Allting, överallt...

Det är titeln på en artikel i senaste numret av Nature. Den är del av en specialserie som fokuserar på datorutvecklingen fram till år 2020, och framförallt om datorernas användning inom vetenskapen. Specialserien innehåller ca 10 artiklar om olika aspekter på datorutnyttjande i framtiden; serien är tillgänglig för alla, alltså inte bara prenumeranter, och finns tillgänglig här. Man konstaterar bland annat att

During the twenty-first century, it is clear that computers will continue to play an increasingly central role in supporting the testing, and even formulation, of scientific hypotheses.

och

...a single high-throughput experiment in biology can easily generate more than a gigabyte of data per day, and in astronomy automatic data collection leads to more than a terabyte of data per night.

Det är det väl ingen som har något att protestera mot. Datorutvecklingen är ingenting som vi kan, eller ens vill bromsa eller stoppa. Men det finns vissa saker, som inte direkt handlar om utvecklingen per se, som vi måste hålla ett vaksamt öga på. Det är här Declan Butlers artikel Everything, Everywhere kommer in i bilden. Den artikeln handlar trådlösa sensornätverk. Sådana nätverk hjälper forskare att övervaka komplexa miljöer, dygnet runt, för att undersöka samband där manuell datainsamling inte är ett tillräckligt alternativ. Som exempel i artikeln nämns foskning om jord, där fuktighet och andra parametrar övervakas i realtid. Och sensorerna kan kommunicera med varandra för att utbyta information, t ex att sensorerna skall stängas ner när inget intressant händer för att spara batteri. Endast en sensor hålls vaken och kan väcka de andra vid behov. Enkla sådana nätverk är redan en realitet, och det kommer att komma mer i framtiden.

Millions or billions of tiny computers — called 'motes', 'nodes' or 'pods' — would be embedded into the fabric of the real world

skriver Butler. Det är inte att undra på att DARPA, och Department of Homeland Security är intresserade av sådana nätverk som övervakningssytem. Kris Pister, grundare av företaget Dust Networks

...coined the term smart dust to describe his vision of sensors smaller than the eye could see joined into networks larger than the mind could comprehend.

Utan att bli alarmistisk har vi här en framtid som ger övervakningsmöjligheter långt bortom något som Orwell någonsin kunnat tänka sig. Den ultimata utsträckningen skulle vara gigantiska nätverk som, tillsammans med avancerad automatisk databehandling, övervakar i princip alla, överallt, hela tiden...

Jag håller med om att det är ett ganska långsökt scenario, och inte det vi behöver oroa oss för idag, men det kan tjäna som grund för förståelsen att bara för att något är tekniskt möjligt, och ovanstående kommer troligtvis att bli möjligt inom en inte alltför avlägsen framtid, så behöver det inte tillåtas och genomföras. Detta är en anledning till att vi måste vara vaksamma mot den utbyggnad av automatiska övervakningssystem som sker i samband med trafikövervakning och uppförande av kameror i stadsmiljön. Här är Storbritannien en ledande aktör, med förslag om automatisk övervakning av alla bilar i landet, men Sverige har under Bodströms ledning intagit en drivande postition i övervakningssamhället. Se bara på polisens vilja att utnyttja trafiktullstationernas bilder i Stockholm för att lösa brott.

Det här är en form av ändmålsglidning som är viktig att se upp med. Argumentet kan låta som följande: Om vi nu har kamerabilder på alla bilar som passerar Stockholm så vore det ju väldigt dumt att inte använda dem för att lösa grova brott. Svårt att argumentera mot. Nästa steg är att använda bilderna i utredningen av mindre grova brott, bilstöld t ex. Om det är ok för grova brott, så varför inte för andra. Inom kort kommer någon att föreslå att utnyttja den befintliga teknologin för förebyggande av brott*, tänk på den stackars flickan som blev våldtagen, vi kunde ha stoppat hennes gärningsmän redan innan brottet var begånget... eller tänk på terroristfaran... eller den organiserade brottsligheten... eller... För att klara hantera den stora mängd data som systemet samlar in måste man införa ett automatiskt övervakningssystem, och voila... här har vi det engelska trafikövervakningsförslaget.

Det hela "marknadsförs" med argumentet att vi mste vara hårda mot brottsligheten, och att den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta...

Kontentan är att den tekniska utvecklingen kommer att möjligöra övervakning mer långtgående än någon av oss är villig att underkasta oss. Men när stenen väl satts i rullning är den svår att stoppa. Därför måste vi hålla emot redan nu och inte acceptera alla nya buggnings- och avlyssningsförslag utan en allvarlig fundering över vart det kan leda och vilka konsekvenser den totala volymen av övervakningsåtgärder kan få, alltså inte bara titta på varje enskilt förslag för sig.

Som avslutning vill jag bara säga att Natures artikelserie är fascinerande ur ett vetenskapligt perspektiv också, och rekommenderas.

*"De tvångsmedel som polisen ska kunna använda för att förhindra att mycket allvarliga brott begås är hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll." Pressmeddelande 16 mars 2006, Justitiedepartementet. Kampen mot allvarlig brottslighet intensifieras.