Störande koncertfilmskydd

Läste om ryktena att Apple håller på att utveckla teknik som skall stänga av iPhone-kameran om man försöker använda den till att "illegalt" filma en konsert eller liknande. Att Apple, och Jobs i synnerhet, är lite av en kontrollfascist är väl känt sedan länge, men jag har aldrig riktigt förstått varför det skall vara så hemskt att filma eller fota på en konsert. Är det någon som tänkt att "Nej, jag går inte på den här live-spelningen. Jag ser ett par halvtaskiga mobilklipp på YouTube istället."? För mig fungrerar YouTube-klippen istället som reklam. Så jag förstår inte varför konsertarrangörer är så anala när det kommer till att filma/fota artisterna. Är det helt enkelt en copyrättshaverism - vi bestämmer, vare sig det är smart eller inte? De enda som kan ha något att förlora på dem är dåliga artister, där man istället bestämmer sig för att inte gå. Om syftet är att skydda usla artister är jag än mindre sympatiskt inställd till det än ren rättshaverism.

I veckan var vi på konsert med Bobby McFerrin i Sala Kongresowa och där hade de en bisarr anti-film-strategi; ett par vakter stod längst bak i salen och lös med röda laserpekare på den som höll upp en telefon eller liknande. Man kan lugnt säga att det var långt mer störande än filmandet. Och det är ju inte så att det saknas filmer på Bobby McFerrin-konserter på nätet. McFerrin tar ofta upp folk ur publiken på scenen och improviserar tillsammans med dem. Killen vars flickvän var uppe och dansade med McFerrin blev "beskjuten" under hela dansen, som han filmade trots laserpekarna. Jag vet inte om det är en strategi som Sala Kongresowa har, eller om det är något som är allmänt spritt nu. Jag har aldrig sett det förr. Idiotiskt och jävligt störande var det i alla fall.

Dagens ord är wskaźnik laserowy - laserpekare.

Arbetsskydd

Det där med arbetsskydd verkar ju vara ett rätt okänt fenomen i Polen. Jag skulle gissa på att det är importförbud på hörselskydd. Under tre år här har jag inte en enda gång sett någon använda hörselskydd. Och då pratar vi folk som cirkelsågar i sten och liknande... De håller på att sätta upp isolering på ytterväggarna på jobbet så det var en tomte som var här och borrade en massa - alldeles utanför mitt fönster. Det kändes som om han borrade mig i huvet... så högljutt. Men hade han hörselskydd? Självklart inte.

Än bättre var att han stod uppflugen på någon konstruktion av fyra lastpallar och en planka och då och då tvingades hugga tag i gallret framför fönstret för att balansera sig. Klädsel: t-shirt, vanliga byxor typ chinos, mjuka tofflor(!).

Kinesiska bekymmer

Att Polens vägar behöver en ordentlig upprustning vet all som kört genom landet. Långa sträckor, även mellan de största städerna, är smala vägar med bara en fil i varje riktning som passerar genom varje by. Den sortens landsvägar som var huvudvägar i Sverige för 25 år sedan. Bland annat därför har naturligtvis polska vägar varit ett återkommande tema i bloggen. Man har naturligtvis länge vetat om att infrastrukturen behöver förbättras och rader av regeringar har lovat att nu skall det byggas vägar och tågbanor som aldrig förr. Hjälpta av en hög med EU-pengar och motivationen att en till två miljoner turister kommer att besöka Polen nästa sommar för fotbolls-EM har regeringen Tusk lyckats med det tidigare regeringar inte klarat; man har fått fart på vägbyggandet.

Men de senaste veckorna har ett av de viktigaste projekten, A2 mellan Warszawa och Łódż som också knyter samman huvudstaden med motorvägen mot Tyskland, hotats. Det är på de 50km av sträckan som skall byggas av det kinesiska företaget COVEC som arbetet i princip stannat av. Det började med att det kinesiska företaget inte betalade sina underleverantörer, och nu vill man förhandla om kontraktet. Många kommentatorer tycker att Polen fått vad de betalat för; det kinesiska budet låg 51% under vad GDDKiA (Generalna Dyrekcja Dróg Krajowych i Autostrad - Generaldirektoratet för lands- och motorvägar) hade budgeterat för sträckan. Och 23% lägre än närmaste konkurrenten som protesterade mot att kineserna dumpade priserna. Verket som har hand om upphandlingar menar att priset inte var "iögonfallande lågt". Infrastrukturministern har haft det hett om öronen de senaste dagarna; han lovade först att vägen skall bli färdig innan EM, men har tvingats till reträtt och använder numera uttrycket att vägen skall vara "farbar" till EM.

