Vem sköt - och varför?

Det rapporterades vitt i internationell press (och en TT-notis i DN) att Georgiens och Polens presidenter blivit beskjutna under ett besök i de omstridda gränstrakterna mot utbrytarrepubliken Sydossetien. När deras karavan närmade sig gränsövergången skall maskingevärseld ha hörs från posteringen. Saakashwili och Kaczynski var snabbt ute och anklagade ryska soldater, eller deras bandhundar den sydossetiska milisen, för skottlossningen. Något som med emfas avvisas av Moskva.

Men nu har nya detaljer kommit fram som ställer det hela i lite annat ljus. Kanske var det hela en ploj... kanske var ryssarna verkligen oskyldiga (den här gången) och det var i själva verket georgier som sköt. Det hävdar Moskva, såklart, men det är också slutsatser som skulle ligga nära enligt en hemligstämplad rapport från den polska säkerhetstjänsten ABW som tidningen Dziennik fått tag på. Det menade i alla fall chefen för ABW, liksom talesmän för regeringen, t.ex. vice premiärminister Grzegorz Schetyna, som sa att Georgien låg bakom provokationen.

I själva verket visar rapporten inte på något annan än att varken den polske presidenten, som i sista stund ändrat besöksplanerna för att med egna ögon se att Ryssland fortfarande hade styrkor kvar i Georgien i strid med fredavtalet, presidentens skyddsgrupp BOR, eller ABW har några som helst bevis för vem som sköt. Något som Tusk, måste det påpekas, snart erkännde. Han tystade därmed sina egna talesmäns offentliga spekulationer. Presidentens livvakter, som befann sig i en jeep bakom presidenlimosinen, hade blivit skiljd från denne i kolonnen. Deras brist på ingripande, i vad som kunde varit en för presidenten livsfarlig situation, är oerhört inkompetent. Likaså visar såväl president Kaczynski som regeringen en makalös brist på diplomatisk fingerkänsla. Att Kaczor snabbt ville skylla på Ryssland är inte konstigt, med tanke på hans maniska motvilja mot Moskva. Men att utan bevis gå ut med en sådan anklagelse gör att Ryssland kammar hem gratispoäng för sitt eget lögnmaskineri. Men mest pinsam är situationen för ABW, som skall vara en apolitisk organisation för inhämtande och bedömning av data. Att de tidigt gick ut med ogrundade uttalanden i en politiskt känslig fråga är inte försvarbart. Det är inte säkerhetstjänstens uppgift att göra politiska utspel.

Saakashwili, som ville visa världen genom Kaczynski och hans pressfölje, att Ryssland inte följer det avtal de skrivit under tillhör också förlorarna. Ingen pratar om brutna avtal.

Dagens ord är awantura - incident, bråk.

Andra bloggar om: Polen, politik, Georgien, Ryssland, utrikespolitik, diplomati. Intressant?

Institutionaliserad internetanalfabetism

För ett par veckor sedan när jag kom hit till Lille för några veckors forskningsutbyte så behövde jag ansöka om lösenord för det trådlösa nätverket på institutionen. Jag gick till receptionsten, en kvinna i 50-årsåldern som naturligtvis hatade att behöva kommunicera på engelska, och fick en papperslapp där jag skulle skriva mitt namn samt en motivation till att jag behövde internetaccess. Jag blev helt ställd! Vad behöver jag internet till... allt var min spontana tanke. Jag började stamma något om mail, artiklar, databaser. "Nej", sa den barska grindvakten, en sådan motivation kunde hon inte acceptera. Som tur var dök min franske värd upp och sa att det var "Pour la recherche". Det räckte.

