Sikorskis tal hyllas och sågas

Den polske utrikesministern Radek Sikorski höll den 28 Nov ett uppmärksammat tal (pdf-varning) i Berlin uder titeln "Polen och den Europeiska unionens framtid". Han började talet med en analogi om hur starten på Jugoslaviens sönderfall var dinarens fall och gick vidare med att uppmana, eller snarare kräva, att Tyskland skall ta sitt ansvar som Eurozonens största land och en av dess främsta vinnare att sätta ner foten och rädda Eurosamarbetet.

I will probably be first Polish foreign minister in history to say so, but here it is: I fear German power less than I am beginning to fear German inactivity.

Sikorski håller inte tillbaka pikarna mot Euro-länderna som orsakat krisen:

[E]nlargement – far from causing the crisis, has arguably delayed the economic turmoil. Thanks to the advantages of trading in an enlarged market, West European welfare states have been forced to face reality only now

och

Let us be honest with ourselves and admit that markets have every right to doubt the credibility of the Euro zone. After all, the Stability and Growth Pack has been broken 60 times! And not just by smaller countries in difficulty, but by its founders in the very core of the Euro zone.

I talet, som blivit uppmärksammat och hyllat, i media som Finacial Times, The Economist och FAZ, lägger Sikorski fram idén om en mer federativ riktning på det finansiella samarbetet i Europa, samtidigt som han säger att det skall gå hand i hand med reformer av hur EU styrs, och lika viktigt vad EU inte styr:

The more power and legitimacy we give to federal institutions, the more secure member states should feel that certain prerogatives, everything to do with national identity, culture, religion, lifestyle, public morals, and rates of income, corporate and VAT taxes, should forever remain in the purview of states. Our unity can survive different working hours or different family law in different countries.

Jag håller med om att det är ett viktigt tal, inte minst för att det visar med all önskvärd tydlighet att Polen inte tänker låta sig behandlas som ett litet land i utkanten utan kräver sin plats som en av unionens centrala spelare. Jag håller kanske inte med om allt, men jag tycker att det är viktigt att någon, i ledande position (och inte bara Johan Norberg), understryker vad som står på spel och vad som behöver göras för att möjligen rädda situationen. Talet är, med Carl Bilds ord, värt att läsa och reflektera över.

Hemma, däremot, kom kritiken omedelbart och förutsägbart från PiS. Istället för att ge uttryck för missnöje med talet och debattera sakligt tog PiS, i enlighet med den numera rådande traditionen i partiet, till brösttoner och menade att Sikorski i sitt tal brutit mot konsitutionen. Man har för avsikt att dra honom inför Statsdomstolen och menar att den federala riktningen på EU Sikorski föreslår leder rakt till det Fjärde Riket. Man krävde at ministerna skulle avsättas, med då regeringspartierna tillsammans med Ruch Palikot och SLD stödde Sikorski blev det inget av missförtroendevoteringen. Leszek Miller från SLD sa till och med att han tyckte det var synd att Sikorski väntat så länge med talet. Det borde kommit tidigare under Polens ordförandeskap.

Kontentan blev i alla fall att PiS diskvalificerade sig själva från alla sansade debatter om talet och visade återigen att de inte är det oppositionsparti Polen behöver.

Dagens ord är wrzeć - koka, även använt om t.ex. känslor som kokar över.

Slut på undantaget

Idag, som i Polen nästan komplett domineras av saligförklaringen av förre påven, så är det också slut på det undantag Tyskland (och Österrike) förhandlade till sig som innebar att medborgare i de nya EU-länderna stängdes ut från den tyska arbetsmarknaden. Idag kan alltså polacker* åka till Tyskland och söka jobb på samma sätt som svenskar och spanjorer. I polska medier har vi hört (mellan påvereportagen) nästan exakt samma reportage som för sju år sedan när Polen gick med i EU. Så och så mycket mer tjänar en sjuksköterska i Tyskland... men glöm inte att levnadskostnaderna också är högre...

