Nanokräm

Såg just att det finns en fantastisk ny hudkräm med C₆₀.¹ Enligt tillverkaren Zelens är detta väldigt bra för att:

The Fullerene C60 (sic) in Zelens creams is 100 times more effective than the same concentration of Vitamin E in neutralising the harmful "free radicals" which cause premature ageing of the skin.

Så ligger det alltså till. Det är känt att C₆₀ är en effektiv antioxidant, dvs den reagerar effektivt med radikaler, och det är sant att den kallades för "radikalsvamp". Kanske är C₆₀ en bra produkt i hudkräm, om nu antioxidanter har någon effekt över huvud taget, vilket ifrågasatts. Men, det finns fortfarande stora frågetecken om nanopartiklars hälsovådlighet. I en artikel i Journal of Nanobiotechnology (open source) kan man läsa:

While benefits of nanotechnology are widely publicised, the discussion of the potential effects of their widespread use in the consumer and industrial products are just beginning to emerge.

Ganska få studier av toxikologiska effekter av nanopartiklar har genomförts och resultaten har varit tvetydiga. En studie om kolnanorör visade t ex att de är "mindre farliga än asbest". Tack för det! Inte riktigt lugnande...

Om Zelens hudkräm kan man läsa i Chemical and Engineering news. Bland annat tar man upp Nobelprismarknadsföringen

Chemical common sense tells us that a Nobel Prize-winning discovery doesn't necessarily translate to a fantastic consumer product. After all, Marie Curie won a Nobel Prize for the discovery of radium and polonium, but we wouldn't put those in a skin cream. You can see how this might confuse the average consumer.

Man skriver också

I first learned about Zelens [...]in late January at an international nanotoxicology meeting. Curious if a couple hundred nanotoxicology experts were as surprised about this product as I was, I asked the audience who among them would feel comfortable using this product. By a show of hands, fewer than 10 indicated that they would. I decided to follow up further with a few fullerene scientists and nanotoxicology experts. Everyone I spoke with basically said the same thing: There's just not enough information out there to make a good decision either way.

Och där är den springande punkten. Vi vet inte! Och innan man genomfört fler undersökningar kommer i alla fall jag vara lite försiktig. Artikeln innehåller en del andra intressanta frågeställningar kring kosmetika som också kan vara värda att tänka på, t ex att det inte krävs något godkännande av FDA för ingredienser i kosmetika.

En 30 ml burk av Zelens går på £130, så jag tror jag avstår.

¹ Eller ny och ny, den har funnits ute ungefär ett år, men den var ny för mig.
Andra bloggar om: Nanoteknologi, vetenskap, kosmetika. Intressant?

Många böcker

Det publiceras tydligen mycket böcker. Fick mitt ISBN igår. 13 siffror långt har det blivit. Det skall väl räcka ett tag.

Vetenskaplig språkförbistring

Det finns många tillfällen då bristen på gemensamt språk kommer i vägen för god förståelse, inte minst inom vetenskapen. De ofta mycket exakta facktermer som sörjer för god förståelse inom ett forskningsområde kan vara väldigt utestängande för folk utanför samma område. Detta gäller speciellt i kommunikation med allmänheten¹. Ett liknande problem finns mellan olika vetenskapsgrenar där en fysiker omöjligen kan förstå ett biologipapper/seminarium och vice versa. Ta som exempel på dessa delade världar två rubriker ur veckans Nature:

Comparison of the Hanbury Brown–Twiss effect for bosons and fermions

och

Escape from HER-family tyrosine kinase inhibitor therapy by the kinase-inactive HER3.

