers finns. Den som trodde att evolutionsdebatten skulle stanna på andra sidan Atlanten trodde tyvärr fel, och nu har vi ju ett parti, vars företrädare motionerat mot evolutionen, i regeringen i Sverige. Jag tror inte att vi kommer att få en situation liknande den i USA på länge i Sverige, givet den allmänna acceptans som evolutionsteorin har här, men andra former av pseudo- eller ovetenskapliga fenomen såsom homeopati och healing verkar vara växande.

Jag ser ingen "quick-fix" som kan ge en lösning på det problemet, utan det kräver en långsiktig satsning som jag inte har för avsikt att diskutera här just nu.


Andra bloggar om: politik, vetenskap, ovetenskap, Tripoli six, kreationism, Polen. Intressant?

Ingen rymdhiss i år heller

Nasa har just hållt sina årliga X-prize-tävlingar, och vinnare blev ... Nasa. Som fick behålla sina pengar. Ingen vinnare kunde utses i år. Bland tävlingsgrenarna fanns bland annat rymdhisstävlingarna, där det gäller att bygga en klättrare samt en stark kabel.

Rymdhissen har varit på tal länge, och är ett koncept för att enkelt kunna placera ut satelliter i bana kring jorden. Den består av en kabel/vajer som når upp till geostationär bana (GEO), där en motvikt placeras¹. Sedan kan man låta en klättrare åka upp och ner längs vajern med satelliter, istället för att skjuta upp dem med raket. Enkelt och ekonomiskt.

Problemet är bara att GEO är ganska långt upp, sådär 35786 km. Det behövs alltså en rätt lång kabel. Och en rätt stark kabel! Kabeln måst nämligen kunna bära inte bara klättraren, utan framförallt sin egen vikt. Det betyder att varje del av kabeln måste kunna bära hela kabeln under sig. Alltså måste kabeln bli tjockare och tjockare - dess area måste växa exponentiellt för att kunna bära upp sig själv. Det är enkelt att visa att
där ρ är materialets densitet, s dess brottstyrka, ω är jordens vinkelfrekvens (~7,3E-5 rad/s), g₀ är tyngdaccelerationen och r₀ är fästpunktens avstånd från jordens centrum. Som synes är brottstyrkan/densiteten den viktiga parametern. Därför talar folk om nanorörskablar. Nanorör är starka och lätta. Den teoretiska styrkan skulle väl räcka till, 62 GPa beräknas vara nog för en kabel med densitet ungefär som grafit jämfört med den teoretiska gränsen på ~200GPa, men det är tveksamt om de kan klara det praktiskt som Vetenskapsnytt skrev i maj.

Nåväl, forskningen om starka och lätta material kommer att fortsätta, för det är inte bara i rymdhissar de behövs. Som Bradley Edwards uttryckte det så kommer marknaded att drivas av tennisracketar och golfklubbor, och inte rymdhissar.

¹ Egentligen ytterligare lite högre, då det är motvikten+kabelns masscentrum som måste ligga på GEO.

Andra bloggar om: vetenskap, fysik, rymdhiss, nanorör. Intressant?

Vet vad hon talar om

Skrattade högt i morse när Marita Ulfskog med oroad röst talade om att

det blir svårt för moderaterna, om de inte fuskar med statistiken, att visa att jobben blivit fler.

Jodå, hon bör ju veta.

Andra bloggar om: politik, arbetslöshet, Marita Ulfskog.

Monstervågor

I det senaste numret av Svenska Fysikersamfundets tidning Fysikaktuellt (ännu ej på nätet) finns en artikel om fysiken bakom monstervågor skriven av några forskare från Umeå. Deras artikel i PRL (97, 094501) uppmärksammades av bloggosfären för några månader sedan. En möjlig förklaring till det i det närmaste mytiska fenomenet med vågor, 30 meter höga, som plötsligt stiger upp från ingenstans presenterades. Det kan, menar forskarna, handla om en ickelinjär¹ fokusering som kan beskrivas med en variant av Schrödingerekvationen med en ickelinjär potential. Det visar sig att extremt stora vågor kan uppstå när två skiljda vågsystem växelverkar, något som förutsades av en italiensk grupp (PRL 96, 014503) i början av året, och som nu modellerats av umeforskarna.