Samma form av internetanalfabetism ser vi nu bäras upp som stolta påfågelfjädrar av politiker, artister och journalister i Sverige liksom i Bryssel. Internet är inte ett esoteriskt nätverk för piratverksamhet, porr och terrorism. Förespråkare för IPRED eller telekompaketets avstängningsalternativ har inte förstått att nätet idag är en värld lika innehållsrik som den fysiska. Och liksom i den fysiska världen förekommer otyg även på nätet. Men att vilja strypa de oerhörda möjligheterna som finns i denna nya och i sanning sköna värld för att skydda en dagsländeföreteelse från 1900-talet går långt utöver dumt. Det är att medvetet gömma sig under en reaktionsismens sten och vägra ta steget in i nutiden. Förändring är för många något dramatiskt som man helst undviker. Att trampa vidare i gamla välbekanta fotspår är att föredra framför att va steget ut i det okända. Och förändringar blir i allmänhet svårare ju mer man har investerat i status quo. Och det är svårt att tänka sig några som har mer investerat än skivförsäljare, vilkas hela affärsidé bygger på ett koncept som snart (eller i princip redan) är lika utdaterat som kopparsticket, eller proffspolitiker och gammeljournalister som inte har en tanke på en karriär utanför det etablerade politiska och mediala etablissemanget. Det som hotas av den informella och spontana makten som finns utanför den fysiska världen. Därför vill man kontrollera och begränsa det nya. Man försöker beskära det stora, vildvuxna nya till en liten, oförarglig bonsai. Vad man samtidigt gör är dock att kastrera den kreativa lust som är det som drivit fram all utveckling.

Ironiskt nog kan man dock konstatera att om det är några som har förstått hur stor nätvärlden är så är det FRA och liknande organisationer. De vill ha en del av den kakan och utnyttjar hänsynslöst politikernas internetanalfabetism till att ta sig friheter i den digitala världen som de aldrig kunnat drömma om i den fysiska. Och eftersom de reaktionära inte rör sig i den världen känner de heller inget behov av att försvara den.

(Titeln ger en schwungigare allitteration på engelska, med detta är ju en svensk blogg...)

Dagens ord är sieć - nät

Andra bloggar om: IPRED, FRA, Jan Giullou, internetpolitik, fildelning. Intressant?

Dålig planering

Det är riktigt dålig planering att nu, när vi sitter på en pub i Gent med över 200 olika öl, så är jag chaufför! "Hallå, en Cola till..."

Korta notiser

Lite tid för bloggande nu, med att par notiser hinner jag med i alla fall.

• Det är jäkligt svårt att skriva på franska tangentbord. azerty är inte riktigt rätt, och vad är poängen med att ha alla siffror skiftade?
• Vad är det med franska universitet och förkortningar? Just nu jobbar jag på IEMN, som sorterar under CNRS. På väg till jobbet passerar jag skyltar mot bl.a. SGAP, IRI och COSEC utan vidare förklaring.
• Här i Frankrike, liksom i Polen var tisdagen en helgdag. Här, liksom i Storbritannien är det slutet på det stora kriget som man minns; det krig som till stor del utspelades här i krokarna. I Polen innebar slutet på samma krig att landet återigen fick en plats på kartan efter 123 års delning. 11 november firas följaktligen självständighetsdagen.
• Jag stör mig gruvligt på människor som verkar tycka att etiketter är viktigare än vad som står bakom dem. Case in point: Alexander "Pragmatiska liberaler" Bard. Jag håller helt med Blogge i det här fallet. Tyckte till en början att Liberati lät intressant, men det dog snabbt...

Dagens ord akronim.

Att bo under en trappa

Bilden ovan visar utsikten från rummet i Lille. Studenthemmet, där jag bor i delen med namnet Marcel Proust, bjuder på 9 m2 med utsikt mot undersidan på en trappa och ett badrum med en storlek som tillåter en att sitta på tronen och samtidigt duscha, om man nu har sådana preferenser. Därtill har man väggar av papper så man hör allt som pågår i resten av huset.

Har ägnat dagen att traska omkring i Lilles centrum. Det är litet och bjuder på en del vackra byggnader, men under en dag hinner man att upptäcka att man ständigt hamnar på ställen man redan sett. Ett plus är dock det digra utbudet av belgisk öl.

Dagens ord är Francja - Frankrike.

Till Frankriket

I morgon förmiddag åker jag till Lille i norra Frankrike för att jobba i tre veckor. Har hört att Lille kanske inte är världens roligaste stad, men i Belgien finns både Gent och Brügge, och det är bara en timme till Paris med TGV.

