Dogman faller, eller fastställs

Den goda nyheten i svensk politik i veckan är att Centern verkar öppna för nya förhandlingar om energipolitiken. Partiet menar inte längre att kärnkraften måste avvecklas till varje pris. Jag anser att det kan vara en bra idé att bygga ut kärnkraften, men jag ser det inte som en principfråga. Den dagen kärnkraften kan fasas ut på ett miljövänligt, ansvarsfullt och ekonomiskt vis så må det ske, och jag tycker det är bra att centern väljer att också släppa avvecklingen som en oomkullrunkelig princip. Centerpartiet har gått ytterligare ett steg mot en ny röst i valet.

En annan riktning tog miljöpartiet, vars kongress i dagarna ställde krav på "strålningsfria zoner" till hjälp för de elallergiska. Miljöpartisten Ulf Flodin argumenterade visserligen att inga vetenskapliga belägg finns för att elallergi existerar*, men han fick mothugg av bland andra Per Garthon som menade att motstånd mot strålningsfria zoner inte är miljöpartistiskt, utan att partiets skepsis [mot den etablerade vetenskapen] är grundläggande. Visst är skepsis bra, men inte när det går till överdrift.

För övrigt finns mycket att säga om elöverkänslighet. Läs till exempel VoF:s utmärkta artikel om hur olika allergier har dykt upp och försvunnit genom tiderna, från skrivkramp av stålpenna till dagens elöverkänslighet. Därtill verkar elöverkänsligheten ha ändrat struktur. För något år sedan var det problem med bildskärmar och elnätet i allmännhet, medan det verkar som att idag är det mobiltelefonin som är den stora boven. Det som skiljer de båda formerna av strålning är frekvensen. Elnätet har en frekvens på 50 Hz, medan mobiler ligger i runda slängar på ~1GHz. Däremellan i det elektromagnetiska spektrat finns bland annat radiosändningar (~300kHz-300MHz) som ingen verkar klaga på. Och "strålningsfria zoner"? Vilka frekvenser skall förbjudas? Vad sägs om området runt 500 THz, mycket mer energirik än mobiltelefonerna, eller kanske strålningen runt 10¹⁵ Hz som ju är bevisat cancerframkallande. Det hela är ett illa genomtänkt förslag av folk som inte vet vad de pratar om, men det är ju inte första gången (miljöpartistisk) politik är i konfikt med naturvetenskapen.


* Även om han uttryckte sig lite klumpigt och sa att det är bevisat att det inte finns någon elallergi. Vetenskapen kan mycket sällan "bevisa" att något inte finns!

Märkning av judar.

Som en del bloggare har sett, och slagit på stora krigstrumman angående, så har kanadensiska National Post rapporterat att man i Iran lagt fram ett lagförslag om ny klädkod. Bland annat skall klädedräkt för både män och kvinnor regleras, men det som fått folk att gå i spinn är märkningen av religösa minoriteter med färgade tygstycken. På många ställen har det här avslöjats som den bluff det är, bland annat i en artikel i SVD, men detta har naturligtvis inte stoppat de mest högljudda krigshetsarna/Israelkramarna, framförallt i USA, men också i Sverige från att sprida det vidare.

Men varifrån kommer ryktet? Det sägs det inget om i SVD, men via CuriousHamster och Daily Kos får man reda på att det är "The Usual Suspects" som ligger bakom. Är det inte märkligt att detta rykte startas av någon med starka band till den neokonservativa rörelsen i USA? Någon som kommer ihåg Ahmed Chalabi och Curveball? Historien börjar låta väldigt lik något vi hört förut.

Missförstå inte nu. Jag anser att Irans eventuella (troliga) kärnvapenprogram är ett stort problem, och jag inser att President Ahmadinejad gör sitt bästa för att vara så provokativ han bara kan, men att starta den pre-irakkrigiska propagandemaskinen gör bara att det verkliga problem som finns fördunklas, att eventuella lösningar försvåras, och att ingen längre litar på några uppgifter som kommer från den "amerikanska sidan". Att utpeka sina motståndare som omänskliga monster fungerar bara till en viss gräns, det kan lätt bli en strategi som går i baklås.