Men, som The Economist påpekar, så lutar mycket åt att massutvandringen uteblir. När Storbritannien och Irland öppnade sin arbetsmarknad tog mellan en halv och en miljon polacken chansen till en ny karriär utomlands. Men liksom få polacker kom till Sverige så är det samma barriär till Tyskland. Få polacker talar tyska medan engelska är ett språk de flesta unga har åtminstone grundläggande kunskaper i. Säkert kommer vi att få se skolor som erbjuder intensivkurser i tyska för (tand)läkare och sjuksköterskor, som dem som redan finns på svenska, vilket kanske kan leda till ökad konkurrens för den svenska vården.

Dagens ord är rynek pracy - arbetsmarknad.

* Och de från de andra nya EU-länderna, med undantag för Rumänien och Bulgarien.

Byråkrati overload

Att beställa saker till labbet är en av de sysselsättningar som kan vara prövande för tålamodet. Inte nog med att regler för upphandling gör att saker som datorer blir svårt att få tag på, även mindre saker är intressanta att beställa. Och eftersom vi är ett kemilabb beställer vi en del prylar, kemikalier är förbrukningsvaror.

För ett tag sedan köpte jag en kabel för att ansluta några elektroder till våra potentiostater. Kabeln kostade 500 spänn, plus lika mycket i frakt. För att beställa detta var jag tvungen att fylla i en beställningsblankett; skriva under blanketten; få chefen för forskargruppens underskrift; gå med blanketten till administrationsbyggnaden och få en underskrift och en stämpel från den ansvariga för bokföringen; ta den nu trippelt underskrivna blanketten till direktören för forskningsinstitutet; lämna blanketten hos hans sekreterare; återvända dagen efter och hämta den av direktören underskrivna blanketten; scanna in den fyrfaldigt underskrivna blanketten; skicka beställningen med e-post. Hela denna procedur måste genomgås vid varje beställning, såvida det inte är en dyr pryl, då det måste gå till upphandling. Det är lite löjligt att man måste ha direktörens underskrift för något som kostar ett par hundralappar.

När det beställda kommer skriver man på fakturan att man mottagit varan; får chefens underskrift; lämnar det hela till administrationen...

Men sedan kom vårt nya EU-finansierade projekt. När vi beställer saker genom det projektet måste vi även fylla i ytterligare blanketter, såsom intrastatkoder. Den som inte vet vad det är kan skatta sig lycklig. Här finns ett 900-sidigt(!) PDF-dokument över de giltiga koderna. (För all del, ta en titt i listan. Den är ett underverk av byråkratiska.) Allt för att EU skall kunna föra statistik... Min kabel lyckades jag till slut hitta under rubriken:

MACHINERY AND MECHANICAL APPLIANCES; ELECTRICAL EQUIPMENT; PARTS THEREOF; SOUND RECORDERS AND REPRODUCERS, TELEVISION IMAGE AND SOUND RECORDERS AND REPRODUCERS, AND PARTS AND ACCESSORIES OF SUCH ARTICLES

underavdelning

ELECTRICAL MACHINERY AND EQUIPMENT AND PARTS THEREOF; SOUND RECORDERS AND REPRODUCERS,TELEVISION IMAGE AND SOUND RECORDERS AND REPRODUCERS, AND PARTS AND ACCESSORIES OF SUCH ARTICLES

Man går vidare till:

Insulated (including enamelled or anodised) wire, cable (including coaxial cable) and other insulated electric conductors, whether or not fitted with connectors; optical fibre cables, made up of individually sheathed fibres, whether or not assembled with electric conductors or fitted with connectors:

där man hittar − Other electric conductors, for a voltage not exceeding 1 000 V: − − Fitted with connectors: − − − Other; vilket har nummer 8544 42 90.

Naturligtvis efter att läst igenom massor av andra underavdelningar och undrat om det här är riktigt. Är det inte skoj, så säg? Och sedan måste man fylla i hur den transporterades: flyg? båt? kurir? Fan vet jag, den låg i en kartong på mitt skrivbord när jag kom till jobbet... Jag låtsades att det var en kurir som bar dit den. Det blir säkert fin statistik.

Dagens ord är zamówienie - beställning.

PS: lite kul är att under avdelningen "Electrical machines and apparatus, having individual functions, not specified or included elsewhere in this chapter:" hittar man − Particle accelerators, nr 8543 10 00.