Finns det någon i hela världen som förstår båda de rubrikerna? Men det här vill jag inte antyda att facktermer är av ondo. De är nödvändiga för att kunna uttrycka sig med den noggrannhet som behövs för att beskriva ett resultat utan att bli onödigt ordrik och förklarande. Problemen är egentligen två, men relaterade: att anpassa texten till den tänkta publiken och att veta vilka uttryck som är tillräckligt allmängiltiga för att inte behöva extra förklaring. Det senare är ofta svårt, särskilt när utrymmet är begränsat. När man läser artiklar i utkanten av sitt eget område händer det ofta man fastnar på uttryck som man inte riktigt förstår. När det gäller kommunikation till allmänheten är det än mer viktigt att tänka på hur man uttrycker sig. Väldigt lite kan då anses som självklart, samtidigt som det gäller att inte förenkla till en sån nivå att man missar viktiga delar. Jag skulle tro att många av missuppfattningarna kring modern fysik kommer av att folk läser för förenklade framställningar. Här kommer vetenskapsjournalisten in. En god sådan skall kunna destillera ner ett resultat till dess kritiska kärna och förklara detta utan att ta bort för mycket information. Det ställer höga krav inte bara på journalistens pedagogiska förmåga, utan även kunskaper. Nature har tex en News and Views-sektion som är ofta är väldigt bra skriven.

En annan språkproblematik som dyker upp med jämna mellanrum är engelskan dominerande ställning som vetenskapens lingua franca. I en artikel i Nature Jobs granskar man hur folk från icke-engelskspråkiga länder har en stor nackdel på den internationella vetenskapliga arbetsmarknaden. När fler och fler forskningsinstitut och universitet världen över byter helt till engelska så förbättras möjligheterna för forskarna att söka sig vidare ut i världen, samtidigt som instituten har en bredare ansökningsbas. Men en del oroar sig över att forskarna på så sätt distanserar sig från lekmännen. Det nämns också i artikeln att många menar att forskningsmöten som hålls på engelska blir mindre livfulla och tystare än möten på modersmålet. Att vi inte kan överge engelskan är självklart, och vi som inte har engelskan som modersmål måste börja jobba tidigt på att förbättra våra kunskaper. För

non-native English speakers working in science are disadvantaged. "Nationally, everything moves more slowly[.] It takes longer to write, communicate and respond, and there is a higher risk of misunderstanding." The problem is exacerbated by a greater likelihood of being ignored if your English is poor

De flesta forskare har nog varit med om att sitta på en konferens och lyssna på en japansk talare med svårligen begripbar engelska och helt enkelt ge upp. Men det är inte heller så lätt alltid att förstå den snabbt talande engelsmannen/kvinnan. Lättast är det nästan med en holländsk talare. Engelska på lagom nivå. I japan har man en gammal tradition av att skriva review-artiklar på japanska författade av experter på området för spridning till icke-engelsktalande forskare/ingenjörer. Kanske är det en förklaring till Japans framgångsrika forskning, trots deras dåliga engelsknivå. Själv har jag egentligen inte blivit klokare över vad man skall göra än förra gången jag skrev om det.


¹ Ett exempel är ordet "kraft" som inom fysiken har en strikt definition, men som inte skall sammanblandas med det vardagsspråkliga kraft. Detta är något som ofta görs när man inom pseudovetenskapen talar om qi-kraftflöden o dyl.

Andra bloggar om: språk, vetenskap, forskning. Intressant?

Är elektronen rund?

Var på ett mycket bra föredrag idag av Ed Hinds från Imperial collage London. Han talade under rubriken "Är elektronen rund?". Det kan synas vara en konstig fråga då elektronen så vitt vi vet är en elementarpartikel och sålunda inte har någon struktur alls. Men det gäller bara "nakna" elektroner. Enligt kvantelektrodynamiken (QED) består vakuum av en soppa där partikel/antipartikel-par ständigt skapas och förintas. Den negativa elektronen suger till sig de positiva partiklarna och repellerar de negativa. På så sätt skapas en laddningsfördelning runt elektronen. Detta kallas för vakuumpolarisation och leder till att elektronen, betraktad utifrån, får en vill utsträckning.