Om jag nu kommer dit... Det är tydligen strejk på franska tåg... igen! Blir spännande imorgon. Kanske blir jag fast i Bryssel.

Det blir förmodligen si och så med bloggandet den närmaste tiden. Chefen tycker att två artiklar bör vi nog kunna klämma ur de här tre veckorna. Det blir till att ta med sovsäck och liggunderlag. Med det schemat har jag inte tid att lämna labbet.

Den som är intresserad kan istället följa mig på Twitter.

Polskt hotel

Via Dark Roasted Blend hittade jag hen här bedrägliga bilden på ett polskt hotel.

Hotel Alicja i Łódź har verkligen bilden ovan på sin websida, men en titt på Google Maps visar den undre bilden nog är mer rättvisande.

View Larger Map
Humor. Att det var ett polskt hotel kände jag igen direkt på de rödblå vägnamnskyltarna.

Dagens ord är upiększyć - försköna.

Veckans polenbild

From Veckans Polenbild

Veckans bild är tagen förra året på kvällen på Alla helgons dag. Överdådigt prydda gravar med hav av blommor och lyktor i massor. Men mycket stämningsfullt på kvällen när horderna gett sig av hemåt. Under dagen är det fullkomligt kaos på kyrkogårdarna.

En dålig dag

I går var nästan löjlig. I fredags på väg hem från jobbet råkade jag köra ner cykeln i ett av de djupa hål i gatorna som gör det Warszawska vägnätet ovärdigt en otillgänglig by i cetralafrika. Punktering! Rejält - ny slang behövdes. På lördagen, alla helgons dag, var allt stängt. Så söndagen gav jag mig ut för att leta innerslang. Intersport i det lokala köpcentret hade slut på rätt storlek. Likaså det inte så lokala köpcentret dig jag begav mig för att besöka Decathlon. Vidare till Skiteam, där cykeln var inköpt. Också slut. Jag kan förstå att alla cyklister i Warszawa verkar hamstra innerslang, men nu började det bli lite löjligt. Så jag tänkte att på Arkadia, ett av Europas största köpcenter, så borde det ju finnas en sportaffär som inte är helt utplockad. Men jag tänkte inte på vilken helg det var... allhelgonahelgen. I Polen besöker alla sina gamla släktingar på kyrkogårdarna och polisen går ut och uppmanar folk att inte ta bilen dit. Det är helt igenkorkat. Nå, längs vägen mellan Skiteam och Arkadia ligger en av Warszawas största, och vackraste gravplatser, Cmentarz Powązkowski.

View Larger Map
Efter nästan en timme i kaoset lyckade jag nå en av tvärgatorna till Jana Pawła. Jag kom aldrig till Arkadia. I stället bar det av till andra ändan av stan och Galeria Mokotow, där jag slutligen lyckades hitta en slang som passade. Det hela tog allt som allt över fyra timmar... och kostade mig många svordomar och gråa hår!

Dagens ord är dętka - innerslang.

Det här slipper man i alla fall

På dörren till vår uppgång fann jag i morse en lapp med information att man skall fira självständighetsdagen den 11/11 i vårt område med en konsert.

Titeln "Jedna jest Polska" är ett citat från kardinal Stefan Wyszyński från han skrifter i fängelse: "Ett är Polen - en gemensam moder. Hennes skuldror - för alla barn." På programmet står patriotiska och religiösa sånger. Och det hela arrangeras av kommittén för kulturell utbildning i Sadyba. Låter inte det som en relik från en svunnen tid...

Ärligt talat så tycker jag den här religonationalismen är läskig. Polen är katolskt! Polacker är katoliker! Den som inte följer normen och sjunger med är allt lite konstig...

Dagens ord är ramię - skuldra.

Om säkerhetstjänsten knackar

...så vet jag varför. En kollega, vars fru forskar om sprängämnen, bad mig översätta ett patent från svenska till engelska. Inte helt hemma på sprängämnesterminologi så mycket googlande blir det. Hej FRA! Nu väntar jag på besök från ABW.

Dagens ord är spłonka - tändhatt.