Men monstervågor har varit på tapen förr. Jag minns att jag läste en mycket välskriven artikel i Der Spiegel² om fartyget Bremen som råkade ut för en monstervåg under en storm i södra ishavet. Bertättelsen har alla detaljer från en äventyrsberättelse; Lyxkryssning på väg mot karnevalen i Rio, kaptenens sista resa - plötsligt storm! "Man kunde se barometern falla med ögonen!" I det extremt hårda vädret, med vindar på 43 m/s i byarna, stiger en jättevåg på 35m ur havet och slår igenom fönstren på bryggan. Elförsörjningen slås ut och maskinerna stannar. "Ich habe den Atem Gottes gespürt", sammanfattar kaptenen upplevelsen. Artikeln berättar också om ett försök i att skapa monstervågor i en vågbassäng på universitetet i Hannover. Man lyckades över förväntan och en jättevåg reste sig ur vågrännan och slog sönder eternittaket i våghallen.

Monstervågor är tuffa, och det är spännade att fysikerna äntligen lyckats förklara det som länge troddes vara en de gamla sjömännens överdrifter.

¹ Fluiddynamik brukar beskrivas med hjälp av Navier-Stokes-ekvationerna som är inneboende ickelinjära så det är inte så förvånade. Navier-Stokes har ju varit uppe på agendan nyligen när det var ett matematiker som hävdade att hon kunde hösta in Clay-institutets miljon.
² Artikeln är bara tillgänglig mot betalning (0,50€), men vid förfrågan kan jag skicka en PDF-kopia.

Andra bloggar om: vetenskap, fysik, monstervågor.

En pålitlig leverantör!

Titta österut och vi ser oroväckande moln på himlen. Vi fick en obehaglig påminnelse i förra veckan i och med mordet på Anna Politkovskaja och det minst sagt ljumma intressed från den ryska ledningen att kommentera. I fjärran östern, på Sachalin, pågår en strid mellan den ryska staten och internationella energibolag om vem som skall få utvinna gas där. Det lutar åt att Shell sparkas ut och att statliga monopolet Gazprom tar över. Det är ett led i en utvecklig där staten (läs: Putin) tar kontroll över energitillgångarna och gärna nyttjar dessa som politiska påtryckningsmedel. Tänk bara på de mystiska explosionerna som stängde gasförsörjningen till Georgien i vintras, eller på gasbråket mellan Ryssland och Ukraina som kostade EU stora delar av dess gastillförsel.

I dagarna har ekot rapporterat att EU uppmanat Ryssland att sluta trakassera Georgien, och frånga väntas också komma upp på morgondagens EU-toppmöte i Finland, där Putin också skall delta. Men, så länge Ryssland vet att stora delar av Europa är helt beroenda av Ryssland för sin energiförsörjning kan de glatt strunta i protesterna. En dip i gastrycket en kall vintervecka tystar de flesta upprörda rösterna.

Och här kommer energipolitiken in. Vi behöver en stabil energipolitik som kan göra Europa mindre beroende av fossila bränslen från Ryssland, inte bara för miljöns skull utan också för en möjlighet att påverka utveckling inom vårt närområde. Det betyder att ett energisystem behöver byggas upp på (åtminståne) EU-nivå, med en gemensam energimarknad liknande Nordpool. En utveckling av kärnkraften är också nödvändig, liksom satsningar på forskning inom förnyelsebara energisystem såsom vind-, sol-, våg- och bioenergi.

Detta verkar den nuvarande regeringen förstått bättre än den gamla. I regeringsförklaringen kan man läsa att

Alla samhällssektorer berörs av snabbt stigande priser, ökande otrygghet i energiförsörjningen och konsekvenserna av ett mer instabilt klimat. En bättre energisäkerhet blir allt mer viktig för Europa, som världens största importör av olja och gas

Tyvärr kommer förbudet för byggnad av kärnreaktorer att bestå, men kanske kan vi hoppas om en förändring av den linjen under nästa mandatperiod, när den finska EPR-reaktorn kommit online och vi sett ytterligare utveckling inom reaktorteknologin.

Om ytterligare argument behövs för att inte lägga alla våra ägg i den ryska korgen så fanns en intressant artikel i The Economist.

A murder, a grudge, deportations and what they say about Russia's worrying political direction. Is it time to use the f-word?
[...]
History also offers a term to describe the direction in which Russia sometimes seems to be heading: a word that captures the paranoia and self-confidence, lawlessness and authoritarianism, populism and intolerance, and economic and political nationalism that now characterise Mr Putin's administration. It is an over-used word, and a controversial one, especially in Russia. It is not there yet, but Russia sometimes seems to be heading towards fascism.