Samtalsloggning

Som rgr påpekar så verkar både Sveriges Radio och SVT ha svårt att hålla reda på det här med telefonavlyssning och samtalsloggning. National Security Agency (NSA) i USA har avlyssnat samtal mellan tusentals amerikanska medborgare och deras samtalspartners i utlandet, däremot har man inte (vad man vet ännu) avlyssnat miljontals telefonsamtal, vilket hävdades i Ekot i morse¹. Det är intressant att denna "avlyssning" rapporteras så indignant i svenska medier, när det i mångt och mycket inte är något annat än vad som, med god backning av Bodström, blivit inte bara legalt, utan obligatoriskt inom EU. Samtal skall loggas, och loggarna sparas under minst sex månader. Denna insamlade data skall som det verkar sedan bland annat delas med amerikanerna.

Det som är anmärkningsvärt i det amerikanska fallet är att det i USA är olagligt att avlyssna samtal utan domstolsbeslut, men att presidenten menade att han i egenskap av militärbefälhavare i "kriget mot terrorismen" hade rätt att åsidosätta den principen. Legaliteten i detta är forfarande omdebatterat.

Datainsamlingskampanjen har enligt USA Today till syfte att "create a database of every call ever made", men man påpekar också att "[t]his program does not involve the NSA listening to or recording conversations". Däremot kan man analysera datan för se vem som har kontakt med vem genom att skapa så kallade sociogram. Om nu SVT och SR är så upprörda över den amerikanska övervakningen kanske det vore trevligt om de kunde granska den europeiska dito lite mer också.

¹ Men för att göra korrespondenten Thomas Nordegren rättvisa så var det i ingressen, som lästes av programledaren, det blev fel. I Nordegrens reportage fick han det rätt.

Intressanta möten

I går var lundafysikern Hans-Uno Bengtsson på besök i Göteborg och höll ett föredrag under titeln "Einstein på patentverket - Einstein och hans uppfinningar". Föredraget fokuserade på Einsteins roll som uppfinnare, en karriär som inte riktigt plockade hem för brödfödan, men det rörde också vid de patentansökningar Einstein handlade under sin tid som "technischer Experte III. Klasse" på patentbyrån. Om dessa vet vi inte så mycket, handlingarna förstördes när patenttiden på 18 år gått ut, och endast två kända fall föreligger. Det ena för att det gick till domstol och det andra för att patentansökan lämnades in av en betydande person.

Den personen var Ignacy Mościcki, polsk kemist, uppfinnare och sedermera president. Hans patent var en variant på William Crookes idé om att tillverka salpetersyra ur luft via en elektrisk urladdning¹. Mościcki byggde upp tillverkning i industriell skala, och en stad i Polen, Mościce är namngiven efter honom. När Józef Piłsudski tog makten i Polen 1926 installerades Mościcki som president. Han satt kvar på den posten till den tysk-sovjetiska ockupationen 1939.

Intressant är att Einstein och Mościcki träffades år 1905, Einsteins Annus Mirabilis, för att diskutera patentet. Einstein stod då på tröskeln till berömmelse medan Mościcki fick vänta ytterligare några år på sin. Att det här mötet mellan två då tämligen okända, just då var väl Mościcki den mer framstående, personer finns dokumenterat är lite lustigt och man undrar hur många liknande möten som förloras i historens dimmor.

¹ Men det var tillgången på i det närmaste obegränsade mängder av billig vattenkraft som gjorde Norsk Hydro världsledande inom tillverkning av konstgödsel.

Språkdebatt utan verklighetsförankring.

DN ger sig på ledarplats in i den bittra språkdebatten som främst verkar föras mellan Ebba Witt-Brattström och Gringos Zanyar Adami. DN har rätt i sak när de menar att "miljonsvenskan"¹ är en dialekt som många andra och inte kommer att rubba vardagsspråkets ställning. Adami pratar om att visa respekt för de som pratar miljonsvenska och acceptera att det låter annorlunda. Det är skitsnack! Om jag kommer till en arbetsgivare och tjôtar breaste götebosskan så kommer jag att få en stämpel. Man måste anpassa sitt språk efter situation, och för att kunna det måste man kunna språket ordentligt. Så är det. Men i Sverige skall allt och alla accepteras och ingen tvingas till något. Vi är alla lika bra och ingen får sticka ut. Jag tror inte att vi gör någon en tjänst genom att säga att "Jomen, prata du som du vill. Det är ok." Witt-Brattström har rätt när hon säger att det är att luras. Därmed inte sagt att miljonsvenskan skall stigmatiseras. Den fungerar bäst i vissa sammanhang, men för att kunna ta ut de språkliga svängarna, som de "avant-gardistiska poeter" DN skriver om, måste man känna till hur "normalspråket" fungerar. Carlos Rojas träffar rätt när han skriver