Farligt att tala illa om Kaczor

Den som i början av förra året sökte på ordet "kutas" på google.pl fick en länk till President Kaczyńskis officiella hemsida som första träff. Bakom den google-bombningen låg den då 23-årige Marek Witoszek från Cieszyn. Tilltaget uppskattades inte av myndigheterna, kutas betyder kuk, och idag dömdes Marek till 14 månaders fängelse för att ha förolämpat presidenten. Han skall därtill betala 700 zł böter eller be presidenten om ursäkt i en annons in någon av Polens rikstäckande tidningar. I Polen är det nämligen ett brott att slunga okvädesord mot statsöverhuvudet. Tre år kan man få skaka galler för att ge luft åt sitt hjärtas åsikt, om denna åsikt innefattar presidenten och mindre smickrande omnämningar.

För ett nästan två år sedan var det stor uppmärksamhet kring ett fall där en hemlös man,Hubert H., som när han ordentligt på örat greps av polisen uttryckte sin åsikt om presidenten. Hubert frikändes i domstol, mest för att han var full när han sa vad han sa och inte kunde tas riktigt på allvar.

I dagarna greps en man i Lublin för att, vid ett torgmöte, skrikit "Spieprzaj dziadu!" åt presidenten. Även han riskerar fängelse. Till saken hör att "Spieprzaj dziadu!" är ett citat... av Lech Kaczyński. Kaczor, som då kampanjade för att bli vald till president i Warszawa uttryckte sig på ett torgmöte:

Man: Ni har förändrat partiet, ni springer iväg som råttor.
Kaczyński: Dra åt helvete, herrn. Det är vad jag har att säga dig.
Man: "Dra åt helvete, herrn"? Ni är bara rädd för sanningen!
Kaczyński: Dra åt helvete, gamling!
Man (till journalist): Hur kan man svara så "Dra åt helvete, herrn"? Jag frågade honom vänligt.

Vad man än tycker om Kaczyński så är det en vansinnig lag som inte hör hemma i en rättsstat och den borde avskaffas snarast. Det är ju visserligen inte presidentens sak, utan parlamentets, men PO verkar inte vilja göra något åt det. Å andra sidan visar en nätenkät i Gazeta Wyborcza att 36% av de svarande tycker att tre år är ett passande straff. Hela 29% svarar att det är för milt, medan 34% säger att det är för hårt. Jag ser det som en ganska ohälsosam syn på presidenten som någon slags nationell fadersfigur. Som om den gamla valmonarkin var kvar.

Dagens ord är spieprzaj! - dra åt helvete!

UPPDATERING: Nu är det ju inte bara i Polen man har idiotiska lagar. I Österrike hotas en spårvagnschaufför med upp till 10 års fängelse för att ha sagt Sieg Heil till passagerare. Att han blev av med jobbet - ok. Men åtal - nej.

Andra bloggar om: Polen, politik, yttrandefrihet. Intressant?

Jazz-deja vu -- Nästan

För ett år sedan var jag och lyssnade E.S.T här i Warszawa. Idag var det dags för ytterligare en ung skandinavisk jazztrio. Samma plats, samma sättning. Fast annorlunda musik. Det var Tord Gustavsen Trio som spelade. Gustavsen är en klassiskt skolad pianist, och det märks kanske. Styckena är lyriska och har lite Jazz-after-midnight-känsla. Där E.S.T. var mer aggressiv och experimentell är TGT (jag tror inte det är en "officiell" förkortning) mer laid back.

En annan skillnad är att E.S.T. var en bandföreställning där alla tre musikerna hade viktiga roller. TGT fokuserar mycket på just Gustavsen på piano och främst basisten skulle kunna bytas ut mot vem som helst. Jag föredrar helt klart E.S.T., men TGT spelar skön jazz som är värt att kolla in om man har chansen.
Man kan jämföra de båda banden via YouTube. Tord Gustavsen Trio

och E.S.T.

Fast tydligen kan även TGT släppa loss. Något liknande det nedan såg vi tyvärr inte i kväll.