Andra bloggar om: politik, energipolitik, ryssland, eu. Pingad till intressant.se.

Ig Nobel

Har haft en hel del att stå i med på siståne, bl a har jag varit på en disputation i Polen¹, så jag har så när missat en av årets höjdpunkter, The IG Nobel Prizes. Tack till Vetenskapsnytt som påminde mig. Priset delas ut till vetenskap som först får dig att skratta och sedan att tänka. Priset har delats ut sedan 1991. En förändring av inriktningen jämfört med i början, då priset delades ut till olika former av dålig (eller t.o.m. pseudo-) vetenskap, har också skett. Numera är det en del publikationer i de mest kända tidskrifterna som PRL och The Lancet.

Bland årets pristagare hittar man bland annat en undersökning om varför hackspettar inte får huvudvärk, trots att de bankar huvet i en trädstam upp till 20 gånger i sekunden. Men där fanns också ett papper från PRL (95, 095505) om varför en spaghetti inte bryts på mitten när man böjer den. Oftast bryts stråt i tre delar, ibland fler. Detta var en fråga som redan Richard Feynman sökte svar på, åtminståne refereras det till en episod i No Ordinary Genius. Det här pappret presenterades i som veckans papper i vår grupp när det kom, och vi satt glatt och böjde spaghetti efter presentationen. Förklaringen, som ges i en mycket matematisk form i pappret, är att böjningsvågor längs stråt lokalt ökar böjningsradien, vilket leder till att stråt bryts, brottet ger sedan upphov till nya vågor som gör att stråt bryts ytterligare och så vidare...

Ytterligare ett exempel på hur en del verkligen vill hitta ett svar på det där vi andra bara funderar lite över över en öl eller så.

¹ Vilket ju inte var så spännade då hela föreställningen på två timmar var på polska, ett språk som jag har en mycket bergränsad kunskap i. Därtill stod opponenterna och läste sina, till respondenten i förväg presenterade, omdömen och frågor innantill, i 40 minuter! Det blev ju inte ens god teater. Tur att man var förberedd med en god bok ;-)

Andra bloggar om: vetenskap, Ig Nobel

Yttrandefrihet på konstfack

Tack till Kristian Åström vars inlägg i gårdagens Studio Ett om yttrandefrihet var välbehöveligt. I en debatt på konstfack med anledning av den censurerade Mozartuppsättningen Idomeneo om hur mycket religionen skall få påverka konsten. Konstnären Wahida Dzanovic¹ menar att konst måste respektera alla och att avbildningsförbudet inom islam måste gälla för alla, av respekt för islam. Detta får stå i princip oemotsagt i en debatt som är oerhört lam med en kan-vi-inte-alla-vara-snälla-mot-varandra-istället-stämning². Då bryter Kristian Åström in och påminner vad det handlar om: Hur hanterar man situationen med folk som inte respekterar demokratiska metoder utan kräver respekt³ och anpassning med våld eller hot om våld.

Visserligen nänmdes det av Elisabeth Olsson att konsten måste få vara fri, men hon var ändå alltför undfallande jämtemot dem som framhöll respekt som det viktigaste. På det hela taget tyckte jag att det var en dålig debatt, men det är väl en risk man tar när man sänder direkt. Dock verkar det som vi har för mesiga konststudenter i landet!

¹ Inga träffar på google!
² Undantaget konststudenten Makadem, tack till dig också!
³ I en grov misstolkning av ordets betydelse!

Andra bloggar om: yttrandefrihet, konst, religion. Pingat till intressant.se.

Nobelspekulationer

Nu när årets Nobelpristagare skall presenteras i veckan är spekulationerna i full gång. DNs Karin Bojs har tjuvlyssnat på Nobelkomittérna för att luska reda på vilka som tar hem de naturvetenskapliga priserna.

I fysik tycker hon att priset borde gå till Alan Guth och Andrei Linde för inflationsteorin, men hon kastar in ett andrahandsförslag om COBE-satellitens upphovsmän Smoot och Mather. Jag har själv satsat mina pengar på inflation i flera år nu i gruppens årliga "Nobel sweepstake", och så också i år. Möjligen kan inflationen ha en nackdel som priskandidat i och med att Crafoordpriset 2005 gick till James E. Gunn, P. James E. Peebles och Martin J. Rees, ”för deras bidrag till förståelsen av universums storskaliga struktur”. Å andra sidan kanske det talar mot Bojs COBE-gissning och tiltar oddsen till fördel för teoretikerna Guth och Linde. En annan tänkbar kandidat som det talas mycket om är de erbiumdopade optiska fiberförstärkarna som möjliggjort de höghastihetsfibernätverk som ligger till grund för vår tids kommunikationsrevolution. Där skulle jag lägga min back-up-insats.

