Svenskar bakom skyltstöld?

Ingen som bor i Polen kan ha missat att den berömda skylten med "Arbeit macht frei" som hängde över ingången till koncentrationslägret i Auschwitz stals i veckan. Upprördheten var naturligtvis stor, liksom mängden spekulationer om vem och varför. Paweł Gras för regeringspartiet PO menade att det hela var för att få Polen att se dåligt ut inför 65-årsdagen av lägret befriande av sovjetiska trupper den 27 januari. Andra spekulationer handlade om nynazister. Avner Shalev, ordförande för Yad Vashem Holocaust memorial i Jerusalem gick så långt att säga att det handlade om en "krigshandling".

Ironiskt nog kom stölden samma dag som Tysklands regering lovade att bidra med 60M€ till en fond för att driva muséet. Något som ytterligare drev på spekulationerna om att det var på något sätt riktat mot ge Polen dåligt rykte.

Nå, igår greps fem män i Toruń och Gdynia för skyltstölden. Man återfann även skylten, itusågad i tre delar för att lättare kunna transporteras. Det visar sig att det handlar om pengar. Tjuvarna är inte nynazister, är inte ute efter att smutskasta landet. De har helt enkelt fått betalt för att stjäla skylten. Mellan tio och 30 tusen euro skall de ha fått som betalning. Men vem ligger bakom. Misstankarna riktas mot utlandet - enligt de senaste uppgifterna i TVN24 mot Sverige. Detta då två av tjuvarna greps i Gdynia, troligen på väg mot färjan till Karlskrona. Polisen vägrar uttala sig om några misstankar, så än så länge är det bara pressens spekulationer. Nu verkar det mest handla om att någon samlare velat ha skylten, men det är ju så klart fortfarande möjligt att någon ville ge svenska nynazister en fin julklapp.

Men om nu motivet var att någon samlare köpt skylten så borde samlaren blivit lite irriterad över att tjuvarna, när de delade skylten glömde kvar bokstaven "i" i ordet frei på brottsplatsen.

Dagens ord är obóz koncentracyjny - koncentrationsläger.


Andra bloggar om: Polen, Auschwitz, historia, andra världskriget, koncentrationsläger.

Ett obehagligt land

Efter att återvänt efter några dagar i London* försöker jag sätta ord på den där obehagliga känslan jag får av England. Ett land som verkar leva på förbud, förmaning, rädsla och dumhet. Överallt finns skyltar som talar om vad som är förbjudet, hur höga straff man kan få... Förbud istället för information; inte "ha ditt boarding pass redo" utan "If you don't have your boarding pass ready you will not be admitted!" Det är en tydlig maktdemonstration; vi bestämmer! vi informerar inte och du har bara att lyda... och över allt detta den ständiga närvaron av de bevakande ögonen. CCTV in operation.

Samtidigt gör man sitt bästa för att skrämma folk med skyltar om hur man skall vara på sin vakt, anmäla allt ovanligt till personalen. En bild på en skrikande kvinna med texten "NO NO NO NO NO! Don't take an unlicensed taxi. Our cars are tracked by GPS."

Och fördumma folk. Det började redan på tågstationen i Luton där högtalare vid trapporna upplyste folk att "when using the stairs, hold on to the handrail and take care." Behöver de verkligen tala om hur man går i trappor? På hotellet hade vi den här skylten - i duschen!

I tunnelbanan finns en skylt vid varje tulltrappa "Use caution, use the handrail, walk, don't run." Man gör barn av vuxna människor.

När jag skulle lämna landet och gick igenom säkerhetskontrollen blev jag ombedd att ta mig såväl mina Doc Martens som min cardigan. När jag frågade varför - personen innan fick behålla sin tjocka tröja och sina skor på - fick jag svaret "because he didn't wear boots". Irriterat muttrade jag "I forgot that your're paranoid in this country." "I wouldn't say that if I were you!" "Why?" "Because we don't accept any abuse", sa vakten och pekade på en skylt som förbjöd sånt! Kokandes inombord insåg jag att om jag ville med mitt plan var det bäst att bara hålla käft. Jag visste att de kunde tvinga mig delta i säkerhetsteatern, men jag trodde inte att de hade rätt att tvinga mig att le och gilla det också!

Kanske är det därför engelska städer förvandlas till slagfält varje helg - när man varje dag behandlas som ett barn eller potentiell fara av nedlåtande authorities är det kanske nödvändigt att dricka sig skitfull och ge fan i alla förbud och konsekvenser - om så bara för en kväll.