Elektronen har också ett spinn. Det är en inre egenskap hos partiklar som är en vektorstorhet, dvs förutom storlek har den också en riktning. (Jfr t ex med hastighet) Det betyder att elektronen inte är helt sfäriskt symmetrisk, den har i alla fall ett "upp" och ett "ner". Enligt den rådande modellen inom partikelfysiken påverkar inte detta spinn vakuumet, men enligt många andra modeller som supersymmertri så kommer positiva laddningar att dras lite "uppåt" och negativa puttas lite "nedåt". Elektronen får på så sätt ett elektriskt dipolmoment (EDM). Att mäta detta dipolmoment är en stor utmaning. Om det hittas är det ett klart bevis för att standardmodellen är otillräcklig, och om det inte hittas skulle det betyda dödsstöten för många populära utvidgningar av standardmodellen. Problemet är att elektronens EDM är jättelitet, hittills har man mätt att det är mindre än 1,2^.10^-27 e.cm, och gränsen för många teorier ligger kanske en eller två storleksordningar lägre ändå.

Man mäter EDM genom att stoppa in sin testpartikel i ett elektriskt fält (E). EDM samverkar (eller motverkar) fältet och ger ett ett energibidrag, W=E^.d_e, där d_e är elektronens EDM. Detta energiskifte kan man då mätas som en frekvenskskillnad jämfört med en lämplig referensnivå. Men ett EDM på säg 5^.10^-28 e.cm skulle i ett oerhört fält på 100kV/cm bara ge ett bidrag motsvarande 10^-8 Hz, eller en svängning per 3 år. Detta går inte att mäta!

Men, vad Hinds har gjort är att kommit på ett listigt sätt att använda molekyler, i detta fallet YbF, för att få en lokal förstärkning av det elektriska fältet på en miljon gånger. Med hjälp av laserspektroskopi kan man då komma upp till en energiskillnad på 10^-2 Hz, något som kan mätas, även om det är oerhört svårt. Hittills har man lyckats mäta ett liiiitet EDM hos elektronen, men man håller på och dubbelkollar data och skall även jämföra med andra molekyler för att vara säkra på at det inte bara är ett systematiskt fel man mäter utan en verklig effekt. Som Carl Sagan uttryckte det: "Extraordinary claims require extraordinary evidence".

PS: Anledningen till att elektronens EDM är så intressant är att under T-inversion skulle spinn byta riktning, men inte EDM. Därför gör man sina mätningar på hyperfinsplittringen hos grundtillståndet hos YbF. För F=1 letar man efter en Zeeman-splittring mellan nivåerna m_F=1 och m_F=-1. Enligt standardmodellen är dessa nivåer exakt degenererade, så om man hittar ett skifte mellan dem är det ett klart bevis på ett T-symmetribrott.
Detta skulle kunna även kunna ge ledtrådar till anledningen för dagens obalans i mängden materia-antimateria, något som kräver ett CP-symmetribrott enligt gällande teorier. OM CPT-teoremet håller skulle ett T-symmetribrott också leda till ett CP-brott, vilket allstå skulle vara av intresse för kosmologer.

Mer kan man bl a läsa här: Towards a new measurement of the electron's electric dipole moment. arXiv: physics/0509169

Andra bloggar om: fysik, vetenskap.

Tramsnyhet

Mitt i halvåttasändningen slog Rapport till med det fantastiska avslöjandet att hastighetsmätarna inte alltid visar korrekt hastighet. Skulle det vara en nyhet? Visste inte alla det? Det bästa var när reportern i undervisande ton berättade hur lätt det är att testa hur mycket för mycket mätaren visar; det är bara att mäta hur lång tid det tar att köra en bestämd sträcka. Jooo, det hoppas jag att de flesta redan visste.

Och naturligtvis måste mätaren visa något för mycket, eftersom lagen säger att den absolut inte får visa för lite. En viss marginal måste man då ha, tex för förändrad däckstorlek osv. Det är rekommenderat att man håller olika däckstorlekar på en bil inom ca 3% av orignaldäcken.¹ Ytterligare knappt 1,5% skiljer mellan ett nytt och ett slitet däck. Och kanske ytterligare någon procent i skillnad mellan ett däck med olika däcktryck. Den mycket upprörde mätingenjören var ju riktigt löjeväckande. Suck!

