2007-01-12

Felaktiga slutsatser om övervakningsenkät.

På Sveriges radio presenteras resultatet i en ny undersökning från Integritetsskyddskommittén. "Svenska är positiva till övervakning" låter rubriken. Siffrorna som presenteras ger verkligen stöd för detta:


- Nästan 80 procent tycker att kontrollerna av medborgarna borde öka för att komma åt terrorism och grov brottslighet.
- 87 procent anser att polisen ska få använda buggning och hemlig avläsning av datorer.
- 51 procent vill DNA-registrera hela befolkningen.
- 97 procent vill införa kameraövervakning på allmänna platser.

Men hur ser frågorna egentligen ut? Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på nätet. Angående övervakningskameror kan man till exempel se att frågan som ställdes var:
Tycker du att kameraövervakning ska vara tillåten eller otillåten på allmänna platser om det behövs för att förhindra eller avslöja terrordåd?
med svarsalternativen Tillåten, Otillåten eller Ingen åsikt. Av de svarande har 96% svarat Tillåten. Men, frågeställningen undviker komplikationer som vad behov betydeter, om ökad kameraövervakning verkligen är effektivt, hur det sker med så kallad funktionsglidning, vem som skall ha tillgång till bilderna, hur länge de skall sparas, och så vidare. Som verklig åsiktsmätning är det en frågeställning som inte har något värde över huvud taget. Men den nuvarande kompletta avsaknaden av debatt gör att folk inte har reflekterat över problemet utan helt enkelt tar frågans formulering som ett fristående faktum. Om det vore så att ökad övervakning automatiskt ledde till färre terrordåd och inga oskyldiga kom till skada så visst: 96% är en vettig siffra. Men verkligheten är inte så enkel. Vad frågan egentligen ger svar på är hur många som passivt skulle stödja en övervakningslinje när den smygs in utan debatt.

Samma sak gäller för buggningsfrågan.
Vissa mycket integritetskränkande metoder får i dag inte användas i polisarbetet. Det gäller t.ex. buggning och hemlig avläsning av datorer. Tycker du att polisen bör få använda även den typen av metoder?
Alternativen här var: "Ja, alltid", "Ja, men bara i undantagsfall", "Nej" och "Ingen åsikt". Fördelningen var 28%, 59%, 10% respektive 3%. Från detta dras slutsatsen att 87% vill tillåta polisen att bugga eller läsa av datorer. Man skulle lika gärna kunna dra slutsatsen att 69% är restriktiva till att ge polisen sådana medel. För vem vet vad "i undantagsfall" betyder?

Hela rapporten genomsyras av en aningslöshet gentemot statens övervakningsmöjligheter och den skada som kan se när (inte om) känsliga uppgifter läcker ut. Det ses tydligt genom att man vill tillåta oerhört långtgående övervakning från statens sida medan nästan 70% menar att det är känsligt att lägga ut ett klassfoto på nätet, en tredjedel vill gå så långt som att förbjuda det. Eftersom Sverige är den ultimata "nanny"-staten har folk vaggats in i att reflexmässigt se staten som god. Man har lyckats glömma IB-affären, tvångsteriliseringar och andra fläckar på det statliga samvetet. Det är uppenbart att många, när de svarar, automatiskt menar att de själva aldrig kommer att drabbas av övervakningen. Jämför t ex att 90% är positiva till övervakningskameror för att "folk känn[er] sig tryggare", medan endast 15% skulle vilja ha en kamera i fikarummet på jobbet för att förhindra stölder. Likaså att 58% vill öka kontrollen över medborgarna för att utreda skattebedrägerier medan endast 28% tycker samma sak om fortkörning. Ja, övervaka andra. Nej, inte mig!

Det behövs en ordentlig debatt i Sverige där en ökande övervakning verkliga för- och nackdelar ställs mot varandra. Det behövs ordentliga underlag innan vi gladeligen accepterar åtgärder som buggning och avläsning av alla mail. Vi kan inte lita blint på polisen som säger att de är nödvändigt. Polisen vill alltid ha större befogenheter. Därför stiftar inte polisen lagar. När våra politiker inte är tillräckligt ärliga för att vilja ha en öppen debatt om övervakningen gäller det för andra att ta upp frågan. Någon på den här listan som känner sig manad? Veckans debattartikel av Björn von Sydow var välkommen!

För övrigt, svaret på frågan "Tycker du att kontrollen över medborgarna bör öka eller minska när det gäller att komma åt bidragsfusk?": Borde öka 69%, Lagom som i dag 27%, Borde minska 2%, Ingen åsikt 3% borde väl ge kvällspressen en eftertanke nästa gång de kör rubriken "Försäkringskassan sätter åt sjukskrivna!"

Andra bloggar om: , , , . Intressant?

3 kommentarer:

Björn Fridén sa...

Dom där frågorna var inte helt neutrala-för guds skull jag ville tydligen ha mer övervakning! Vad som ofta glöms bort äratt systemen kan lätt falla i orätta händer, men det tycks Odenberg se som en omöjlighet.

Alter Ego sa...

Som alla undersökningar så kan man bara ge bristfälliga svar.

Sen tycker jag inte att 1000 personer representerar befolkningens svar. Men vem bryr sig om vad jag tycker, jag var ju som vanligt inte tillfrågad att tycka något.

mj sa...

Att urvalet är 1000 personer behöver inte vara så lite. Om man gör ett obundet slumpmässigt urval (OSU) ur en stor population behövs inte ett så stort urval för att utsagan skall ha ett stor mått av konfidens. Detta var en av George Gallups insikter. Under vissa (realistiska) förutsättningar ger tex ett urval av ~1100 individer en utsaga med 3% precision och 95% konfidens. Se mer tex här eller i valfri statistikteoribok.

Ett av de stora problemen är hur man skall hantera bortfall. I den aktuella undersökningen är bortfallet knappt 50% vilket kan ge stora fel om bortfallet gör att urvalet inte längre är statistisk representativt för populationen. Om bortfallet ägnas en hel det utrymme i rapporten om enkäten.

Nej, jag tror att de statistiska metoderna i undersökningen är solida. Där ligger inte problemet, utan snarare i frågornas utformning och tolkningen av de siffervärden man får ut.