Guss och keff kom in i Svenska akademins ordlista och jag är ganska säker på att miljonsvenskan snart ses som vilken dialekt som helst, med samma status som sina syskon i svenska språket.

Kanske är det så, eller också är det som Witt-Brattström menar, att miljonsvenska inte ens finns som begrepp. I vilket fall som helst så är den inte ett språk att använda vid varje tillfälle, och inte ett språk att nöja sig med.

DN försöker däremot byta strid till att kämpa för mer svenska inom forskningen. Jag har tidigare skrivit om de problem som dyker upp när man talar om sin forskning på engelska, men inte riktigt kan översätta den till svenska. Men att som DN fråga

varför ska en forskare förvanska sina idéer på ett språk som han eller hon inte behärskar i stället för att skriva på sitt modersmål och sedan ta hjälp av en professionell översättare?

visar på en dålig insikt i hur forskningskommuniktion fungerar. Det är inte en framkomlig väg att bara kunna tala eller skriva om sin forskning på svenska². Och att alltid använda översättare är inte en realistisk möjlighet. I den fullkomligt internationaliserade forskarvärlden presenteras resultat på konferenser och workshops³ inför en språkligt diversifierad publik, och då behövs ett genomsamt språk. Detta lingua franca har gått från latin till tyska till engelska, men om vi tror att vi kan stänga öronen och fortsätta prata enkom svenska så kommer vi att få en mycket liten publik. Svenska forskare behöver, och kommer att behöva, presentera sina resultat på utrikiska, och det är inget vi kan göra för att ändra på det.

Kanske är lösningen inte att gnälla över att vi inte pratar tillräckligt med svenska, utan att förbättra undervisningen i andra- och tredjespråk. Vem fan kom på idén att låta eleverna välja bort ett tredje språk i skolan? Engelskan kommer vi inte undan idag, men vem vet, om 50 år kanske kinesiskan är vetenskapens lingua franca.

¹ Är inte det årets mest meningslösa nyord?
² Därmed inte sagt att professionell språkgranskning inte är nödvändigt.
³ se :-) Och inte bara där. I vårt labb har vi forskare från Skottland, Ryssland, Vitryssland, Korea och Frankrike. Några helsvenska forskargrupper finns knappast utanför svenska-institutionen.

Interplanetär kidnappning

Titeln har jag stulit från en artikel i Nature¹. Den handlar om de fyra gasjättarnas i solsystemet månar, och speciellt om Saturnus måne Triton. Månarna kommer i två klasser; de med fina reguljära banor, liksom vår måne, och de med irregulära banor, t ex med stor eccentricitet, inklination eller "fel" rotationsriktning. Man har länge ansett att de reguljära månarna bildats tillsammans med sina moderplaneter, emedan de irreguljära fångats in av planeten när de råkat komma för nära. Visst verkar det enkelt. Planeterna med sin gravitation kan ju fungera som interplanetära dammsugare.

Problemet är bara var man skall göra av med överskottsenergin. Gravitationskraften är konservativ, vilket innebär att om en blivande måne har egen rörelseenergi att närma sig planeten, så har den också nog energi att bryta sig loss. Någonstans måste energin ta vägen. Många spekulationer finns, som att månarna fångades tidigt under planetens bildande och att den bromsades av den gas som planeten bildades av. Ett annat scenario är att den blivande månen bromsades up av en kollission med en annan himlakropp. Problemet med teorierna är att händelserna är väldigt osannolika, och bara kan ha inträffat under speciella förhållanden.

