2006-04-06

London calling

Så har man varit London. Några spridda intryck från den stora staden:

Kameror, kameror, kameror... Överallt ser man dem, CCTV-kamerornas vakande argusögon. Kanske kan de skänka en känsla av trygghet för en del, men jag kände mig mest illa till mods när man gick omkring hela tiden sedd. Jag kände mig misstänkliggjord, och ibland blev det skrattretande. På King's Cross (som ju drabbades av en av bomberna i somras) kunde man i (den lilla) entréhallen stående mitt på golvet räkna minst 13 CCTV-kameror. När jag kom hem väntade BBB-nyhetsbrevet i inboxen med rubriker som Polisen sålde nakenbilder tagna med övervakningskamera.

Utställningen om modernisterna och tillika Bauhauslärarna Josef Albers och László Moholy-Nagy på Tate Modern var väl värd att se och mycket snygg. Jag gillade skarpt den tuffa ljusspelmaskinen (bild) som kastade suggestiva skuggor och reflexer över väggarna. Utställning fungerade bra som en berättande resa om två konstnärer som inte hade någon större personlig kontakt, men som gemongick väldigt liknande artistiska utvecklingsbanor. Jag blir alltid lika fascinerad över hur "modern" konsten var redan på 1920-talet.

Missade tyvärr en av de intressantaste upptäckterna som presenteras i veckans Nature, och överallt i pressen (här, bra här, och så klart på Panda's Thumb). Jag menar så klart Tiktaalik roseae, fossilen som fyller en del av fossilspåret mellan vatten- och landlevande djur. En avgjutning av fossilen visas på Science Museum från och med idag.

Sedan var det naturligtvis Depeche Modes konsert på den helt nyrenoverade Wembley Arena som som var syftet med resan. Recention här för den som önskar. Förutom att DM var lysande som alltid och att publiken i London var betydligt mer taggade än i Göteborg, så imponerades jag av den snygga videoväggen under konserten. Den var ett kollage av foto och livebild, mestdels i kornig svart-vitt, som måste kräva en hel del realtidseditering. Jag trodde naturligtvis att den var ett verk av DMs hovfotograf, den makalösa Anton Corbijn, men så var det inte. Flera tummar upp för Blue Leach.

Inga kommentarer: