Kontroverisell film
Det finns få saker som är så kontroversiella i Polen som när någon försöker ifrågasätta polackernas hjältemod under andra världskriget. En ny film under produktion, med namnet Tajemnica Westerplatte (Westerplattes hemlighet), fokuserar på det hjältemodiga försvaret av halvön Westerplatte i Gdańsk. Det var här andra världskriget började när det tyska slagskeppet Schleswig-Holstein tidigt på morgonen den 1 september 1939 utan förvarning började beskuta den polska militära transitdepån på halvön. 182 polska soldater lyckade i sju dagar hålla stånd mot tyska attacker från vattnet, luften och land. Över 3400 tyska soldater deltog i angreppet och drygt 200 dödades. 15-20 polacker dödades.
I filmen som skrevs och skall regisseras av Paweł Chochlew målas en mindre hjältmodig bild av Westerplatte upp. Den fokuserar på konflikten mellan befälhavaren Major Henryk Sucharski och hans ställföreträdare Kapten Franciszki Dąbrowski. Sucharski drabbades av granatshock under det tyska bombardemanget och Dąbrowski tog över ledandet av försvaret. Den 7 Sept. kapitulerade Westerplatte, åter under Sucharski, då man led brist på ammunition och inte kunde nås av några förstärkningar från den i princip redan besegrade polska armén. Detta framställs i filmen och bygger på uttalanden av överlevande soldater efter Dąbrowskis död. Värre är dock att det i manus även finns scener där fulla soldater kissar på ett porträtt av den polske överbefälhavaren marskalk Edward Rydz-Śmigły och uppträder allt annat än hjältemodigt.
En annan kontroversiell del av manuset beskriver hur polska soldater som försöker desertera avrättas av de polska officerarna utan rättegång. Detta har sin grund i att man 1940 grävde ut gravarna av fem polska soldater på Westerplatte. Det ryktas att det var kvarlevorna av de avrättade.
Filmen beviljades ett bistånd på 3.5 miljoner zloty (~10 MSEK) av Polski Instytut Sztuki Filmowej (Polska filminstitutet) efter att manuset fått mycket höga betyg av institutets bedömare. Det här går dock inte alls hem hos vissa kretsar. Premiärministerns kansli, liksom oppositionspartiet PiS i Gdańsk, kräver att stödet skall dras tillbaka efter att manuset kritiserats av historiker. Framförallt är det två historiker som klagar; dr Andrzej Drzycimski som skrivit en bigrafi om major Sucharski och Mariusz Wójtowicz-Podhorski företrädare för gruppen Westerplattes revitaliserande. De uttalar sig i Gazeta Wyborcza. Drzycimski menar att manuset strider mot historisk forskning och att det svärtar ner de hjältemodiga försvararnas rykten."Det var inget slupmässigt mischmasch som försvarade Westerplatte, vi talar om den superbt tränade eliten av den polska armén". Filmen, menar han, utmålar dem som "mjukisar eller simpla fegisar". Wójtowicz-Podhorski skräder inte heller orden: "Chocholews film skulle vara en vulgär, grov och brutal attack på den gyllene legenden om Westerplatte."
Själv kan jag inte tycka annat än att det hela är lite barnsligt. Polackerna är hyperkänsliga när det gäller sin historia. Det går verkligen ofta till överdrift. Ryktena om Westerplatte finns, de är inte helt tagna ur luften, så jag håller med filminstitutets taleskvinna att man måste tillåta filskaparna en viss "licentia poetica" om det krävs för att göra filmen intressantare. Jag tror att historikern och författaren Peter Englund skulle hålla med. Men, enligt många är den polska hjältehistorien huggen i sten, och att ifrågasätta den är värre än att svära i kyrkan.
Dagens ord är zhańbić- vanära (alltså verbet).
Andra bloggar om: Polen, historia, film.
10 kommentarer:
Huruvida Legenden om Westerplatte är en legend eller inte överlåter jag åt andra att bedöma.
Däremot bör och kan man utgå från källorna när man beskriver vad som hände på Westerplatte.
