Till författningsdomstolens lov

I morse puffades det för att man i Studio Ett skulle diskutera Grundlagsutredningen och en eventuell svensk författningsdomstol. Jag antar att Peter Örns avgång kom i vägen.

En författningsdomstol, som kan överpröva att lagar är förenliga med grundlagen/konstitutionen, finns i många länder, men inte i Sverige. Här har vi Lagrådet som på förhand undersöker huruvida lagförslag är författningsenliga, men som inte har någon överprövande funktion. T ex står i Regeringsformen 8 kap 18§

Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning. [min kursivering]

Lagrådet kan alltså inte fälla en lag. I Grundlagsutredningens beskrivning framgår att vårt inträde i EU har förändrat domstolarnas roll och att det därför kan vara motiverat med en författningsdomstol. Jag är inte jurist och kan inte riktigt uttala mig om just detta, men om man vill ha ett mycket tydligt exempel på varför vi behöver en författningsdomstol så är det bara att kasta blickarna söderut. I fredags förkastade Polens författningsdomstol som stridande mot konstitutionen lagen om lustration som innebar att hundratusentals polacker skulla behöva lova att de inte samarbetat med kommunistregimens hemliga polis*. I Sverige har vi inte det skyddet mot grundlagsvidriga lagar. Som jag skrivit tidigare skulle jag gärna se t ex lagen om hets mot folkgrupp prövad av en författningsdomstol. Lagen innebär en kraftig inskränkning i yttrandefriheten där det räcker med det luddiga "uttrycker missaktning" för någon "med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning" för att man skall dömas.

Problemet är alltså att lagen gäller, oavsett om den strider mot yttrandefriheten eller ej. Vi har ingen instans som prövar detta, varför grundlagarnas betydelse avsevärt beskärs. Idag måste nämligen en lag uppenbart strida mot grundlagarna för att lagen skall vara ogiltig. Men nu verkar det som om vi är på väg åt rätt håll. Bra, i så fall...


* Historien slutar kanske inte här. Regeringen är mycket missnöjd och menar att domarna tillhör den kommunistvänliga konspirationen som är mot lustrationen.

Prime Minister Jaroslaw Kaczynski responded by making thinly-veiled accusations that the Constitutional Tribunal is anti-vetting and its members are part of the conspiracy of former communists who have too strong an influence on society and business.

He also called for a new law which would open secret service files on Poles to the public. Communist files compiled by the SB [hemliga polisen] on Poles during the socialist-era, which lasted from the end of WWII through mid-1989, are held by the Institute of National Remembrance (IPN).

Kaczynski said that "such a law would only make sense if it has the importance of a constitutional amendment and, therefore, is not reviewable by the Constitutional Tribunal."

Lyckligtvis kräver det en 2/3 majoritet i Sejmen, något som regeringen inte har.

Mer om: grundlagen, författningsdomstol, politik, polen, lustration.

En anka utan jobb?

Sedan en tid tillbaka har den gamle Solidaritetsledaren Bronisław Geremek hotats att sparkas ut från Europaparlamentet, och nyligen förlorade han sin position i den Vita örnens ordens rådgivande nämnd. Allt för att han vägrar skriva under den försäkran enligt lustrationslagen att han inte samarbetat med kommunistregimen. Men, kan det vara så att även Polens premiärminister Jarosław Kaczynski blir av med sitt jobb enligt samma lag, som hans regering drivit igenom. Det borde han i alla fall menar Norman Davies, historiker, som själv fick ett lustracja-formulär att fylla i.

Jaroslaw was editor of the Solidarity movement newspaper in 1989-1990. Obviously he had to co-operate with the communist censors. Formally the new law means he should lose his job and is no longer prime minister.

Fast att det händer är väl knappast att hoppas på...
Liksom Geremek tycker Davies inte att lustracja har något med att hitta kollaboratörer att göra. Det handlar om att visa lojalitet med Kaczynskis. Geremek menade att Kaczynskis höll på att skapa ett Orwellskt sanningsministerium.