¹ Skillnaden i däckalternativ från fabriken på tex Volvo S80 är 1,2%.

Andra bloggar om: trafik, rapport, trams.

Rätt inspiration

Så här känns det nu!

Förintelseförnekelse

Med tanke på de nyvarande förslagen om en EU-överskridande aktionsplan mot högerextremism, som bland annat skulle innefatta en lag som förbjuder förintelseförnekelse så hittade jag bra inlägg från december av Blogge Blogglito. Väl värt att läsa. Han skriver bland annat

Den aktuella dataläraren är således dum i huvudet. Han är en idiot. Men han kan vara en bra datalärare för det. Det vimlar av kompetenta fackmän i Sverige som är politiskt dumma i huvudet.

Det påminner mig om ett citat av Richard Feynman:

I believe that a scientist looking at nonscientific problems is just as dumb as the next guy.

Jag har skrivit många gånger om det idiotiska i att försvara demokratin mot extremister genom att inskränka våra grundläggande rättigheter. Det fungerar lika dåligt på högerextremister som på terrorister. Istället för att kasta Irving i fänglese där han kan bli martyr för de sina så är det bättre att bemöta honom, eller ignorera honom. Detsamma med ledaren för EU-parlamentets nya clown-parad, Bruno Gollnisch.

Andra bloggar om: yttrandefrihet, politik, förintelsen. Intressant?

Bloggkartan

En liten kartfunktion för att se var bloggare finns IRL. Jag är första blogg i Landala tydligen...

Felaktiga slutsatser om övervakningsenkät.

På Sveriges radio presenteras resultatet i en ny undersökning från Integritetsskyddskommittén. "Svenska är positiva till övervakning" låter rubriken. Siffrorna som presenteras ger verkligen stöd för detta:

- Nästan 80 procent tycker att kontrollerna av medborgarna borde öka för att komma åt terrorism och grov brottslighet.
- 87 procent anser att polisen ska få använda buggning och hemlig avläsning av datorer.
- 51 procent vill DNA-registrera hela befolkningen.
- 97 procent vill införa kameraövervakning på allmänna platser.

Men hur ser frågorna egentligen ut? Rapporten i sin helhet finns tillgänglig på nätet. Angående övervakningskameror kan man till exempel se att frågan som ställdes var:

Tycker du att kameraövervakning ska vara tillåten eller otillåten på allmänna platser om det behövs för att förhindra eller avslöja terrordåd?

med svarsalternativen Tillåten, Otillåten eller Ingen åsikt. Av de svarande har 96% svarat Tillåten. Men, frågeställningen undviker komplikationer som vad behov betydeter, om ökad kameraövervakning verkligen är effektivt, hur det sker med så kallad funktionsglidning, vem som skall ha tillgång till bilderna, hur länge de skall sparas, och så vidare. Som verklig åsiktsmätning är det en frågeställning som inte har något värde över huvud taget. Men den nuvarande kompletta avsaknaden av debatt gör att folk inte har reflekterat över problemet utan helt enkelt tar frågans formulering som ett fristående faktum. Om det vore så att ökad övervakning automatiskt ledde till färre terrordåd och inga oskyldiga kom till skada så visst: 96% är en vettig siffra. Men verkligheten är inte så enkel. Vad frågan egentligen ger svar på är hur många som passivt skulle stödja en övervakningslinje när den smygs in utan debatt.

Samma sak gäller för buggningsfrågan.

Vissa mycket integritetskränkande metoder får i dag inte användas i polisarbetet. Det gäller t.ex. buggning och hemlig avläsning av datorer. Tycker du att polisen bör få använda även den typen av metoder?