Den senaste tidens upptäckt att många av alla småplaneter i det så kallade Kuiperbältet är binära, dvs ett par rymdstenar som dansar kring varandra, har fått två forskare från USA att föreslå en ny modell för måninfångning²; att bryta isär ett binärsystem. I binären rör sig planeterna iband snabbare och ibland långsammare än systemets medelhastighet i banan. Om binären passerar nära en större planet kan den ena parten ha en hastighet som är lägre än flykthastigheten, och då kan binären slitas sönder. Det här scenariot är mer sannolikt än de andra föreslagna och kan dessutom inträffa under många olika förhållanden.

Vad jag finner fascinerande är att sådana beräkningar är oerhört komplicerade. Inte ens de enkla fallet med tre kroppar som rör sig runt varandra endast under inverkan av gravitationen kan man lösa analytiskt. Därför kan man t ex inte ens säga vilken bana Triton har följt historiskt för att se vilket scenario som är mest troligt.

¹ News and views, Nature 441, 162-163, (2006)
² C. B. Agnor, D. P. Hamilton, Neptune's capture of its moon Triton in a binary–planet gravitational encounter, Nature 441, 192-194 (2006).

Underkänt i samhällskunskap

Rektorn på Ytterbyskolan liksom Skolverket underkänns omedelbart, retroaktivt, i samhällskunskap. Detta enligt ett beslut av Skolverket att felaktiga åsikter kan vara grund för att inte ge betyg i detta ämne. I betygsbedömningen i samhällskunskap sägs bland annat att eleverna skall "...förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt". Eftersom både rektor och Skolverket visat en slående oförståelse för de grundläggande demokratiska värdena bör de underkännas i samhällskunskap!

En av demokratins alra mest grundläggande principer är åsiktsfriheten. Man har rätt att vara idiot! Man har rätt att tycka att att invandrare borde kastas ut och att "den vita rasen" är överlägsen andra. Att förbjuda dessa åsikter får dem inte att försvinna. Det är inte en bra strategi för att bekämpa rasism. Likaså betyder det inte att man inte kan "tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt" bara för att man inte gör det. Man har rätt att tycka att diktatur är bättre än demokrati.

I sitt förtydligande till beslutet skriver skolverket att

Det är elevens kunskaper och förmåga som ska bedömas vid betygsättningen - inte elevens åsikter eller beteende [...] Betygssystemet måste tillämpas på ett för alla elever rättssäkert sätt.

Men skolverket skriver också i sin "Frågor och svar-avdelning" att "När betyget väl är satt finns ingen möjlighet att överklaga det." Vem skall då garantera att systemet är rättssäkert?

Det mest slående i hela diskussionen är att alla ständigt talar om vikten av demokrati. Demokrati hit, demokrati dit. Samtidigt verkar samma personer inte förstå att demokrati i sig bygger på rätten att få utrrycka sina åsikter, också kontroversiella sådana. Man vill främja demokrati, men förstår inte att man hackar sönder dess fundament när man skär i yttrande-, press- och åsiktsfrihet.

Jag vidhåller, underkänt skolverket!

Global uppvärming - bara en myt?

Idag råder det, i media i alla fall, en i det närmaste absolut konsensus om att mänskliga utsläpp leder till en ökad växthuseffekt och att detta kommer att leda till en möjligen dramatisk höjning av jordens medeltemperatur. Men hur ser det ut i verkligheten? Finns samma konsensus i forskarvärlden, och kan det vara så att majoriteten av forskarna, av rädsa för minskade medel, presitige, eller nåt annat, försöker att undertrycka en minoritet som inte håller med¹? Det menar den amerikanske oceanografen meteorologen Richard S. Lindzen, som idag håller seminarium på Timbro. Lindzen menar att varningarna om en global uppvärming är ett ett utslag av alarmism och opportunism, och i bästa fall bygger på missförstånd, men i mycket på rena bedrägerier.

Jag var igår och lyssnade på professor Lindzen när han talade på Göteborgs universitet, i egenskap av mottagare av ett nyinstiftat pris, The Leo Prize for Independent Thinking. Priset är instiftat av Prof. emeritus vid GU Gösta Walin, själv en kontroversiell figur², och skall gå till "independent research in natural sciences and medicine, in particular when the results of such research are in conflict with conventional wisdom". Det låter som ett pris som skall belöna utanförskap; där utanförskapet i sig ses som positivt³. Att Walin, själv motståndare till tanken på att koldioxid kan vara skadligt, instiftar ett pris, sitter i prisstyrelsen och belönar sin vän och likatänkande Lindzen luktar lite illa.