I kemi är Karin Bojs inne på ett pris till Sumio Iijima för upptäckten av kolnanorören (carbon nanotubes) 1991¹. Nanorör är ju ett synnerligen hett forskningsområde och flera lovande applikationer förutspås/dröms om inom såväl materialvetenskap som elektronik. Nanorören ser ju ut att ha en mer lovande framtid än det föregående mirakelmaterialet fullerenerna. Jag tror inte på Iijima, inte för at han är japan som Bojs skriver, utan för att man vill undvika en kontrovers. Det är svårt att ge ett pris till Iijima utan att ta med Morinobu Endo som är en av de ledande forskarna inom nanorör. Han publicerade ett papper tillsammans med Oberlin och Koyama redan 1976 med tydliga bilder på nanorör². I abstract kan man läsa om att fibrerna

consist of turbostratic stacks of carbon layers, parallel to the fibre axis, and arranged in concentric sheets like the "annual ring structure of a tree".

Endo och Iijima är inte goda vänner. De talar inte med varandra, men lyckade ändå tillsammans vara co-chair till en konferens i somras. Dessutom finns fina bilder på nanorör i ett ryskt papper³ från 1952. Jag tror att nobelkomittén håller sig borta från det getingboet och satsar på något helt annat. Vad vet jag inte. Har ingen koll på vad som är hett inom kemi.

¹ S. Iijima, "Helical microtubules of graphitic carbon." Nature 318, 56-58 (1991).
² A. Oberlin, M. Endo, T. Koyama, "Filamentous growth of carbon through benzene decomposition." J. Cryst. Growth 32, 335-349 (1976).
³ L. V. Radushkevich, V. M. Lukyanovich. "Structure of the carbon produced in the thermal decomposition of carbon monoxide on an irion catalyst." Zhurnal Fizicheskoi Khimii 26, 88-95 (1952).

Andra bloggar om: Nobelpris, vetenskap, fysik, kemi, Pingat till intressant.se.

Att tortera eller att inte tortera...

I NY Times kunde man läsa om hur kanadensisk domstol frikänt den man som på felaktiga uppgifter snappades upp av USA när han var på väg hem från semestern, skickades iväg till Syrien där han i ett år hölls inspärrad och torterades innan Syrierna insåg att han inget visste om al-Qaida.
Samtidigt pågår i USA nu en debatt om hur terroristfångar skall ställas inför rätta, vilka "speciella förhörsmetoder" som skall vara tillåtna, och om man behöver behandla misstänkta terrorister i enlighet med Genevekonvetionen. Att en sådan debatt över huvud taget pågår i landet som påstår sig vara den fria världens ledare och kallar sig "land of the free, home of the brave" sätter en märklig standard för världens mindre nogräknade ledare. Oavsett vilken utgång det blir så är en stor del av skadan skedd. Det är alldeles uppenbart att USA, och med dem också vi, kommer att ha svårt att kuna hävda någon "moral high ground" i fortsättningen.

Och bara för att understryka vilken skendiskussion som pågår om terroristmisstänktas¹ rätt till rättslig prövning kan man läsa att senaten idag avslog, med siffrorna 48-51, ett förslag om att låta terrormisstänkta som tagits till fånga kunna begära rättslig prövning av sin fängsling. Det spelar alltså ingen roll vilka regler man beslutar om för att döma de terrormisstänkta. Tror man inte att man lyckas få de dömda kan man bara hålla dem inspärrade i all evighet i alla fall. Senatorn Arlen Specter kommenterar

“What this bill would do is take our civilization back 900 years,” to before the adoption of the writ of habeas corpus in medieval England

Det är beklämmande att se hur vi gång på gång låter våra fri- och rättigheter beskäras av dem som hävdara att de försvarar dem. På femårsdagen av 9/11 sa president Bush

Dangerous enemies have declared their intention to destroy our way of life.

Och de lyckas. Varje gång vår rädsla eller önskan om säkerhet får att rucka på de grundläggande principerna för ett demokratiskt samhälle ger vi den farliga fienden ytterligare en liten seger.