Som avslutning vill jag bara säga att den som gillar E.S.T.s mer experimentella sidor genast bör springa och inhandla deras sista (tyvärr) platta Leucocyte. Hårt experimentell improvisationsjazz. Ibland rör den sig i området man skulle kunna kalla musikaliskt oväsen; det leder tankarna mot band som Einstürzende Neubauten. Men den är omisskännligt E.S.T. och den är riktigt, riktigt bra!

Dagens ord är płyta - skiva, album (musik).

Andra bloggar om: musik, jazz, Tord Gustavsen Trio, Esbjörn Svensson, E.S.T..

Veckans Polenbild

From Veckans Polenbild

Veckans bild är något man tyvärr ser alltför ofta längs polska vägar. Kors och begravningslyktor där någon omkommit i en olycka. Med runt 6000 trafikdödade varje år blir det en del kors.

Korset och lyktorna på bilden dök upp i veckan på ett träd längs vägen till jobbet. Olyckan skedde dock redan förra året, men minnesmärkena tenderar dyka upp år efter år. För övrigt kan man ju konstatera att polska vägar, framförallt landsvägar, ofta randas av bastanta träd. Det var kanske ett smart sätt att märka ut och skugga vägen när hästkärra var transportmedlet för dagen. Med dagens hastigheter känns det inte som en alltför lysande idé.

Höstcykeltur med veckans bilder

Igår tog jag en cykeltur i stan. Kallt och blåsigt var det och inte alls så fint väder som på Marias höstbilder. Men lite höstfärger såg jag även här.

From Orange

From Orange

Men framförallt var jag ute för att uppdatera mitt album av Warszawska byggnader. Vi börjar mitt i centrum, vid Rondo de Gaulle'a och dess konstgjorda palm. Där hittar vi även denna byggnad.

Bank och finanscentret. Men humor blir det när man inser att innan kapitalismens högborg, börsen, huserade bakom de långa raderna med fönster

så var det här i partihögkvarteret man satt och försökte hejda historiens gång. Granne med börsen hittar vid nationalmuséet. Det är ett typiskt exempel på nationalistisk monumentalism.

Stort, imponerande och fullständigt själlöst.
Ytterligare några meter längre bort ser vi tornet som markerar början på Most Poniatowskiego (Poniatowskibron)

Bron, som byggdes i början av förra seklet, skär som en kniv genom distriktet Powiśle innan den kommer fram till floden Wisła och stadsdelen Praga på andra sidan.

Under viaduktens ena halva har man byggt ett shoppingcenter

men under andra halvan hann man bara påbörja arbetet. Skeletten av de påbörjade byggnaderna har stått övergivna i åratal, utelämnade till graffitikonstnärer, uteliggare och vandaler.

Mitt emot det övergivna shoppingcentret hittar man de här märkliga små garagen, utan tillfart.

Under bron ligger också en tågstation

och kaféet "Under bron".

Men trots det ganska risiga intrycket, så är det en stor och mäktig byggnad

med härlig film noir-känsla.

Powiśle, vilket betyder vid Wisła, är ett område i stark förändring. Sedan man grävde ner den hårt trafikerade genomfartsleden Wisłostrada, som skiljde området från floden så har de gamla industribyggnaderna börjat renoveras till kontor,

flotta bostäder, och det som skall bli Copernikuscentret, ett nytt campusområde för universitetet.

Men en del av det gamla maskineriet hänger fortfarande kvar, bokstavligt talat.

Kvar finns också fortfarande minnen från socialismen, t.ex. i form av denna vackra hotellfasad.

Om man fortsätter längs Wisłostrada så kommer man snart till det gamla citadellet. Citadellet byggdes under partitionstiden, när Warszawa låg i den ryska delen av Polen. Det var centrum i en serie försvarsanläggningar runt Warszawa, som den här, Fort Leginów, strax intill citadellet.

Ytterligare något längre fram kommer man till det olympiska centret.

När jag såg det första gången trodde jag att det hade med Audi att göra... Nåja, men vad är egentligen vitsen med Ikaros, utan armar och med trasig vinge utanför. Högmod gör före fall?

På väg tillbaka längs floden, vars stränder ligger öde, med undantag för några enskaka fiskare och ett fåtal flanörer som vågar trotsa vinden, inser man att i Warszawa är vattnet inte någon samlingsplats som i många andra städer vid floder utan ett hinder som delar staden.