Vad sa då denne Lindzen? Bara titeln avslöjar en del "Climate Alarm and Scientific Illiteracy, or The Revenge of Underappreciated Scientists". Lindzens huvudtes är att "alarmismen" rörande den globala uppvärmningen har två huvudpunkter: Att media inte vet vad de pratar om och vill ha stora rubriker, och att forskare försöker att undertrycka den osäkerhet som finns i klimatmodellerna. Han menar att i huvudsak består argumenten av dels falska utsagor, dels av missuppfattade utsagor. Han ger en rad exempel, men övergår till att skjuta in sig mot klimatmodellerna. Han hävdar att osäkerheten i modellerna, bland annat tveksamheten i hur man skall hantera aerosolernas effekt, gör dem mer eller mindre värdelösa som vetenskapligt argument. Aerosolernas effekt är signifikant för att modellernas resultat skall matcha mätvärden, och Lindzen hävdar att denna effekt kan användas som någon form av fit-parameter för att "fixa till" resultaten. Om detta vore sant så skulle det sätta ett stort frågetecken för modellernas tillförlitlighet, men aerosolerna används inte som fria parametrar, utan låses efter observationer till begränsade intervall innan modellerna körs. Till stor del verkar Lindzens föreläsning följa den han gav brittiska House of Lords nyligen, vars punkter genomgås i detalj här.

Lindzen publiserade nyligen en debattartikel i Wall Street Journal där han presenterar några av sina argument, men också ondgör sig över den förföljelse som de icke-konforma utsätts för:

Scientists who dissent from the alarmism have seen their grant funds disappear, their work derided, and themselves libeled as industry stooges, scientific hacks or worse. Consequently, lies about climate change gain credence even when they fly in the face of the science that supposedly is their basis.

Knappast det språk som används av seriösa debattörer. Debattartikeln bemöts punkt för punkt av en tidigare medarbetare till Lindzen här⁴.

Jag tycker det är bra att klimatfrågan tas upp till debatt, och även jag slås ofta om hur förenklade förklaringar som media ofta erbjuder. Men när man som forskare vill sätta sig upp mot den överväldigande majoriteten, som Lindzen vill, krävs det att man har ordentligt på fötterna. Det tycker jag inte att "klimatskeptikerna" har.

Uppdatering: Råkade benämna Lindzen oceanograf istället för meteorolog och atmosfärsfysiker som han är.

¹ Jämför detta med argumentationen för ID: "Teach the controversy!"
² Se t ex hans inlägg i SVT Debatt och artikeln i Timbros tidskrift Smedjan.
³ Faktum är ju att i de allra flesta fall har majoriteten rätt. Men argumentet att jag är ensam och undertryckt är emotionell effektivt; alla älskar en under-dog. Dessutom är ju de som inte håller med med i konspirationen eller inte smarta nog att se igenom den.
⁴ Naturligtvis ses dessa bemötande bara som ytterligare ett bevis på den pågående konspirationens omfattning.

Den svenska maffian

Via Dennis på Sänd mina rötter regn uppmärksammades jag på nästa avsnitt i den svenska gangsterserien Bläckfisken Byggnads. Inte nog med att Marcin Zaremba i sin serie om Den polske rörmokaren redan ställt Byggnads smutsiga metoder i Vaxholm under strålkastarljuset; nu är de återigen ute efter de stackars utnyttjade letterna. Nu finns ett kollektivavtal. Letterna får betalt enligt grundnivån i avtalet, 112 kronor, därtill kost och logi. Inte tillräckligt enligt Maffian, medellönen är 130 kronor, det är också lägsta acceptabla nivå. Inte nog att med att "de utnyttjade" arbetarna är nöjda*, att kräva att minsta lön skall vara medellön är en matematisk omöjlighet, om man inte menar att alla skall ha exakt samma lön.