¹ Många skriver här "terroristers", som om det var något som redan är fastslaget att de tillfångatagna är skyldiga. För att inte nämna hur svårt det överhuvudtaget är att definiera vad terrorism är.

Andra bloggar om: tortyr, terrorism, politik. Pingat till intressant.se.

Forskarfredag

Just hemkommen från ForskarFredag på Universeum i Göteborg. ForskarFredag är ett initiativ från EU där tanken är att allmänheten skall få träffa alldeles riktiga forskare och fråga dem om deras forskning och och om vetenskap i allmännhet. Jag stod på Universeum som representant för nanovetenskap och nanoteknologi. Tyvärr är Universeums N&N-utställning en trist variant med nästan bara text, där hälften består av varning om hur farligt det kan vara.¹

Enligt en av arrangörerna så ledde ForskarFredag till ca 350 fler besökare än en vanlig fredag, och i konkurrens med bokmässa och fantastiskt väder är det kanske inte så illa. Men kanske lockades de flesta bara av att det var gratis inträde.

Jag stod för det mesta ensam vid montern, men då och då kom någon med ett par frågor. Bland annat en kvinna i 30-årsåldern vars första fråga var "Vad är nanoteknologi, är det ett material?" Tja, var skall man börja? Efter ca 20 min gick hon därifrån och lämnade mig med intrycket att hon blivit genuint intresserad av ämnet. Det kändes bra.

ForskarFredag får gärna bli en tradition, men i jämförelse med den årliga vetenskapsfestivalen i Göteborg så står den sig inte. Men, ju mer kontakt mellan allmänhet och universitet desto bättre, framförallt i dessa dagar där växthuseffekt, genmodifierad mat och intelligent design är viktiga ämnen i pressen där det krävs en viss vetenskaplig tankegrund för att kunna skilja vakta från humbug.

¹ Utställningen är en del av ett annat EU-projekt kallat Nanodialogue och en webversion av den kan ses på hemsidan.

Andra bloggar om: vetenskap, ForskarFredag, tredje uppgiften

Ett ämne i tiden

Idag öppnad Bok- och biblioteksmässan sina portar. Årets tema är yttrandefrihet; ett tema som knappast kunde ligga rättare i tiden. Bara idag kan vi läsa i DN att kuppmakarna i Thailand försöker hindra media att återge folks åsikter om kuppen. Därtill har man förbjudit all politisk verksamhet i landet.

I söndags handlade ett inslag i Godmorgon Världen om den ökande mediekontrollen i Kina, och i dagens Vår grundade mening tar också upp ämnet. Där man också upp fallet om Sakine Madons censurade krönika i Stockholms City. Det är bra att ämnet tas upp, men det är mycket oroväckande att så få i styrande position verkar ta det på allvar.

Yttrandefrihet är en av de viktigaste principerna i en demokrati och man skall ha mycket goda skäl för inskränkningar i den. Framförallt skall man alltid vara ytterst tveksam till makthavare som vill hindra folk att utrycka sina åsikter.

Andra bloggar om: yttrandefrihet. Pingad till intressant.se.

Bensin -> CO2 -> Bensin ->...

En av de stora frågorna för dagen, och framtiden, är ju vad man skall göra av koldioxiden som bildas vid förbränning av fossila bränslen. New Scientist rapporterar att en grupp forskare från Tyskland, Italien, Grekland och Frankrike har upptäckt en metod för att omvandla koldioxiden tillbaka till bränsle. Vad man gjort är att man på photoelektrokemisk väg kan omvandla CO₂ till kolväten. Det är en gammal metod känd som Fischer-Tropsch processen. Det nya är att genom att använda katalyspartiklar av platina och paladium instängda i kolnanorör så har man lyckats få processen att dels fungera i gasfas, dels producera större kolväteföreningar än tidigare (upp till C₈).

Naturligtvis är det inte gratis att göra avgaser till bränsle, det är ingen evighetsmaskin utan energi måste tillföras till processen. Men den energin kommer från solen! Genom fotokatalytisk sönderdelning av vatten till syre, protoner och elektroner har man byggstenarna för omvandling av CO₂ till kolväten. Visserligen omvandlas endast 1% av koldioxiden till kolväte vid rumstemperatur i de presenterade resultaten, men Professor Gabriele Centi från universitetet i Messina menar att det borde vara möjligt att öka effektiviteten betydligt.

Kanske blir omvandling av CO₂ en lovande process, kanske inte, men i vilket fall som helst så är det ju hoppfullt för framtiden.

