2006-11-07

Mysterier eller mystisism

I en insändare till Physics Today tar författarna, Kuttner och Rosenblum, upp vad de anser vara ett växande problem för fysiken; att kvantfysiken utnyttjas för att ge trovärdighet åt pseudovetenskap. De tar som exempel filmen "What the #$*! do we (k)now?!"1 som använder QM- argument bland annat för att frammana den 35000 år gamle Atlantisguden Ramtha.

Kuttner och Rosenblum menar att vi fysiker bär en del av ansvaret för detta. Vi understryker om och om igen hur framgångsrik den vetenskapliga metoden är utan att tala om vad den vetenskapliga metoden är och vad den har för gränser. Samtidigt kritiserar de också fysikundervisningen för att den inte förbereder fysikstudenterna på att kunna svara på frågor om fysikens olösta mysterier och argumentera mot pseudovetenskapen i dessa frågor. De flesta biologer kan försvara evolutionsläran mot ID-argument, men hur många fysikstudenter kan förklara vad nollpunktenergi är och hur den kan/inte kan utnyttjas. Eller vad (om något) säger EPR-paradoxen eller Bell-olikheterna om teleportation? Ett annat exempel är QM och medvetandet. Här har fysiken inte många svar, men pseudovetenskapen kan med säkerhet förklara precis varför hjärnan fungerar som en kvantdator (eller nåt...??).

Denna säkerhet menar Kuttner och Rosenbaum är ett av pseudovetenskapens trumfkort och citerar

Many people . . . seek a certainty that science cannot offer. For these people the unchanging dictates of ancient religious beliefs, or the absolute assurances of zealots, have a more powerful appeal. Paradoxically, however, their yearning for certainty is often mixed with a respect for science. They long to be told that modern science validates the teachings of some ancient scripture or New Age guru. The purveyors of pseudoscience have been quick to exploit their ambivalence.2
Kuttner och Rosenbaum menar att vad vi behöver göra är att diskutera mera de gränser vi har för vårt vetande, och förklara varför de gränserna finns och vad som kan och inte kan finnas bortom dem. De menar att vi i mångt och mycket är för koncentrerade på "praktiska" frågor, och borde ägna en lektion eller två åt fysikens mysterier, spekulationer och kvantnonsens. Jag håller med, och jag skulle gärna gå på en sådan föreläsning, med en duktig lärare.

En sak som behövs är att i skolundervisningen lära sig att granska kritiskt. Det är inte lätt, och jag minns fortfarande chocken (lite för starkt ord, men i brist på bättre) när jag insåg att inte ens det som publicerades i peer-review-tidskrifter alltid stämmer. På grundutbildningen framhölls dessa artiklar alltid som innehållande sanningen. Men på en annan nivå motarbetas vi ju dagligen av t ex kvällspressen med sina braskande rubriker att "Vanlig XX kan var dold sjukdom" eller TV4(+,-, ?)s medier och andar.

1 Filmen sågades under fotknölarna av Insultingly Stupid Movie Physics, men läs kommentarerna på IMDB så ser man att många tycker att filmen ger en tänkvärd beskrivning av vetenskap.
2 CMH postade för ett tag sedan ett citat av Sir Arthur Eddington:
We cannot pretend to offer proofs. Proof is an idol before whom the pure mathematician tortures himself. In physics we are generally content to sacrifice before the lesser shrine of Plausibility.
Andra bloggar om: , .

2 kommentarer:

Malin Sandström sa...

Samtidigt kritiserar de också fysikundervisningen för att den inte förbereder fysikstudenterna på att kunna svara på frågor om fysikens olösta mysterier och argumentera mot pseudovetenskapen i dessa frågor. De flesta biologer kan försvara evolutionsläran mot ID-argument, men hur många fysikstudenter kan förklara vad nollpunktenergi är och hur den kan/inte kan utnyttjas. Eller vad (om något) säger EPR-paradoxen eller Bell-olikheterna om teleportation?

Är det (fysik/biologi)undervisningens roll att lära studenter att argumentera mot pseudovetenskap och missuppfattningar? Jag kan tycka att kunskaperna som krävs för att kunna göra det självklart ska ingå i den förståelse av ämnet som man förväntas uppnå som universitetsstudent. Men att det skulle bli något slags fokusområde... nej. Jag tycker inte att det är rimligt att vanlig vetenskapsundervisning ska "pliktbeläggas" med att motbevisa ickevetenskapen. Men förstås, en engagerad lärare som gör det på eget bevåg... det kan vara väldigt givande (i min grundläggande termodynamikkurs pratade vi en hel del om evighetsmaskiner - olika förslag som folk hade skickat till professorn - och varför de inte skulle fungera. Det gav bra förståelse för principerna, insåg jag efteråt)

Däremot vore det bra om grundundervisningen oftare kunde "lyfta blicken" mot de större sammanhangen. Som en konsekvens kanske studenterna skulle bli bättre på motargument i pseudovetenskapsdebatterna. (Det är väldigt svårt att argumentera när man bara varit nedgrävd i "sakfrågor" utan någon helhetsbild.)

Annars kan jag rekommendera kursen "God och dålig vetenskap" som Vetenskap och Folkbildning är inlandade i (hur man känner igenom och argumenterar emot pseudovetenskap, i princip). Jag minns inte att de tog upp så mycket fysik när jag gick den, och kursen är tyvärr i Stockholm såvitt jag vet... men ändå.

http://www.physto.se/~hulth/kursinfo/
godochdalig.html

mj sa...

Du har ju naturligtvis rätt i att undervisningens mål inte är (och inte skall vara) att kunna argumentera mot pseudovetenskap. Kunskaperna bör ju dock finnas där, och gör det säkert i de flesta fall, även om det är ganska latent.

Men jag tycker att under utbildningen bör man ha hört argument från pseudovetenskap någongång för att ha det som utgångspunkt för en diskussion om vetenskapens förutsättningar och begränsningar. Inte minst för att en sådan diskussion är nyttig i vilket fall som helst.

Det andra är ju att om inte forskare bemöter all den smörja som sägs vara vetenskap, vilka skall göra det då? I den bästa av världar skulle det ju inte behövas, eftersom folk skulle inse att det var smörja, men...

Vore det förresten inte skoj om någon orkade bemöta alla de fantastiska hälsotips, träningsmetoder och mystiska sjukdomar som dyker upp dagligen i TV och tidningar? *Tittar runt omkring... inga frivilliga...suck*