Som en spegling av den estniska statyflytten har även PiS bestämt att kommunistmonument skall tas bort i Polen. En ny lag förbereds där monument som hyllar kommunistdiktaturen skall få tas bort om lokala myndigheter så önskar. Det känns mycket som om ankorna vill sudda ut socialisttiden helt och hållet.

För övrigt finns en petition som man kan skriva under till stöd för att Geremek skall få sitta kvar på sin folkvalda position som EU-parlamentariker.

Läs mer om lustracja här.

Andra bloggar om: Polen, politik, lustracja, lustration. Intressant?

IPN i rubrikerna igen

De senaste veckorna har nationella minnesinstitutet IPN varit i ropet mycket. Det började med att man återigen anklagade förre presidenten Aleksander Kwaśniewski för att varit hemlig medarbetare till säkerhetstjänsten SB under täcknamnet "Alek". Kwaśniewski, som var aktiv inom kommunistpartiet, medger att han var registrerad hos SB, men förnekar att han var agent för dem. Det skulle ha varit något som gjort det omöjligt för honom att ställa upp i presidentval. Den senaste artikeln skrevs för övrigt av en av författarna till boken SB a Lech Wałęsa.

Det fortsatte med att Professor Antoni Dudek från IPN skrev på sin blogg om ett dokument som sägs vara en nedteckning av ett samtal mellan general Jaruzelski, dåvarande ledare för Polen, och Viktor Kulikov, överbefälhavare för Warszawapakten, den 9 dec 1981 inför det polska undantagstillståndet som kom i effekt fyra dagar senare. Där skall Jaruzelski säga till Kulikov att:

Gdyby to miało ogarnąć cały kraj, to wy będziecie nam musieli pomóc. Sami nie damy sobie rady.
Om de [protesterna] kommer att omfatta hela landet är det ni [USSR] som måste komma till vår hjälp. Själva klarar vi det inte.

Vid ett Politbyråmöte i Moskva dagen efter skall Andropov, chef för KGB, och Suslov, de facto ledare för Sovjetunionen, ha menat att en militär invasion var för riskfylld. Det hela går helt på tvärs mot Jaruzelskis linje att undantagstillståndet infördes för att förhindra en sovjetisk invasion liknande den i Tjeckoslovakien -68. Jaruzelski förnekar naturligtvis att samtalet ägt rum. Intressant är att Wałęsa, som ju inte har några höga tankar om IPN gripit ögonblicket och säger att om det är som det ser ut, så borde Jaruzelski åtalas för landsförräderi.

Nästa rubrik handlade om att IPN nu riktat siktet mot Maciej Kozłowski, vicechef på utrikesministeriet och ansvarig för Afrikaavdelningen. Kozłowski har enligt IPN ljugit i sin lustration (den försäkran alla högre tjänstemän måste skriva under där de lovar att de aldrig samarbetade med bl.a. SB) då de menar att han var agent för SB under namnet "Witold" 1964-69. Det intressanta med fallet Kozłowski är att han kastades ut från universitetet i Warszawa 1968 för att ha deltagit i stundentprotesterna och dömdes 69 till 5 år fängelse för att ha spionerat för CIA. IPN har lämnat över fallet till domstol, och Kozłowski riskerar att förbjudas att inneha publika positioner i upp till 10 år.

IPN anses allmänt stå nära PiS och tvillingarna Kaczyński och anklagas ofta för att fokusera på tvillingarnas fiender och läcka uppgifter vid lämpliga tillfällen. Det är kanske därför inte så konstigt att PO länge velat göra upp med IPN. De menar att IPN är genompolitiserat och har nu lagt fram ett förslag att reformera myndigheten. Bland annat vill de underställa den ett politiskt oberoende råd och göra det lättare att få ut dokument ur de gamla arkiven. PiS lovar att rösta emot förslaget medan vänstern helst skulle vilja lägga ner IPN helt och hållet.

Det mesta är alltså som vanligt i polsk politik - historien är i högsta grad levande och används framförallt som slagträ i det politiska spelet. Det blir i alla fall inte tråkigt.

Dagens ord är kriptonim - täcknamn.