Alternativen här var: "Ja, alltid", "Ja, men bara i undantagsfall", "Nej" och "Ingen åsikt". Fördelningen var 28%, 59%, 10% respektive 3%. Från detta dras slutsatsen att 87% vill tillåta polisen att bugga eller läsa av datorer. Man skulle lika gärna kunna dra slutsatsen att 69% är restriktiva till att ge polisen sådana medel. För vem vet vad "i undantagsfall" betyder?

Hela rapporten genomsyras av en aningslöshet gentemot statens övervakningsmöjligheter och den skada som kan se när (inte om) känsliga uppgifter läcker ut. Det ses tydligt genom att man vill tillåta oerhört långtgående övervakning från statens sida medan nästan 70% menar att det är känsligt att lägga ut ett klassfoto på nätet, en tredjedel vill gå så långt som att förbjuda det. Eftersom Sverige är den ultimata "nanny"-staten har folk vaggats in i att reflexmässigt se staten som god. Man har lyckats glömma IB-affären, tvångsteriliseringar och andra fläckar på det statliga samvetet. Det är uppenbart att många, när de svarar, automatiskt menar att de själva aldrig kommer att drabbas av övervakningen. Jämför t ex att 90% är positiva till övervakningskameror för att "folk känn[er] sig tryggare", medan endast 15% skulle vilja ha en kamera i fikarummet på jobbet för att förhindra stölder. Likaså att 58% vill öka kontrollen över medborgarna för att utreda skattebedrägerier medan endast 28% tycker samma sak om fortkörning. Ja, övervaka andra. Nej, inte mig!

Det behövs en ordentlig debatt i Sverige där en ökande övervakning verkliga för- och nackdelar ställs mot varandra. Det behövs ordentliga underlag innan vi gladeligen accepterar åtgärder som buggning och avläsning av alla mail. Vi kan inte lita blint på polisen som säger att de är nödvändigt. Polisen vill alltid ha större befogenheter. Därför stiftar inte polisen lagar. När våra politiker inte är tillräckligt ärliga för att vilja ha en öppen debatt om övervakningen gäller det för andra att ta upp frågan. Någon på den här listan som känner sig manad? Veckans debattartikel av Björn von Sydow var välkommen!

För övrigt, svaret på frågan "Tycker du att kontrollen över medborgarna bör öka eller minska när det gäller att komma åt bidragsfusk?": Borde öka 69%, Lagom som i dag 27%, Borde minska 2%, Ingen åsikt 3% borde väl ge kvällspressen en eftertanke nästa gång de kör rubriken "Försäkringskassan sätter åt sjukskrivna!"

Andra bloggar om: övervakning, enkät, integritet, politik. Intressant?

Nytt oljebråk

Återigen är rysk energi högst på dagordningen. Den här gången genom ett stopp i oljeleveranserna till Polen och Tyskland. I det här fallet är det kanske inte allena Rysslands skuld. Vitryssland har som svar på höjda gaspriser lagt en transitavgift på olja på 45 dollar per ton. Då Ryssland vägrade betala beslöt man att själva ta ut avgiften i form av olja. Näpps sa ryssarna och stoppade oljeflödet. Tyvärr drabbar det andra nedströms, men det är smällar man får ta. Det är ju en mild vinter...

Med risk för att låta som en en trasig skiva¹ upprepar jag återigen ovisheten i att stoppa alla våra ägg, som riskerar att förbli okokta, i den ryska energikorgen. Nu har ju till och med Angela Merkel gått ut och varnat att den nya krisen förstör Rysslands förtroende och att man inte kan bygga något förtroendefullt samarbete. Det är skillnad mot tonerna under den förre kanslern Schröder, som höll Putin för bästa vän och som ju belönades med en fin position i Nord Stream AG. Merkel sa vidare att det här visar på vikten av ett närmare energisamarbete inom EU. Något som jag länge förespråkat. Hoppas bara att det leder till handling och att vår nya regering inte inte blint trampar på i sossarnas snitselspår ut i mörkret.