1) Huruvida Westerplattes garnison verkligen bara försvarades av 182 soldater kan inte fastställas med säkerhet. Dokumenten vid t ex det polska vetenskapsakademiens bibliotek i Gdansk innehåller olika siffror. Det kan ha varit 182 men det kan också ha varit 225.
2) Den totala mängden tyska trupper kan mycket väl ha varit 3 400 men bara ett hundratal deltog i attackerna mot polackerna på Westerplatte.
3) Antalet döda tyskar har inte fastställts. På kyrkogården i Srebrzysku Gdansk ligger, om jag inte minns fel, femton tyska soldater begravda.
4) Den polska truppen på Westerplatte led inte brist på ammunition. Efter kapitulationen fann tyskarna mängder med ammunition till kulsprutor och gevär. Värt att ta del av är den tyska kommendören Kleikamps redogörelse.
5) Liken efter fem polska soldater som hittades långt efter striderna kan stupat i strid och de kan också ha avrättas. Den ena spekulationen är inte bättre än den andra.
6) Huruvida polackerna är "hyperkänsliga" om sin historia är inte upp till mig att bedöma. Redan 2001 utkom Mariusz Borowiak med en bok i ämnet: "Westerplatte. W obronie prawdy". En del av de händelser som berörs i filmen avhandlas i Borowiaks bok. Dock utan pikandet...som måste bli en rent löjeväckande scen.
Slutligen, polackernas förhållande till sin historia är inte värre än t ex svenskarnas i vissa avseenden. Det finns åtskilliga svenska debatter på samma nivå som den som nu förs kring den kommande filmen om Westerplatte i Polen. Men vi som bor i Sverige har svårt att titta på oss själva utifrån så att säga.
Artur Szulc, författare.
Artur Szulc: Vad gäller punkterna 1-5 har jag inte något att invända. Jag hade varken tid, lust eller kunskap till att leta efter källorna utan tog siffrorna från Wikipedias engelska sida om slaget. Jag tackar för rättelserna/påpekandena.
Vad gäller punkt 6 så menar jag främst att det officiella Polen är hyperkänsligt när det gäller historia, inte att alla polacker är det.
Inte många andra länder har ett sådant behov att ständigt framhäva sitt historiska hjältemod. Ibland undrar man nästan om det finns något Polen av idag värt att tala om. För ingen verkar göra det. Det är hela tiden hjältarna som gäller: Westerplattes hjältar, Gettots hjältar, Warszawaupprorets hjältar o.s.v. ad nauseam.
Visst har Polen en unik, och undertryckt, historia, men det vore kanske värt att leva lite i nuet också.
Vad gäller det historiska medvetandet i Sverige så tycker jag inte alls att det är på samma nivå. Dels för att folk i allmänhet inte känner till den svenska historien, men jag tycker ändå inte det finns så många heliga kor i Sverige.
Jag hävdar tvärtom att Polens historia inte är unik.
För vad är unikt i Polens historia?
Det ständiga flyttandet av gränser?
Att landet inte fanns mellan 1795-1918?
Förtrycket?
Dessa erfarenheter delar Polen med många andra länder och då är man inte unik.
Finns det inga heliga kor i Sverige?
-Väst- och östgötaskolorna? Alltså, var bildades Sverige?
-Pia-Maria Boethius debatten? (Om Sveriges agerande under andra världskriget). Detta pågår än i idag.
- Sverige och Förintelsen.
Tja, bara några exemepl.
Skall man hårdra det så är väl varje lands, liksom varje folks och varje persons historia unik.
I Polens fall skulle jag vilja säga att det är summan av det du nämner som det speciellt (för att undvika ordet unik om det stör dig).
Du nämner öst-väst-konflikten i Sverige och P-MB. Visst är det dabatter som pågår, och visst är det hårda ord mellan debattdeltagarna ibland. Men ännu har jag inte sett regeringföreträdare gå in och förklara den som kritiserar den officiella versionen (om en sådan ens finns i de nämnda frågorna) för opatriotisk och visa var skåpet skall stå. Jämför också med hur Kaczor förklarade att Warszawaupproret minsann var hjältemodigt och en bra idé trots de fruktansvärda förlusterna och obefintliga vinsterna, punkt.