Brevet till Obama

Det har rapporterats vitt och brett om brevet till Obama som författats av bland andra Lech Wałęsa, Vaclav Havel, Aleksander Kwaśniewski m.fl. Brevet, som publicerades i Gazeta Wyborcza fick mycket uppmärksamhet på grund den dignitet dess undertecknare har. I pressen läses det som en varning till Obama över Ryssland; förbättrade relationer - bra, men inte till vilket pris som helst, för att citera nuvarande polske presidenten Kaczyński som stödjer undertecknarna, men som inte är en av den själv. En stor del av brevet handlar om att de transatlantiska banden riskerar att försvagas om inte USA visar att man bryr sig mer om centraleuropa. Man skriver att

As the new Obama Administration sets its foreign-policy priorities, our region is one part of the world that Americans have largely stopped worrying about. Indeed, at times we have the impression that U.S. policy was so successful that many American officials have now concluded that our region is fixed once and for all and that they could "check the box" and move on to other more pressing strategic issues.

och varnar för att det inte är så. Regionen har problem och står vid ett vägval. Och i detta håller de tidigare så starka transatlantiska banden på att brytas upp. Dels på grund av att en ny generation ledare tar över som inte till lika stor del präglats av livet bakom järnridån och det stöd man hade av USA då. Dels på grund av den försvagning av NATO som är det främsta transatlantiska samarbetsorganet. Framförallt är det Amerikas veka hållning under förra årets krig i Kaukasus som skakat centraleuropas förtroende för organisationen. Och här kommer man in på brevets kärnpunkt - rädslan för det Putinska Ryssland som är

back as a revisionist power pursuing a 19th-century agenda with 21st-century tactics and methods.

Vidare varnar man för Rysslands "creeping intimidation and influence-peddling in the region" bland annat vad gäller raketskölden, gasen och så vidare. För att stärka de transatlantiska banden och hålla stånd mot Ryssland lägger man fram ett antal punkter. Bland annat ett stärkande av NATO och en riktig strategisk utvärdering där det ryska hotet är en del. Vidare slår man fast att raketskölden är en strategisk och teknisk förhandlingsfråga mellan USA, Polen och Tjeckien och att man inte får ge efter för Rysslands påtryckningar. Sedan går man vidare och talar om vikten att Europa talar med en röst i utrikesfrågor samt en utveckling av energisäkerhetsfrågorna, i synnerhet att göra sig mindre beroende av rysk gas. Man avslutar med att kritisera den amerikanska visa-policyn där medborgarna i de nya EU-länderna behöver visum för att besöka USA.

Min tanke när jag läser brevet är att det är feladresserat. Det borde istället ha skickats till Berlin, London och Paris. Där sitter de starkaste motståndarna till ett starkare NATO. Det är inom EU man inte har bestämt sig för någon hållning mot Ryssland, med Putinkramare som Berlusconi och förre kanslern Schröder. Därför tycker jag också att tolkningen som en kritik mot Obama är felaktig. Snarare hoppas man på hans hjälp att reda ut inom-europeiska bekymmer och rätta till gamla problem. Det var ju under Bush som Georgienkriget bröt ut och även under hans period dels visakraven skärptes efter 9/11 och dels det beslutades att "det nya Europa" inte skulle omfattas av visa waiver-programmet. Detta retade polackerna enormt, framförallt med tanke på hur man skickat soldater både till Afghanistan och Irak.

The Economist kommenterar brevet med att i motsats till Washington Posts uppmaning till Obama att inte vara naiv (ett ord som inte nämns i brevet) är det brevskrivarna själva som verkar lite naiva. Man skriver om punkterna som tas upp i brevet att

It is all fine stuff. The administration’s eastern Europe policy is indeed worryingly vague. But the letter risks sounding plaintive and naïve. Supporting Mr Walesa in the 1980s was both a noble cause and helped speed the Soviet empire’s demise. But Russia does not pose the existential threat to America that Leonid Brezhnev’s Soviet Union once did. Sadly, other stuff matters more.