En intressant aspekt är att det är Vitryssland, vars Lukasjenko länge understötts av Moskva, som till denna milda grad retat Ryssland. Som Kjell-Albin Abrahamsson påpekade i Studio Ett så vore det ironiskt om det var Putin, som så länge till EU-ländernas förtretelse hjälpt Luksjenko att klamra sig kvar vid makten, som slutligen bidrog till hans fall. Det hoppet är väl en av de få ljuspunkterna i det hela.

¹ Kommer nån numera ens ihåg en trasig skiva? En trasig MP3 hackar ju inte lika charmigt som en repad vinyl. Dags att uppdatera liknelserna.

Andra bloggar om: Ryssland, olja, energi. Intressant?

Julklappsprojekt

Julklappsmonteringen klar. Men snett och vint sitter den! 8 st åtta-millimeterbultar håller mig uppe när skrivkrampen blir för svår.

Nytt år - lite postande

Så här snöigt var det i Värmland runt nyår. Ingen skidåkning blev det. Det blev desto mer god mat och goda drinkar... det som skulle bli en sund aktiv resa. Ha! Pfft!

Nu när datum är satt lär det väl bli lite mer sporadiskt postande här än vanligt.

Regler kontra religion

Hörde idag på radio att facket satt två företag i Småland i blockad. Anledningen är att de inte vill teckna kollektivavtal då det strider mot deras religiösa övertygelse. Ägarna tillhör någon skum sekt (jaja, eller vad de nu vill kalla det) som menar att deras avtal med Gud räcker. I inslaget var alla mycket respektfulla och sa att man skulle hitta lösningar som inte stred mot religionsfriheten. Men va fan! Oavsett vad man tycker om kollektivavtal så får man ju bestämma sig. Antingen har vi ett sekulärt samhälle där lagar och regler är friställda från religionen, eller också har vi ett samhälle där vissa religioner anses som "finare" än andra, och de kan sätta sina egna regler. Total religionsfrihet fungerar inte. Om jag grundade en sekt inom Pastafarismen där det är förbjudet att betala skatt, slipper jag det då? Om inte, varför skall min religion inte ges samma respekt som Plymouthbröderna?

Andra bloggar om: religion, sekularism. Intressant?

Mer KRAV till jul?

En sak som jag funderat över länge är KRAV-märkt, eller ekologisk, mat. Är den nyttigare? Är den bättre för miljön? Diskussionen dök upp i samband med en middag nyligen. Kanske är det bara för att alla talar så himla positivt om ekologisk och rättvisemärkt mat som min inbyggda "conventional wisdom"-skeptisism sätter in.

Nätet är nedlusat med sidor som slentrianmässigt verkar jämställa ekologiskt odlat med nyttigt. Ingenstans hittar jag några undersökninga som visar att detta faktiskt är fallet.

Än interessantare är naturligtvis frågan om ekologiskt odlad mat är bättre för miljön än "normalt" jordbruk. Frågeställningen togs upp i senaste numret av The Economist (Voting with your trolley (pren. krävs)) där man menar att

There are good reasons to doubt the claims made about three of the most popular varieties of “ethical” food: organic food, Fairtrade food and local food. People who want to make the world a better place cannot do so by shifting their shopping habits: transforming the planet requires duller disciplines, like politics.

Vad är då argumenten för ekologisk odlad mat, och argumenten emot. På KRAVs hemsida skriver man att man skall utforma verksamheten så att "användningen av naturfrämmande ämnen undviks". Kort sagt--inget konstgödsel. Konstgödning framställs ofta av fossila bränslen och en minskning skulle leda till mindre bränsleförbrukning och mer "naturligt gödsel". Men, det leder också till mindre intensiv odling och följdaktligen att mer areal kvävs för odling. En biokemist i Edinburgh menar också att organisk odling kräver mer energi eftersom avkastningen är lägre och man håller ogräs borta genom att plöja mer. KRAV skriver också att man skall minimera användningen av energi. Det kan faktiskt betyda att det är bättre att köpa spanska tomater och köra hit dem i lastbil, istället för svenska tomater som odlas i drivhus.

