Drömpolitik eller att leva i verkligheten.

Lyssnade på Lars Ohlys tal i Almedalen på webben i morse och föga förvånade får jag det inte riktigt att gå ihop. Ohly talar om att stänga ytterligare kärnkraftverk inom de närmaste åren, samtidig om att minska beroendet av fossila bränslen. Var skall energin komma ifrån? Han talar om Sveriges unika förutsättningar för att bryta oljeberoendet, om internationell solidaritet, men hans energitänkande verkar stanna vid Sveriges gränser. Jag har tidigare skrivit om ett behov av en mer internationaliserad energimarknad, något som skulle kunna gynna Sverige och göra oss till en stor exportör av energi. Ohly talar påpekar också att en svensk satsning på energiteknik kan leda till många nya jobb och det är sant. Men, det rimmar illa med (v):s fientlighet mot globalisering och stora företag.

Detta skall kontrasteras med dagens intervju med Maud Olofsson, där hon presenterade en mycktet nykter syn på globaliseringen. Global marknad och lönekonkurrens är något som vi redan har, och ingen politiker kan göra något åt det. Det vi kan göra är att förbättra förutsättningarna för att svenska företag skall kunna konkurrera med på goda villkor. T ex genom att inte tyngas ner av världens högsta skatter, som Ohly gärna ser ännu högre.

En fråga som ofta dyker upp i samband med med tal om globalisering är utnyttjandet av billig arbetskraft i U-länder. "Jag undviker att köpa kläder tillverkade i u-länder" svarade en tjej i gårdagens Metro på frågan om hon tänkte på de utnyttjade arbetarna när hon handlade. Frågan är om dessa "utnyttjade" männsikor skulle må bättre om de inte fick sälja något alls, och därmed inte hade några jobb alls?* Maud föll inte i den fällan, och menade att när hon valde kläder vr det pris och kvalitet som spelade någon roll, inte var de är tillverkade. Och så är det nog för de flesta, utom för det fåtal som i någon form av missriktad solidaritet väljer att köpa kläder tillverkade av omhuldade europeiska arbetare istället.

Två helt olika syner på politik presenterades alltså, en förankrad i verkligheten, den andra i en drömvärld.

*Nicholas Kristof skrev en del bra artiklar om det för några år sedan (Two cheers for sweatshops, One mans sweatshop is anothers opportunity).