Till viss del håller jag med FAZ tolkning (artikeln bakom betalvägg men refererad av Gazeta) att det är ett "historiskt trauma" som ligger bakom; man är rädda att om USA börjar byta principer mot realpolitik kommer Centraleuropa att återigen hamna på pottkanten som vid Jalta 1945. Man har helt enkelt inte förtroende i EUs politiska styrka. Sålunda borde brevet snarare läsas som en kritik mot europeiska ledare än mot USA. Samtidigt skall man inte underskatta de historiska lärdomarna. Inga vet bättre än de centraleuropeiska länderna att man behöver se upp med ett nyexpansivt Ryssland. Att man sedan hoppas att Obama skall vara tydligare i sin ställning mot Ryssland är uppenbart, men jag tror inte att man (ännu) kan anklaga honom för att vara naiv eller eftergiven. The Economist skriver

Mr Obama has few illusions about Mr Putin. “I found him tough, smart, shrewd, very unsentimental, very pragmatic. And on areas where we disagree, like Georgia, I don’t anticipate a meeting of minds anytime soon.”

och vidare

Mr Obama was not gulled into giving Russian leaders cloying praise. He brushed off attempts to trade influence in eastern Europe for help on issues such as Iran.

Som en sidokommentar kan man se brevet som en skillnad i Lech Wałęsas ställning utomlands och i sitt hemland. Utomlands är han hjälten som klättrade över en mur och räddade öststaterna ur socialismens grepp. I Polen har hans gloria halkat ner lite. Under sin period som president misskötte han ämbetet ordentligt och han förlorade valet 1995 knappt till Aleksander Kwaśniewski. Fem år senare fick han mindre än en procent av rösterna. Sedan dess har han mestadels hållit sig utanför dagspolitiken. Det och de återkommande attackerna från IPN och Kaczor har stärkt hans aktier i folks ögon. Så även om många skakade på huvudet åt hans inblandning med Libertas i sommarens EU-val visar undersökningar att han åter är en av de mest betrodda politikerna i Polen. Fast det beror nog mycket på att han inte är aktiv politiker. Om han på allvar gick in i politiken igen skulle nog folk påminna sig om hans mindre framstående sidor också.

Dagens ord är list - brev.

Andra bloggar om: Polen, politik, Lech Walesa, Lech Wałęsa, Obama, utrikespolitik. Intressant?

Polack som president?

Så här dagarna efter valet till Europaparlamentet har spekulationerna börjat om vem som skall bli EP:s president. Det uppmärksammas mer i Polen än i Sverige då en av toppkandidaterna är polack. Det är före detta premiärministern och återvalde MEP:en Jerzy Buzek som står mot italiens Mario Mauro. Efter att regeringspartiet Platforma Obywatelska (PO) tagit drygt 44% av rösterna och därmed 25 mandat (jämför med Moderaternas 4) är hans chanser ganska goda. PO är med i den största gruppen i EP, Europeans Peoples' Party EPP, samma som svenska moderaterna och har informellt stöd från den tyska CDU/CSU kontingenten som är störst i EP.

'Vi kan föreställa oss Mr Buzek som president,' säger en CDU/CSU politiker. 'Han är en man vi känner oss närmare till än Mr Mauro, och han är också en man från det nya Europa.' (Gazeta Wyborcza)

Näst störst är Berlusconis block, men utan stöd från Tyskland kan det vara svårt för dem att få fram sin egen kandidat.

Nu har även Jarosław Kaczyński, ledare för PiS och ärkerival till PO, gått ut med att de stödjer Buzeks kandidatur. För en polack som EP-president är man beredda att tillfälligt gräva ner stridsyxan även om det osade ordentligt svavel från Kaczyński under kampanjen. Han menade bland annat att PO skulle gå ur EPP då CDU/CSU antagit en resolution som fördömer fördrivningen av tyskar efter andra världskriget. Om inte PO gjorde det och samtidigt formellt protesterade när Merkel kom för besök till Donald Tusk för att fira 20-årsdagen av de polska valen 4 juni, skulle PO:s "lojalitet mot det polska folket kunna ifrågasättas". Men nu enas man alltså om att lyfta fram Buzek som kandidat. Fantastiskt vad lite nationalism förbrödrar...

Naturligtvis har man även i polska tidningar uppmärksammat Piratpartiets succé (däremot bara en enda rad i Rzeczpospolita).

Dagens ord är głos - röst.