Ett annat krav är att man inte skall använda GMO-produkter. Men att kategoriskt döma ut GMO tycker jag är att ta i för mycket. Jag tror att det finns stora förbättringar att vinna inom jordbruket genom gen-modifiering. Ta bara exemplet med den giftfria bomullen som rapporterades för ett tag sedan. Skulle det fås att fungera ordentlig skulle det kunna bli en verklig förbättring.

När det gäller rättvisemärkt mat så har jag inte tänkt så mycket på det. Mestadels i linje med: "Det låter väl bra, men rättvist kaffe är inte lika gott som Mollbergs". I Economist-artikeln skriver man

What about Fairtrade? Its aim is to address “the injustice of low prices” by guaranteeing that producers receive a fair price “however unfair the conventional market is” [...] Who could object to that?
Economists, for a start. The standard economic argument against Fairtrade goes like this: the low price of commodities such as coffee is due to overproduction, and ought to be a signal to producers to switch to growing other crops. Paying a guaranteed Fairtrade premium—in effect, a subsidy—both prevents this signal from getting through and, by raising the average price paid for coffee, encourages more producers to enter the market. This then drives down the price of non-Fairtrade coffee even further, making non-Fairtrade farmers poorer.

Med allt detta vill jag inte säga att jag tycker att hela KRAV- och Fairtradekampanjerna är kontraproduktiva. Det finns br och dåliga drag i dem. Det man bör inse, som alltid, är att det inte är så enkelt att säga att ekologiskt=bra; "oekologiskt"=dåligt. Den överhuvudtaget viktigaste förändringen för att göra jordbruket mer rättvist är att slopa den rika världens (och framförallt EUs) tullmurar mot varor från tredje världen och det vansinniga jordbruksubventionerna. Det går dock stick i stäv mot stora delar av miljörörelsen som är anti globalisering och förespråka lokal produktion även då detta inte nödvändigtvis är bättre.

Andra bloggar om: KRAV, miljö, jordbruk, energi. Intressant?

Som om inte julstressen vore nog...

Opponenten är utsedd, LaTeX-mallen är fixad¹, menande blickar kommer från professorn, det mumlas om deadlines, paniken kommer krypande... Japp, det finns inga ursäkter längre. Det är skrivardags².

¹ Förutom att sidhuvudena inte funkar som de skall.
² Dvs, det är dags att försöka ha någonting som liknar ett liv samtidigt som man förutom avhandlingsskrivande skall sköta labbet som vanligt, slutföra experiment, påbörja experiment som sedan skall slutföras, bygga ny utrustning, fundera på artiklar man borde ha skrivit, söka jobb och se fram emot arbetslöshet...

Andra bloggar om: forskning, avhandling, panik.

Charmigt

Idag fick jag¹ besök av en elev från Nacka. Han/hon kom hit via google och frågan "varför finns det gravitation på jorden men inte på andra planeter". Hmm... Hoppas eleven lärde sig något nytt här.

¹ Ja ja... min blogg!

Den fantastiska nanoteknologin.

Sitter och skriver lite på flumkapitlet (dvs inledningen) i avhandlingen. Det fick mig att tänka lite på det här med nanoteknologi. Det är ju helt klart ett änme som exploderat under det här århundradet. Själva "nano-" kommer ju från grekiskans nanos som betyder dvärg. Ordet nanoteknologi populariserades på 1980-talet av Eric Drexler, som vad den första personen som fick en Ph. D. i nanoteknologi (molecular nanotechnology från MIT).

Idag är nanoteknologi "big business"! I USA finns National Nanotechnology Initiative som har 1,2 miljarder dollars i funding under 2007. En sökning på Google ger nästan 15 miljoner träffar på "nanotechnology" Tusentals forskare världen runt producerar tiotusentals artiklar årligen. Nature har startat en ny tidskrift, Nature Nanotechnology. En sökning i CAS på ordet "nano" ger en inblick i utvecklingen inom området¹. En nästan perfekt exponentiell tillväxt. En titt i de senaste veckornas nummer av ett par nano-tidskrifter ger ett femtiotal nanoord till listan, förutom nanotuber också ord som nanoribbon, nanochannel, nanowhisker, nanofracture, nano-explosion, nanovoid...