Andra bloggar om: vetenskap, miljö, kolnanorör, energi, nanovetenskap. Pingad till intressant.se.

Inget våld här inte...

I dagens Metro kan man läsa

Mest våldsspäckad var [uttalandet av] den irakiska grenen av terrornätverket al-Qaida som, i protest mot kejsarcitatet om islam som en våldsreligion, nu hotar hela västvärlden med död och förintelse

Det låter ju förnuftigt. "Om ni hävdar att vi är våldsamma slår vi ihjäl er allihop!" Och att bränna påvedockor är ju ett ypperligt sätt att visa sin fredlighet.

Nu är det ju inte så att kristendomen heller är en myspys-religion där vi alla är vänner. Bibeln är ju en av de mest bloddränkta böcker som finns. I gamla testamentet har Gud ihjäl inte mindre än 2.270.365 personer (via Cosmic Variance), inte inräknat saker som utplånandet av Sodom och Gomorra eller syndafloden.

Korkat var det av påven i alla fall, som väl borde kunnat räkna ut med tummen att våldsagitatorerna inte skulle missa en sån chans till att höja temperaturen lite. För lika lite som i fallet med de danska satirteckningarna så är det inga kyrkbrännare som själva hört talet.

Andra bloggar om: religion, våld, påven, nämenvafan. Pingat till intressant.se.

För första gången

Äntligen!
Sedan jag röstade i ett val första gången 1995 så har jag lyckats med att alltid hamna på den förlorande¹ sidan. Äntligen har det ändrats. Skall bli intressant att se vad som händer nu när allvaret börjar för alliansen.

¹ Även om det är svårt att utropa vinnare eller förlorare i EU-parlamentsvalen.

Ointelligent design

Veckans citat kommer från Nature Podcast och cancerforskaren Gerard Evan:

So I used to think that evolution had turned us into a well-oiled machine but now I realise we're just a load of garbage that's cobbled together that works just about well enough.

Det handlar om en upptäckt om hur ett protein som troddes skydda oss mot cancer genom att ge oss strålningssjuka bara verkar göra oss sjuka för skojs skull. Stänger man av strålningssjukefunktionen funkar cancerskyddet fortfarande.

I en annan artikel på närliggande tema i Nature menar man att katolska kyrkan är på väg att förkasta intelligent design som utvecklingsmodell¹ och omfamna evolutionsläran, med grundförutsättningen att det hela sattes igång av Gud. Något som inte vetenskapen har några problem med. Detta är det förväntade resultatet efter påvens årliga funderingar i Castel Gandolfo där årets tema är just skapelse- och utvecklingsteorier.


¹ Modell i ordets allra vidaste bemärkelse. Har ingenting med vetenskaplig modell att göra.

Andra bloggar om: vetenskap, evolution, intelligent design.

Klimatförändring - rekommenderad läsning

Som jag skrev för några dagar sedan skulle The Economist ägna en del av kommande nummer till en överblick över klimatfrågan. Det numret är nu ute, och det är en rad välskrivna artiklar som rekommenderas till alla med intresse i frågan. Överblicken inleds med en ledare som konstaterar att då vår planets klimatsystem är oerhört komplext och svårmodellerat så har förutsägelserna om framtidens klimat haft så stora onoggrannheter att de varit av begänsat värde för "policymakers". Men, skriver man, sedan IPCC:s senaste rapport för fem år sedan "har vetenskapen gått mot ett konfirmerande att något allvarligt är på väg att hända". Man menar att trots den kvarvarande osäkerheten så tycker man att

the chances of serious consequences are high enough to make it worth spending the (not exorbitant) sums needed to try to mitigate climate change.

Och här kommer man in på en av de mest intressanta delarna i överblicken, en artikel med titeln "Dismal calculations" (endast för prenumeranter) om "ekonomin med att leva med klimatförändingar eller att lindra dem". Det är en aspekt som sällan kommer fram i diskussionen om klimatet. Vad kostar ett förändrat klimat, i dollar och socialt. Och minst lika viktigt, vad är kostnaderna för att mildra klimatförändringarna. Om klimatförutsägelser är svåra, så är kostnadsberäknar om möjligt ännu svårare. För det finns vinster med ett varmare klimat: Mer odlingsbar mark t ex i Ryssland, och lättare att utvinna de stora naturtillgångarna fär, men samtidigt kommer stora delar av Afrika att få det mycket svårare. Olika modeller ger olika förutsägelser, men någonstan mellan 0,1 och 3% av världens BNP bör man räkna med. Den kostnaden skall ställas mot kostnaden för en lindring av effekterna av växthusgasutsläppen. Set låter kanske som en enkel ekvation att miljontals människors hem i t ex Bangladesh måste räddas till varje pris, men följande paragraf är tänkvärd:

After all, the reason why Bangladesh is so vulnerable to a one-metre rise in the sea level is not just its flatness; it is also its poverty, as a result of which too many of its people live on subsistence agriculture around the Bay of Bengal. If Bangladesh were South Korea, more people would be working in offices and factories and living in cities. The best protection for Bangladesh, in other words, is development. And anything (including climate-change mitigation) that reduces the global rate of economic growth is likely to slow development in Bangladesh, thus making the place more vulnerable to climate change than it otherwise would be.

Mot detta kan man ställa försiktighetsprincipen, som uttrycks i artikeln så här:

[M]itigating climate change becomes correspondingly more attractive [...] partly through economics—that the consequences of not taking action may be so catastrophic that normal economic growth cannot be assumed—and partly through ethics—that the interests of future generations are worth as much as those of the current one.

Det kan tyckas att det är väl krasst att prata ekonomi när det möjligen är planetens framtid det handlar, och visst är det så. Men samtidigt är det ju så verkligheten ser ut. Vi vill ha våra plasma-TV-skärmar och våra solsemestrar, och det vill två miljarder kineser och indier också. Så att säga till dem att "Tyvärr, vi körde planeten åt helvete så nu kan ni inte få nya kylskåp, som vi." är inte realistiskt. Faran är att i känslomässiga frågor som denna kommer de som förespråkar rationalitet att hamna i underläge under de mest passionerade ideologerna.

Artikeln i The Economist avslutas

Global warming poses a serious risk, and the costs of mitigation are not so large as to be politically unthinkable. Mitigation is better done gradually than swiftly, because the faster it is done, the more it will cost. That said, the economics of the subject are too uncertain for policymakers to lean heavily upon them, so in the end it will be the politicians who decide.

När jag ändå är inne på tänkvärd läsning om klimatet kan jag också passa på att rekommendera den nyligen bortgågne Nobelpristagaren Richard E. Smalleys artikel "Future Global Energy Prosperity: The Terawatt Challenge"¹ där han bland annat tar sig an både biobränsle och vätesamhället.

¹ MRS Bulletin 30, 412-417.
Andra bloggar om: klimat, global uppvärmning, politik, ekonomi, vetenskap. Pingad till intressant.se.

Hur var det med jobben?

I Duellen mellan Reinfeldt och Persson i TV4 gjorde den senare ett stor nummer av att den svenska arbetsmarknaden är den bästa av alla världar. 550 nya jobb skapas varje arbetsdag enligt Person som varnade för att riskera detta för borgarnas farliga experiment. 550 nya jobb per arbetsdag betyder runt 110.000 jobb per dag, men istället minskar antalet anställda, och i den privata sektorn har i princip inga jobb skapats, netto, sedan 50-talet. Detta kan man se i en mycket intressant artikel i senaste numret av The Economist, "The Swedish model; Admire the best, forget the rest"

Enligt en undersökning av McKinsey Global Institute ligger Sveriges verkliga arbetslöshet på mellan 15 och 17%, långt ifrån de (s)-manipulerade 4%:en. Annat noterbart i artikeln är en nyligen genomförd undersökning som visar att effektiviteten i den svenska offentliga sektorn är sämst i OECD.

Det är sådant som man inte existerar i Perssons polerade valvärld där det till största delen handlar att via nya bidrag muta folk med deras egna pengar att rösta på (s). Men som The Economist noterar "For their part, the Social Democrats' programme amounts to no change."

Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, ekonomi, arbetslöshet. Pingad till intressant.se.

Insinuationernas mästarinna

Efter att ha hört Socialdemokraternas egen spindoktor Marita Ulfskog på radio i morse kom jag att tänka på George Orwells roman "Burmese Days". Ulfskogs uttalande påminner mig om U Po Kyin, "Subdivisional Magistrate of Kyauktada", som vill förstöra den gode doktorn Veraswami. Detta genom att attackera hans karaktär och hans trovärdighet, men aldrig genom anklagelser som man kan försvara sig emot. Ulfskog talar vagt i fraser som "Någon har funnits där...", "Underliga sammanträffanden" och "en skugga som följt oss", men hon aktar sig noga för att uttala några som helst konkreta anklagelser.