Mina resultat från EU Profiler

Jag roade mig med att göra testet på EU Profiler med att se efter hur jag borde rösta i EU-valet. Efter de 30 frågorna besvarats fick jag veta att jag hamnat i vänstra planhalvan av det politiska spelfältet. Något jag inte riktigt håller med om.

Det intressanta är att man kan klicka bort vissa resultat och se hur bubblan flyttar sig. De flesta gör ganska liten skillnad. Men om jag klickar ur "Society, religion and culture" tar jag ett stort hopp åt höger.

The legalisation of same sex marriages is a good thing
Your answer: Completely agree
Religious values and principles should be shown greater respect in politics
Your answer: Completely disagree
The decriminalisation of the personal use of soft drugs is to be welcomed
Your answer: Completely agree
Euthanasia should be legalised
Your answer: Completely agree*

Så, de här frågorna är alltså typiska vänsterfrågor? Enligt testet placerar de svaren mig nästan bortom skalan till vänster. Jag tror att vänster-höger-skalan är lite annorlunda än den vi är vana vid.

Fast om man jämför mina svar med de olika partiernas åsikter så ser bilden helt annorlunda ut. Så här ser det ut då:

Piratpartist, javisst... Det här är faktiskt en sympatiordning jag kan hålla med om.

Om jag skulle röstat i Polen, vilket jag kunde gjort istället (fast det hade jag inte velat ens om jag lyckats tränga igenom byråkratin för att registrera mig där) då jag fortfarande är skriven där, så sa den första bilden att mitt närmaste parti är Samoobrona!!!! Är de helt goa i huvet! När det gäller svaren är det även här något bättre, även om det är vänsterallianserna PdP och SLD-UP som toppar listan, före PO som väl är det enda alternativet jag skulle kunna tänka mig att rösta på i Polen.

Att jag har så mycket gemensamt med det ganska skumma partiet Unia Polityka Realnej (Realpolitiska unionen) som är en blandning av extrem marknadsliberalism (inga skatter, privatisering av sjukvård och allt annat) med stenkonservativa värderingar (dödsstraff, pro-life, pro-kyrka) och EU-utträde. De känns inte helt som mitt parti.

Som slutsats kan man väl säga att diagrammet med placering av mig och partierna är helt värdelös, men svarsjämförelsen ger ganska rättvisande resultat.

För övrigt skrev jag igår till "Piratpartiet" på den blanka valsedel jag blev tillskickad. I morgon går jag till posten och lämnar in den.

Dagens ord är eurodeputowany eller europoseł som både betecknar en EU-parlamentariker.

* Jag gjorde testet på engelska då jag började att kolla på min profil om polska partier. Engelska är begripligare än polska.

Andra bloggar om: EU Profiler, EU-valet, politik, Polen. Intressant?

Libertas Polen

Jag hade inte hört talas om Libertas förrän jag läste om dem på Hax blogg. Den senaste tiden har partiet dock fått mycket uppmärksamhet i Polen, där de också ställer upp som kandidater till EU-parlamentet. Anledningen har till stor del beropp på att Lech Wałęsa skall tala vid ett möte för Libertas. Det väckte en del rabalder eftersom Wałęsa öppet gått ut med att han stöder Platforma Obywatelska. Wałęsa själv kommenterar det hela med att fått betalt för att hålla föredraget, och att "presidentpensionen inte är så stor".

Nåväl, Libertas har i alla fall tjänat på det och skall enligt opinionsundersökningar ligga jämsides med regeringskoalisationens PSL och därmed eventuellt ta plats i EU-parlamentet.

Fast nu var det ju den där gnagande misstanken att namnet Libertas är falsk marknadsföring. Trots det sympatiska intrycket Declan Ganley gav i Ekots lördagsintervju. Nå, idag kan man läsa på Gazeta.pl att "Wałęsa är inget standar för Libertas". Inget märkligt i det, om det inte vore så att uttalandet gjordes av Daniel Pawłowiec, före detta medlem av LPR och numera ledare för Libertas polska gren. LPR, Liga Polskich Rodzin, är ett ultrakonservativt, nationalistiskt populistparti av sämsta sort, vars ledare Roman Giertych (som för övrigt ger sig själv äran att påverkat Ganley till att startat Libertas) är en välkänd person för läsare av den här bloggen. Nuvarande företrädare för LPR i EU-parlamentet är kreationisten och antisemiten Maciej Giertych, Romans far. Att Libertas ledare kommer ur den myllan bådar inte gott. Att han dessutom har en bakrund i Młodzież Wszechpolska, en ungdomsorganisation vars fraterniserande med nynazister blev en affär i polsk press härom året, gör det inte bättre.