Naturligtvis är det en teknologisk utveckling som ligger bakom. Det är idag möjligt att göra saker som knappt var tänkbara för bara ett par decennier sedan. Men det har också blivit ett buzzword, ett ord som ger pengar. Och forskare anpassar sig. En hel del nanoarbete är forskning som pågått under längre tid, men som nu döpts (eller stöpts) om för att bli "nano". Men nano tog fart runt 1990. Det var då Krätschmer et al lyckades framställa rent C60 i större mängd, och året efter publicerade Iijima sin Nature-artikel om kolnanotuber. Och så var ett nytt fält fött.Visst känns det roligt att vara mitt i ett så expanderande fält, men på samma gång är det oerhört otacksamt. Man har ingen chans att hänga med i utvecklingen. Man tvingas specialisera sig. Hålla koll på en allt smalare del av det man tidigare kände var "mitt" ämne. Frågan är hur länge utvecklingen fortgår. Om man extrapolerar ur figuren kommer alla nanoartiklar år 2016 handla om nanotuber. Det blir ~600000 artiklar vilker motsvarar ungefär det totala antalet publicerade vetenskapliga artiklar i världen. När planar kurvan ut? Och 10000-kronorsfrågan är naturligtvis: Vad kommer sedan?

¹ Intressant är att den äldsta artikeln under sökordet nano är från 1884 och publicerad i Berichte der Deutschen Chemischen Gesellschaft. På den tiden handlade nano om natriumnitratnatriumnitrit NaNO₂!

Andra bloggar om: Forskning, Vetenskap, Nanoteknologi, Nanorör. Intressant?

Morgon på utbildningsfabriken

Advent

Idag är det första advent... tror ni att lamporna på adventstriangeln funkar? De funkade när jag packade ner den för ett år sedan. Jag tror att det bor troll¹ på vinden som sabbar lamporna när man inte ser.

¹ Samma troll som bor i min vacuumkammare alltför ofta...

Andra bloggar om: Advent

David Goldblatt

I dag var jag på Hasselblad Center¹ och såg Hasselbladvinnaren David Goldblatts utställning. Goldblatt är sydafrikan och har fotograferat utvecklingen i landet under ett halvt sekel. Hans fotografier känns mycket personliga och bilderna publiceras alltid med bildtexter som sätter dem i sammanhang och gör dem ännu starkare. Goldblatts bilder är en krönika i svartvitt över apartheidsystemets orättvisor och ologiskhet för att övergå till färg när han visar livet i dagens Sydafrika. Bilderna är ofta mycket detaljrika och man kan bli stående en lång stund och betrakta dem. Det känns när man ser fotografierna att han lyckas förmedla någon sorts förståelse för dem han fotat, deras situation och dess orsaker.

A farmer’s son with his nursemaid, Heimweeberg, Marico Bushveld. 1964

© David Goldblatt

För den som har vägarna förbi Göteborg (eller kanske tom bor här) så rekommenderar jag starkt ett besök på Hasselblad Center. Utställningen pågår till den 21 januari. På Konstmuséet pågår också fram till den 7 jan en utställning kallad undercurrents06. Mycket av undercurrents är kanske inte min kopp te, men där ingår bland annat två tysta videodokument av en Taiwanesisk konstnär, Chen Chieh-Jen. De båda filmerna är mycket vackert filmade och känns "fotografiska" på ett sätt som får dem att passa bra att se i samband med Goldblatt-utställningen. På tal om fotografisk finns också ett verk av Speculative Archive som består av sex stycken enfärgade postrar med en liten text tryckt som beskriver sex politiska affisher i ord.

¹ En dålig dag att gå. Det var sista helgen för Konstmuséets Picasso-utställning och massor av folk.

Andra bloggar om: David Goldblatt, Fotografi, Konst