Aga på Akwarium
I går var på legendarisk jazzmark, i alla fall vad gäller Polen. Det gäller jazzklubben Akwarium Jazzarium som återöppnade förra året i köpcentret Złote Tarasy. Akwarium var, när det slog upp dörrarna på Emilii Plater år 1970, den första jazzklubben i Polen. År 2000 stängde den för att ge plats åt Intercontinental Tower. Men i höstas öppnade de igen, i bottenvåningen på Złote Tarasy bara hundra meter från sin ursprungliga position. Interiören är intressant, med en jättestor relief täckande väggen bakom scenen och John Coltranes ögon stirrande ner på publiken. Menyn presenteras i ett gammalt LP-konvolut med nämnde Coltrane "Live at Akwarium". Inte bara stämningen är lysande, även maten och servicen lever upp till alla förväntningar.
Vi var där för att lyssna på den fantastiskt duktiga polska jazzsångerskan Aga Zaryan. Hon har en klassisk lite hes jazzstämma, med härlig utstråling och scennärvaro. Hon uppträdde tillsammans med en ung, tjeckisk gitarrist, David Dorůžka. Den avskalade uppsättningen till trots så svängde det och Dorůžka bjöd på en del känsliga solon.
Jag rekommenderar varmt ett besök på Akwarium för den som har vägarna förbi Warszawa. De har musik live varje dag.
Dagens ord är na żywo - live. Andra bloggar om: Aga Zaryan, Jazz, Polen.
3 kommentarer:
Låter nice, så fort jag är i skick att dra utomlands så tänkte jag dra till Polen och lyssna på lite jazz.
Jazzmusiken under kommunisttiden gav en en möjlighet att resa utomlands,därför blev den populär, tror jag, "en västlig fläkt", däför hade Polen jazzmusiker i världsklass, fortfarande,
ett annat fenomen blev bridge..
otroligt populärt på 1970-1980 talet, men även senare, bridgespelarna kunde få resa utomlands till tävlingar, Polen är fotfarande i toppen vad gäller bridge..
Hej vet du om att du har stafettpinnen i Februaristafetten?
http://blogg.aftonbladet.se/10029/perma/735167/
Vore jättebra om du hörde av dig så jag vet om du tänkte göra en post eller om du vill att pinnen går vidare till nästa bloggare på listan.
med vänlig hälsning
Rosemari/Bloggtidningen.se
Skicka en kommentar