Den sista spiken i kistan kom när jag gjorde testet på EU Profiler (mer om mina resultat i nästa post).

Jag hade inget gemensamt med Libertas som får nästan noll i kolumnen "Liberal Society" och jättehöga poäng när det gäller hårdare straff och retriktiv invandring. Det låter inte som något som borde heta Libertas i mina öron. Bland annat kan man se av svaren att

Religious values and principles should be shown greater respect in politics

Your answer	Completely disagree
Opinion Libertas:	Completely agree

eller

The legalisation of same sex marriages is a good thing

Your answer	Completely agree
Opinion Libertas:	Completely disagree

Ärligt talat. Det är inte ett parti som kan kalla sig Libertas annat än i en pervers form av Owellskt nyspråk. Att Ganley har lierat sig med den typen av företrädare i Polen kastar ett tveksamt ljus över hela hans parti.

Andra bloggar om: Polen, Libertas, EU, Politik, EU-valet. Intressant?

20 års frihet ... men utan Solidaritet

En film från EU komissionen har väckt mycket uppmarksamhet i Polen de senaste dagarna. Filmen (kan inte bädda in material här i Frankrike, någon som vet varför?????) 20 år av frihet firar tjugoårsjubileet av kommunismens fall i centraleuropa. Eller, som man nu säger i Polen, 20 år sedan murens fall. Polen visas en kortkort sekund i en TV-bild av General Jaruzelski och en rekonstruktion av en demonstration från krigstillståndet 1981. Inte ett ord om Solidaritet, rundabordssamtalen, de första (semi-)demokratiska valen i östblocket den 4 juni 1989 i Polen och regionens första icke-kommunistiska regering. Polens EU-ambassadör Jan Tombiński har protesterat hos den ansvariga kommissionären,  vår egen Margot Wallström, och menar att filmen visar kommunismens fall helt ur ett tyskt perspektiv och att utan händelserna i Polen och resten av regionen skulle inte murens fall den 9 november 89 varit möjlig. Donald Tusk har sällat sig till kritikerna och kallat filmen en idiotisk blunder från kommissionens sida.

Nu har kommissionens representant i Polen Róża Thun sagt att man skall uppdatera videon med någon bild av Solidaritet också. 

Dagens ord är Solidarność - Solidaritet.

Andra bloggar om: Polen, historia, EU, berlinmuren. Intressant?

Gas intressantare än Gaza

Om man följer polska media är det ingen tvekan om vad som ses som den viktigaste utrikespolitiska händelsen just nu: gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina. Och sanningen är att i det långa loppet är det en mycket allvarligare kris för det gasberoende Europa än ytterligare ett kapitel i evighetssagan Mellanöstern. I bästa fall skulle gaskrisen vara en ögonöppnare för EU att samordna sitt energinätverk - i dagsläget är varje lands elnät i princip isolerat från de andra ländernas - och skynda på på diversifieringen av energiproduktionen för att bryta beroendet av diktaturenergi som rysk gas och saudisk olja, bland annat genom byggandet av Nabucco-ledningen som för gas från Kaukasus utan att passera Ryssland. Något som skulle skämma Ryssland mer än all NATO-utvidgning och raketbaser tillsammans. I västa fall leder krisen till att Gazprom/Ryssland får som de vill och man skyndar istället på byggnaden av Nord och South Stream som gör EU än mer beroende av just rysk gas och som helt lämnar centraleuropa till ryskt energigodtycke.