Inget av detta har naturligtvis gjort något för att förbättra kinesiska företags anseende i Polen. Från början fanns det blandade känslor till att kinesiska företag byggde i Polen. Man var irriterade för att det tog jobb från polacker, men samtidigt stolta över att medan polska byggarbetare arbetade i Västeuropa så var Polen nu rikt nog att importera utländska arbetare. Det var även tal om att kineser skulle bygga den nya Nationalstadion i Warszawa - som för övrigt även den är försenad. I en artikel i The Economist varnades Kina för att deras internationella expansion kan hindras av att deras företag drar på sig dåligt rykte. Även utrikesminister Sikorski har tagit upp saken med sin kinesiske kollega. Det dröjer nog länge innan Polen glatt välkomnar kinesiska byggföretag igen.

Dagens ord är opóźnienie - försening.

Vad vill vi ha för republik?

Nu när kungen är ute i blåsväder har de som ropar på monarkins avskaffande fått nytt vatten på sin kvarn. Jag är en av dem som tycker att monarkin är en antediluviansk kvarleva från en svunnen tid, men kanske behöver vi fundera på vad som behövs istället för monarkin. En republik är ju ingen fix och färdig konstruktion; den kommer i varianter.

Ganska lätt är det att konstatera att den franska och amerikanska typen av presidentstyre stämmer ganska dåligt överens med den svenska parlamentariska modellen.

I Polen, liksom i Finland, har man en president som är folkvald, och som faktiskt sitter på en hel del makt. Genom att presidenten är den enda representanten för staten som sitter på ett personligt folkligt mandat är det känsligt för regeringen och riksdagen att gå emot presidenten. Det visar sig genom att presidentveton mot nya lagar ofta hindrar att de går igenom. Det gäller framförallt i Polen där en kvalificerad majoritet behövs i parlamentet för att bryta ett veto, men även i Finland där det räcker med en enkel majoritet. På så vis fungerar presidenten som ett kylbad för de värsta idéerna. Det är svårt att se FRA-lagen gå igenom om vi haft en president med ryggrad. Men det finns en baksida; se på perioden här i Polen när Donald Tusk ledde regeringen med oppositionens Lech Kaczyński som president. Den senare gjorde sitt bästa för att hindra alla reformer regeringen ville genomföra* vilket ledde till att viktiga reformer försenades eller uteblev.

En urtrist variant vore ju annars den tyska presidenten som väljs av parlamentet och som inte gör så mycket väsen av sig. Jag är rädd att den svenska riksdagen och regeringen, av rädsla för att behöva dela med sig av makten skulle gå på den linjen. Vi skulle få en något upphöjd talman som kunde spendera sin tid i anonymitet och inte störa rävspelet i riksdags- och regeringskorridorerna.

Om vi nu vill ha ett oförargligt statsöverhuvud som inte lägger sig i själva regerandet, men som ändå bär på en del flärd och pondus så kanske vi kan låna en annan polsk idè - valmonarkin! Låt oss välja en kung (eller drottning) som sitter på livstid, eller tills nästa statskupp. Det skulle göra av med det ickedemokratiska arvet av kronan men ändå behålla en del av monarkins, nu förvisso tämligen fläckade, flärd. Och t.o.m. Herman Lindquist skulle kunna glädja sig åt de historiska kopplingarna till de svensk-polska Vasa-kungarna.

Dagens ord är rzeczpospolita som är ett äldre ord för republik. Numera används republika, men ordet lever kvar i uttrycket Rzeczpospolita Polska som är det officiella namnet på Republiken Polen.

* Eller det gav åtminstone regeringen ett alibi för att inte lägga fram impopulära, men nödvändiga förslag.