Den svenska avtalsmodellen är sjuk, men så länge LO har sina tentakler långt in i Näringsdepartementet lär det ju inte bli någon förändring. Och om Vanja blir ny (s)-orförande blir det ju helt omöjligt att se någon som helst skillnad mellan LO och (s).

Efter moderaternas publikfriande vänstergir framstår centern återigen som det vettigaste alternativet i svensk politik. (Jag har fortfarande inte kommit över hur konstigt det låter att säga det :-)

* De blev säkert än mer nöjda när Laval kursade efter blockaden i Vaxholm och de inte fick nåt betalt alls.

Roten till all ondska?

SVTs temakvällar är ofta intressanta, och i lördags blev det mer så än vanligt. Ett tema som ligger mig nära om hjärtat, förhållandet mellan vetenskap och religion, behandlades, och inte ur den vanliga mjäkiga kan-vi-inte-alla-tycka-om-varandra-stilen. Nej, man inledde med en riktig råsop, Richard Dawkins dokumentär Roten till all ondska? vars huvudtes är att religion och vetenskap inte kan samexistera fredligt, emedan religionen motsätter sig vetenskapens främsta verktyg; det ständiga ifrågasättandet¹. Visst kan jag hålla med Dawkins, jag är inte religiös och anser att inga "vettiga" skäl finns att tro på Gud, Allah, Shiva eller Zeus. Sant är att religionen ligger bakom många av de mest svårlösta konflikterna i världen, och många av dess förespråkare inte bara nöjer sig med att tro själva, utan försöker påtvinga alla andra deras värderingar. Men om nu en tro ger mening till folks liv, kan man då inte låte dem ha sin tro, ungefär som att låta folk tro att GAIS någonsin kommer att vinna allsvenskan. Jag tänker inte gå in och försöka förbjuda någon att tro, men tro måste vara privat. Enligt min mening bör inte (någon) religion ha en särställning enligt lagstiftning på något vis alls. Vi har yttrandefrihet, församlingsfrihet och tryckkfrihet; vi behöver inga lagar som skyddar religioner.

Och vad gäller påtvinga folk dess värderingar; kan man inte säga att vi ateister gör samma sak med vår "yttrandefrihetsfundamentalism", vår tolerans och vår uppfattning att den vetenskapliga metoden är så överlägsen? Det tycker vetenskapsfilosofen Paul Feyerabend som står för en ödmjukare inställning hos vetenskapsmän att inte sätta sig själva på pidestal². Jag anser att naturvetenskapen metod att testa teorier, utsätta dem för experimentella försök och att kassera eller ändra de teorier som inte håller måttet³ är den enda vägen mot ny kunskap. Att hävda att bibeln är sann, ord för ord, får inget internet att fungera.

Tyvärr tyckte jag att diskussionen som fördes mellan Peter Sylwan och den katolske prästen var ganska undermålig. Mycket som sades var oinitierat. Mångdubbelt bättre diskussioner om evolution hittar man på t ex talk.origin eller Panda's thumb. Jag tyckte också att den andra filmen var lite för snäll mot ID-anhängarna, och att de argument som ID framkastar har vederlagts tydligare än vad som gjordes här.

På det hela taget tyckete jag dock att det är positivt att SVT tar upp den här diskussonen, och kanske kanske kan det få några fler att motstå det så lockande argumentet "Teach the controversy".


¹ Det ständiga ifrågasättandet skall dock inte tolkas som att allt behöver ifrågasättas hela tiden. En del saker, som evolutionen, är så väl underbyggda att förnekande bara är dumt.
² Även om Feyerabend i mångt och mycket blivit både feltolkad i många sammanhang, och tagit avstånd från en del av sina mest extrema ståndpunkter, t ex tanken om alla lärotraditioners likhet inför samhället.
³ Här anser jag dock att Popper, med sin falcifieringsteori, missar målet lite. Naturligtvis utförs den allra största delen av vetenskapligt experimenterande inte med den specifika avsikten att falcifiera teorier, utan det mesta görs av den enkla anledningen att vi kan och ingen har gjort det förut. Därmed inte sagt att teorier som inte håller måttet verkligen kasseras, och att alla vetenskapliga teorier verkligen måste kunna falcifieras.