Just nu har krisen trappats upp och ingen gas flyter genom Ukraina. Gazprom hävdar att det är Ukraina som stängt kranarna, medan polska tidningar avslöjar att det skedde som ett direkt resultat av ett möte mellan Putin och Gazproms Aleksej Miller. Flera länder saknar nu helt leveranser av rysk gas, i Slovakien har regeringen utlyst undantagstillstånd, och i Polen har gastrycket sjunkit kraftigt, men man menar att det inte kommer att bli någon brist på gas. I dagarna har det för övrigt varit nedåt 20 minus här i Polen och minst 40 människor har frusit ihjäl. Det gör naturligtvis att blotta tanken på att vara rysk gasgisslan är än mer skrämmande. Rzeczpospolita skriver att enligt deras källor kommer krisen att avgöras i morgon vid det möte som hålls i Moskva mellan företrädare för Gazprom och ukrainska Naftohaz. Enligt tidningen skall gasen flöda igen i slutet av veckan. Till viss del är jag benägen att hålla med: Ryssland förlorar stora pengar på utbliven export, och vid det här laget har man återigen visat vem det är som håller i gaskranen.

Samtidigt som Carl B. Hamilton menar trycket kommer att öka på den svenska regeringen att godkänna Nord Stream och EU-kommissionens Barosso talar om Ukraina som opålitligt transitland har den polske presidenten Kaczyński fått vatten på sin kvarn och står återigen upp och säger att EU är för veka i sin hantering av Ryssland. Det är inte ofta jag håller med Kaczor, men i det här fallet har han rätt.

Dagens ord är kurek - kran.

Andra bloggar om: Polen, Ryssland, gas, politik, energipolitik, EU. Intressant?

UPPDATERING: Läs även artikeln i the Economist.

Rysk nyårshälsning

Ingen kan väl vid det här laget ha missat det traditionella gaskriget mellan Ryssland och Ukraina. Det började med att Gazprom hävdade att Ukraina inte betalat sina räkningar, något som den ukrainska sidan bestrider. Sedan fortsatte det med att man inte lyckades komma överens om priset på gas i det nya kontrakt som höll på att förhandlas fram. Ryssland Gazprom ville höja priset ordentligt i en tid med fallande priser på olja och gas generellt. Visserligen har Ukraina haft rabatterad gas men man tyckte ändå att det var lite häftigt. Förhandligarna brakade ihop och Gazprom slutade på nyårsdagen att leverera gas till Ukraina, just som man varnat. Eller, man levererar fortfarande 300 miljoner kubikmeter per dygn genom ledningarna EU-marknaden, men man har dragit ner med de 90 miljoner m³ som Ukraina tidigare förbrukade. I år var Ukraina förberedda på det årliga bråket: Man har bunkrat gas som skall räcka vintern ut.

Gazprom anklagar även Ukraina för att stjäla gas, nämligen 21 miljoner m³ som behövs av "tekniska skäl". Ukraina avvisar anklagelsen och menar att Gazprom själva sänkt flödet. Men resultatet är att trycket sjunker i ledningarna till EU, något som än så länge vägs upp genom ökat flöde via Vitryssland. EU-kommissionen uppmanar parterna att snabbt komma överens. Det verkar dock inte hända snart: Gazprom har ytterligare saltat priset på den gas de vet att Ukraina inte kan köpa från någon annanstans. Idag har därför den ukrainska regeringen svarat med att förbjuda gastransit genom landet. Det statliga ukrainska gasbolaget Naftohaz har velat höja transitavgiften, men inte heller här är de och Gazprom överens. Det hela förvärras dessutom av att Ukraina i flera år befunnit sig i konstant politisk kris på grund av rivaliteten mellan de forna bundsförvanterna premiärminister Tymosjenko och president Jusjtjenko.

Nu söker Ryssland hjälp från EU för att öppna nya transitvägar, t.ex. Nord stream, för att man inte kan lita på Ukraina. Med tanke på att Polen får sin gas via Ukraina och Vitryssland är det inte konstigt att man är starka motståndare till den idén som skulle låta Ryssland klämma åt sina grannar utan att den livsviktiga handeln (för båda sidor) med (västra) EU störs.

Det är kanske inte heller så konstigt, i det här ljuset, att förstå varför Polen, inte bara av ekonomiska skäl, är ovilliga att avveckla sin kolkraft. Man ser det inhemska kolet som en strategisk reserv som hjälper landet att inte hamna i alltför starkt beroende av ett alltmer auktoritärt Ryssland och de dimhöljda affärer som Gazprom ägnar sig åt. Man har, som jag påpekat så många gånger förr, starka historiska orsaker att inte lita på ryska ord. I det fallet väger klimatmål ganska lätt.