Just nu verkar dessutom en patriotisk våg av andra världskrigs-romantism vara över oss. Förutom de mer realistiska som Wajdas Katyn och nämnda Westerplatte, ser man det framförallt i serier som t.ex. Tajemnica twierdzy szyfrów och Czas honoru.
Däremot tycker jag att vi i och med Forum för levande historia tar våra egna steg mot en sanktionerad historieskrivning. Något som jag tycker är olyckligt.
Jag håller med dig till viss del.
Men att summan av de saker jag tar upp skulle göra Polens historia speciellt så håller jag inte med dig.
I just de fallen är inte Polen mer speciellt än många andra länder. Finland, Tjeckoslovakien, Baltikum, osv osv, delar Polens erfarenheter.
Den patriotiska vågen har alltid varit över Polen och polackerna. Men det har inte hindrat dem från att skiva oerhört kritiskt om sin historia. Jag tänker inte här och nu redogöra för polsk akademisk historieskrivning.
Men du har rätt i att polska politiker kommenterar saker som de inte borde.
Wajdas Katyn-film kritiseras av många i Polen just för att den brast i realism och gav en felaktig bild.
Huruvida nämnda Westerplattefilm blir realistisk återstår att se. Att lägga till "kreativa" lösningar bara för att det är en spelfil är sorgligt.
Att ha med en scen i vilken soldater pinkar på Rydz-Smiglys foto visar bara på att filmmakarna inte har någon aning om förhållandena på Westerplatte 1-7 september 1939. Ett sådant inslag är bara kontraproduktivt för syftet.
Personligen anser jag att inget ämne ska bara tabubelagt, men ifrågasättandet måste vara sakligt och underbyggt.
Tack för dina kommentarer!
Det räcker för min del den här gången :-)
Mvh
Artur
artur szulc: Wajdas Katyn-film kritiseras av många i Polen just för att den brast i realism och gav en felaktig bild.
Den brast verkligen i realism. Det hade varit närmare sanningen om man hade en tysk exekutionspluton uppställd längs massgravens kant, inte som nu, blodsbesudlade NKVD-are. Mer härom på forum.skalman.nu och www.flashback.info. Synd att du är avstängd på Flashback, Artur, jag saknar verkligen våra diskussioner. Hoppas avstängningen hävs inom kort. Mvh, Mythcracker
mythcracker: Ge dig!
Den som till händelsevis vill läsa Mythcrackers inlägg om Katyn på skalman kan göra det här. Man bör dock först bekanta sig med fenomenet "proof by verbosity".
Mjn skrev: Den som till händelsevis vill läsa Mythcrackers inlägg om Katyn på skalman kan göra det här. Man bör dock först bekanta sig med fenomenet "proof by verbosity".
Du vet inte ens vad du pratar om. Jag är inte ute för att bevisa att 1 är lika med 0, och således är lika med påven. Så snacka inte strunt. Men när en borgmästare i Smolensk skriver i sina anteckningar hösten 1941 om förrymda polska krigsfångar samt att avrättningar av dessa hade ägt rum i Koz'ji Gory (samma plats där tyskarna senare "fann" de 4 143 polacker som låg där), då kan man på allvar börja fundera vad dessa anteckningar stod för. För mer vetgiriga spana in hela dokumentet och de taffliga försöken att bortförklara dessa på Flashback.
Du kan också försöka förklara det faktum att Stalin och Berija den 2 november 1940 diskuterar uppsättandet av en polsk armé och vill använda de 18297 polska krigsfångar (inklusive generaler, majorer, kaptener etc.) som tydligen var vid liv då. Se det dokumentet här. Så nu kan du börja fundera på allvar.
Mycket mer finns att anföra, men jag är inte ute att skapa en debatt om det just här, Flashback och Katynforumet får räcka.
Mythcracker
Skicka en kommentar