"But, damn it, this is ridiculous! Surely you can defend yourself somehow?"
"How can I defend myself when I can prove nothing?"
Flory understood well enough [...]. He was used to these nebulous conflicts, in which suspicion counts for more than proof, and reputation for more than a thousand witnesses.

Det är en lysande strategi som är nästan oantastlig. Och det är en strategi som Ulfskog ofta använder sig av. Alldeles oavsett om hennes version i det aktuella fallet är sann eller ej så är det ett mycket smutsigt sätt att debattera. Vi får se om det går i valet som i Orwells bok:

Dr. Veraswami was ruined, even as he had foreseen. [...] U Po Kyin waited the necessary time, and then struck again, harder than ever. It was barely threee months before he had fixed in the head of every European in Kyauktada that the doctor was an unmitigated scoundrel. No public accusation was ever made against him---U Po Kyin was most careful of that.

Andra bloggar om: politik, val2006, socialdemokraterna, dataintrång, Orwell, spin. Pingad till intressant.se.

Energi och klimat

Nu när klimatet verkar komma tillbaka på den mediala agendan har jag äntligen fått tag på en kopia av Al Gores "An Inconvenient Truth" om den globala uppvärmningen. Det är en pedagogiskt upplagd film som mestadels består av en föreläsning av Gore med en del känslomässigt finstämda inslag som ger filmen en väldigt personlig känsla. Visst innehåller den några mindre faktafel och spekulationer, men på det stora hela är det en bra film. "En obekväm sanning" har premiär i Sverige till helgen, lagom till att börja talas om strax innan valet. För klimatet är en fråga som bör tas upp mer och mer.

Det har börjat läcka uppgifter om den kommande rapporten från IPCC, men rapporten kommer att genomgå grundliga förändring under det kommande årets review-förfarande och en del uppgifter som kommenterats har uppenbarligen missförståtts så bäst är nog att vänta till nästa år när den officiella rapporten släpps. Men i vilket fall som helst så finns det liten anledning att tvivla på att den globala uppvärmningen är ett allvarligt problem, och ett problem som vi behöver adressera nu. Till och med den utåt så hårdföra "klimatmatskeptikern" Richard Lindzen verkar i smyg hålla med om det mesta som sägs om klimatet. I The Economist kan man läsa om hur republikanen Arnold Schwarzenegger går emot sitt parti genom att introducera lagar för att skära i utsläppen av växthusgaser, och i papperstidningen annonseras att man i nästa nummer kommer att ha en specialrapport on den globala uppvärmningen och dess möjliga lösningar. Det blir intressant läsning.

En av de vanliga missuppfattningarna som Gore tar upp, och avfärdar, i sin film är att vi måste välja mellan miljö och ekonomi. Det är en myt som sprids till stor del av den industri som lever på utsläppstung verksamhet, och som ser förändring som ett hot. Se t ex på följande idiotiska video från "Competitive Enterprise Institute"



eller den här artikeln från Detroit Free Press som menar att man måste köpa amerikanska SUV:er om man är amerikansk patriot. En miljösatsning kan istället vara en stor boost för industrin, men då behövs en vettig miljö- och energipolitik.

Vi behöver en satsning på forskning om olika förnyelsebara energikällor och effektivare användning av energin, vi behöver ett stabilt energisystem som helst inte är beroende av fossila bränslen och som helst kan skapa ett överskott av energi som kan exporteras till de länder i Europa som inte har Nordens möjligheter till t ex vattenkraftproduktion. I dagsläget betyder det att vi inte har råd att avveckla kärnkraften, utan tvärt om är en utbyggnad troligtvis nödvändig. När förnyelsebara alternativ finns kommer kärnkraften att fasas ut av ekonomiska skäl. Men vi skall inte tro att i en värld där stora delar av mänskligheten saknar tillräckligt med föda kan vi ta dyrbar åkermark för att plantera energibränsle för att ersätta kol, olja och kärnkraft. Vi kanske skulle klara det i Sverige, men miljöproblemen och energifrågan är globala och en lösning måste komma på samma skala.

UPPDATERING: Hittade en artikel i Seed om kampen mellan bränsle och mat. Mycket läsvärd.

Andra bloggar om: Global uppvärmning, klimat, miljöpolitik, energipolitik. Pingad till intressant.se.