Dagens ord är metr sześcienny - kubikmeter.

Andra bloggar om: Polen, Ukraina, Ryssland, Gazprom, politik, gas. Intressant?

Euro redan 2011?

Premiärminister Tusk gick i förra veckan ut med att regeringen satt upp som nytt mål att Polen skall införa euron som valuta redan 2011. Det är en tidigareläggning jämfört med den tidigare tanken om att det inte skulle kunna ske innan 2013. Det är ett tufft, men görbart mål, menar Tusk. Bland ekonomer är meningen delad över huruvida det är möjligt. Bland annat är ett krav att Polen i så fall skulle behöva gå med i ERM II-samarbetet senast nästa år.

Tusk har också sagt att övergången till euron är ett så viktigt beslut att det behöver avgöras av befolkningen i en folkomröstning. Enligt en opinionsundersökning av Rzeczpospolita är en liten majoritet (51%) positiva till att byta złotyn mot euron och hela 79% håller med om att det skall avgöras av folket.

Oppositionen, ledd av PiS, motsätter sig ett så tidigt eurointräde och ser kampen som ett sätt att attackera regeringen. Något de behöver i ett läge då PO är mer populärt än någonsin. Man menar också att bytet skulle kräva att man ändrar i konstitutionen, något som regeringen inte har majoritet till. Fast i konstitutionen sägs inte att valutan är złoty så huruvida det är nödvändigt blir ytterligare en strid.

En del spekulerar i om uttalandet av Tusk skall ses som positionering inför valet till EU-parlamentet i vår. Där skulle man kunna bygga upp en tydligt stridslinje, och kanske till och med, om opinionen håller i sig, bryta upp koalitionen med PSL och utlysa nyval med förhoppningen om en egen majoritet.

Själv tror jag att det vore bra att införa euron tidigt om det är möjligt och Polen bedöms som redo. Tyvärr har ju bytet i andra länder lett till prishöjningar, vilket för en underbetald forskare inte är så skoj.

Dagens ord är bank narodowy polski - polska nationalbanken.

UPPDATERING: Slant lite med fingrarna. Det är oppositionen som vill ha en folkomröstning. Tusk menar att frågan om euro avgjordes när Polen gick med i EU. På ett sätt har han rätt: Polen förhandlade aldrig till sig samma undantag som bl.a. Sverige har att slippa Euron.


Andra bloggar om: Polen, Euro, EU.

Ett förhandlingsvarv till

De polska varven har stora finansiella problem. Så stora att de polska regeringarna sedan 2004 understött dem med minst 5 miljarder złoty. Stödet räknas dock enligt EU som olagliga subventioner som förvrider konkurrensen. Den polska regeringen har varit under tryck att presentera någon form av privatiserings- och omstruktureringsplan som kan motivera utläggen. Om inte en trovärdig plan kan läggas fram kommer varven att tvingas betala tillbaka subventionerna, något som med största sannolikhet skulle leda till att de går bankrutt.

Detta är naturligtvis ett stort problem i Polen där varven, i synnerhet då det var där Solidaritet startade, har ett enormt känslomässigt värde. Regeringen Tusk har därför begärt ytterligare tid för omstrukturering. Nu har Europakommissionen gett Polen ytterligare två månader att ordna privatisering av varven i Szczecin och Gdynia. Skatteminister Grad hävdar att det finns flera potentiella inversterare och att förhandlinga kommer att inledas i september, en vecka innan kommissionens slutdatum.

Ingen vill naturligtvis att varven skall läggas ner, inte minst varvsarbetarna som hotar med demonstrationer och strejker. Men om varven i Polen är symbolladdade kan man med fog hävda samma sak om göteborgsvarven eller Kockums i Malmö som nu bara är skuggor jämfört med sina storhetsdagar. Visst gjorde det ont i göteborgska hjärtan när varven såldes och omstrukturerades, men staden överlevde. Att fortsätta hålla de polska varven vid liv med konstgjord andning är varken en långsiktig lösning eller bra för städerna som håller fast vid ett föråldrat luftslott.

Dagens ord är stocznia - varv.

Andra bloggar om: Varv, industri, ekonomi, EU, Polen.