Nästan framme vid isstadion och konserthallen Torwar stöter man på en samling intressanta lägenhetskomplex. De påminner i stil om de svenska funkishusen men jag vet inte vem som ritade dem eller närifrån de är. Men rätta tuffa är de.

Senare, när man passerar under viadukten vid Torwar får man en inblick i hur mycket det polska vägnätet behöver rustas upp.

Dagens ord är ścieżka rowerowa - cykelväg. Något det finns för lite av i Warszawa.

Överdos på påven

Igår var det 30 år sedan den polske kardinalen Karol Wojtyła valdes till påve. Han tog namnet Johannes Paulus II för att hedra sin synnerligen kortvarige föregångare.

Som det katolika land Polen är kan detta jubileum inte lämnas därhän. Det är påveprogram i TV och radio i dagarna tre... Och en ny dokumentär, Świadectwo, som bygger på den biografi med samma namn (även Una vita con Karol) som skrevs av JPII:s vän och sekreterare Kardinal Stanisław Dziwisz. Filmens trailer (se nedan) går ständigt i TV och den puffas flitigt på radio. Vår lokala bio visar den varje timme från 10.30 till 22.30.

Visst, påven var den mest kände polacken kanske någonsin, men hyllningskörerna börjar bli lite lätt irriterande. Jag undrar hur länge man måste vänta innan någon i Polen vågar yttra ett negativt ord om honom. Som t.ex. att han kanoniserade folk som om han jobbade på provision. Eller att han trots sin moderna image (come on - det krävs inte så mycket för det inom katolska kyrkan) var stockkonservativ i moralfrågor och aktivt motarbetade arbetet att hindra spridningen av AIDS genom bannlysa kondomer och genom att att sprida lögner om att kondomer innehåller små hål som HIV-viruset tar sig i genom. Att han därigenom, med benägen hjälp av amerikanska högerkristna, bidragit till hur många miljoner afrikaners död hör man inte ord om i Polen. Och den som vågade nämna något sådant i etern skulle förmodligen lynchas av en mobb av mohairbaskrar.

Men, snart är det lugnt igen... tills i april när hans dödsdag infaller.

Dagens ord är Świadectwo - vittnesmål.


Trailern till påvefilmen.

Polen i radio

Kulturradion K1 i P1 har idag ett rätt bra program om Polen. Man besöker Łódź, Warszawa och Gdańsk. Lite kulturkubigt, men intressant. Lyssna - det är ett bra program om Polen idag.

Dagens ord är współczesny - samtida.

Andra bloggar om: Polen, radio, kultur.

Veckans polenbild

Så här mitt i veckan kommer förra veckans polenbild.

From Veckans Polenbild

Det är en bild av den gyllene polska hösten (złota polska jesień) som vi såg den i helgen. Bilden är från Podlesice där jag var och klättrade. Gjorde flera leder på kil, men eftersom jag är en fegis blev de av ganska måttligt svårighetsgrad. Den svåraste låg väl på typ 5b.

Det vackra vädret, och insikten att det kan vara den sista klätterhelgen för säsongen gjorde att klipporna var fulla av klättrare. Nästan varje led var full. Att tälta ute vid klipporna är härligt, och eftersom vi hade nästan full måne och klar himmel var klipporna nästan magiskt belysta. Jag kan bjuda på en bonusbild.

Väx upp!

Kalle och Pelle är sex år. De gillar inte varandra. Hemma på lekplatsen bråkar de ständigt. Kalle springer till mamma och skriker: "Pelle kastade sand på mig!" "För att Kalle knuffade mig!" "Men Pelle kallade mig för ..." ... I lekskolan är det samma sak, både springer till fröken för att visa hur bra de är och för att tala om att nu har den andre gjort något dumt.

Fast Kalle heter egentligen Donald Tusk och Pelle Lech Kaczyński. Det senaste bråket handlar om vem som skall åka till veckans EU-toppmöte. Mötet skall handla om finanskrisen och klimatet. Tusk vill att Polen skall representeras av premiär-, finans och utrikesminstrarna, såsom de flesta andra länderna. Kaczyński vill åka han också! Problemen är i huvudsak två. För det första så har presidenten och regeringen vitt skiljda uppfattningar i sakfrågorna. Kaczyński anklagar regeringen för att hota Polens intressen. Fast enligt den polska konstitutionen är det regeringen, och inte presidenten, som för politiken. Det andra problemet är att varje land på toppmötet har tre stolar. Endast i undantagsfall, Rumänien representeras enligt Rzeczpospolita av fyra personer, kan det utökas. Dock vore det unikt att ett land representerades av en delegation som inte ens kan komma överens inbördes.

President Kaczyński har dessutom meddelat att han har för avsikt att tala om för EU:s ledare (läs Sarkozy) hur farligt läget i Kaukasus är och att EU minsann måste ryta till mot Ryssland. Han säger också att det kan tänkas att Lissabonfördraget kommer på tal, och det är hans namnteckning som behövs på fördraget. Inget av detta är står på mötesdagordningen och tjänstemännen på utrikesdepartementet sägs vara rätt uppgivna.

Nu har i alla fall Tusk åkt. Och tagit regeringsplanet. Någon plats för Kaczyński ombord fanns inte, och planet skulle stanna i Bryssel. Han förklarade öppet att "Vi behöver inte herr presidenten i Bryssel!" Kvar finns möjligheten för presidenten att hyra ett plan eller att flyga reguljärt. Kaczyński säger att han kommer att vara på plats i Bryssel. Utrikesminister Sikorski sa i går att bad presidenten på sina knän att inte komma.

Att det hela pågår inför öppen ridå gör nu att 83% av de tillfrågade i en undersökning av Gazeta säger att de skäms över bråket, och 63% säger att det är premiärministern som har rätt. Endast 26% håller med om att det är presidenten som bör leda delegationen.

Problemet är att Kaczyński verkar blanda ihop sina roller som statsöverhuvud och medlem av oppositionspartiet. Som president skall han representera Polen inte vara dess politiske ledare. Nu representerar han mest ett gnälligt barn. Tillägg: Problemet är naturligtvis också att Tusk är lika glad i att peka finger åt presidenten inför pressen som presidenten åt Tusk. Som sagt: Väx upp!

Dagens ord är wstydzić - skämma ut.

Andra bloggar om: Polen, politik.

SB jagar Wolszczan ur Polen

Inte bokstavligt talat förstås, men astronomen Aleksander Wolszczan, som var en av Karin Bojs Nobelkandidater (och en liiiten förhoppning för mig också) har sagt upp sig från sin position på Uniwersytet Mikołaja Kopernika i Toruń. Anledningen är att det i september avslöjades att han under 70-talet var betald informatör åt säkerhetstjänsten SB under pseudonymen "Lange" Wolszczan är sedan 90-talet verksam i USA, men har haft en sidoprofessur i Toruń.

Exakt vad Wolszczan bidragit med till SB har inte kommit fram, men han själv menar att när han tvingades rapportera om enskilda personer så gjorde han det så lite som möjligt, i goda och vaga termer.

Det intressanta med historien är egentligen hur den belyser de problem som lovande forskare ställdes inför under socialisttiden. För att få ett pass och tillåtelse att resa utomlands var man i princip tvungen att mer eller mindre samarbeta med SB. Wolszczan började sitt samarbete 1973 i samband med att han reste till Tyskland för att jobba på Max Planck-institutet för radioastronomi i Bonn. Vi har en person här på institutionen som var "agent" för SB för att kunna åka utomlands för gästforskning. Samtidigt hade han en tryckpress för för oppositionen i sin källare.

Återigen tvingas man konstatera att sättet Polen har behandlat sina arkiv från socialisttiden är det sämsta av alla sätt. Och PiS häxjakt på "kollaboratörer" under regeringen Kaczyński gjorde inget för att förbättra situationen. PiS vädjar för övrigt till Wolszczan att han frivilligt skall avsäga sig sitt hedersmedborgarskap i staden Szczecin.

Dagens ord är obywatel honorowy - hedersmedborgare.

Andra bloggar om: Polen, kommunism, säkerhetstjänst. Intressant?