Dagens ord är inwigilacja - övervakning.

Andra bloggar om övervakning, London, England, frihet, polisstat. Intressant?


* Depeche Mode på The O2 war anledningen. Bra koncert. Grymt bra arena.

IPN i rubrikerna igen

De senaste veckorna har nationella minnesinstitutet IPN varit i ropet mycket. Det började med att man återigen anklagade förre presidenten Aleksander Kwaśniewski för att varit hemlig medarbetare till säkerhetstjänsten SB under täcknamnet "Alek". Kwaśniewski, som var aktiv inom kommunistpartiet, medger att han var registrerad hos SB, men förnekar att han var agent för dem. Det skulle ha varit något som gjort det omöjligt för honom att ställa upp i presidentval. Den senaste artikeln skrevs för övrigt av en av författarna till boken SB a Lech Wałęsa.

Det fortsatte med att Professor Antoni Dudek från IPN skrev på sin blogg om ett dokument som sägs vara en nedteckning av ett samtal mellan general Jaruzelski, dåvarande ledare för Polen, och Viktor Kulikov, överbefälhavare för Warszawapakten, den 9 dec 1981 inför det polska undantagstillståndet som kom i effekt fyra dagar senare. Där skall Jaruzelski säga till Kulikov att:

Gdyby to miało ogarnąć cały kraj, to wy będziecie nam musieli pomóc. Sami nie damy sobie rady.
Om de [protesterna] kommer att omfatta hela landet är det ni [USSR] som måste komma till vår hjälp. Själva klarar vi det inte.

Vid ett Politbyråmöte i Moskva dagen efter skall Andropov, chef för KGB, och Suslov, de facto ledare för Sovjetunionen, ha menat att en militär invasion var för riskfylld. Det hela går helt på tvärs mot Jaruzelskis linje att undantagstillståndet infördes för att förhindra en sovjetisk invasion liknande den i Tjeckoslovakien -68. Jaruzelski förnekar naturligtvis att samtalet ägt rum. Intressant är att Wałęsa, som ju inte har några höga tankar om IPN gripit ögonblicket och säger att om det är som det ser ut, så borde Jaruzelski åtalas för landsförräderi.

Nästa rubrik handlade om att IPN nu riktat siktet mot Maciej Kozłowski, vicechef på utrikesministeriet och ansvarig för Afrikaavdelningen. Kozłowski har enligt IPN ljugit i sin lustration (den försäkran alla högre tjänstemän måste skriva under där de lovar att de aldrig samarbetade med bl.a. SB) då de menar att han var agent för SB under namnet "Witold" 1964-69. Det intressanta med fallet Kozłowski är att han kastades ut från universitetet i Warszawa 1968 för att ha deltagit i stundentprotesterna och dömdes 69 till 5 år fängelse för att ha spionerat för CIA. IPN har lämnat över fallet till domstol, och Kozłowski riskerar att förbjudas att inneha publika positioner i upp till 10 år.

IPN anses allmänt stå nära PiS och tvillingarna Kaczyński och anklagas ofta för att fokusera på tvillingarnas fiender och läcka uppgifter vid lämpliga tillfällen. Det är kanske därför inte så konstigt att PO länge velat göra upp med IPN. De menar att IPN är genompolitiserat och har nu lagt fram ett förslag att reformera myndigheten. Bland annat vill de underställa den ett politiskt oberoende råd och göra det lättare att få ut dokument ur de gamla arkiven. PiS lovar att rösta emot förslaget medan vänstern helst skulle vilja lägga ner IPN helt och hållet.

Det mesta är alltså som vanligt i polsk politik - historien är i högsta grad levande och används framförallt som slagträ i det politiska spelet. Det blir i alla fall inte tråkigt.

Dagens ord är kriptonim - täcknamn.

Patenthets

Har sett att Rick Falkvinge skriver om patent. Det är något som är aktuellt på vårt forskningsinstitut också. Vi har en "scientific director" (svenska?), vi kan kalla honom H, som är besatt av bibliografiska data. Impact factors, antal citeringar... allt räknas samman enligt en komplicerad modell så att varje forskare får sin egen personliga impact. Men förutom att publicera i prestigefyllda tidskrifter så skall man också patentera sina upptäckter! Ett patent har tillskrivits en artificiell impact factor (som är ganska hög) för att passa in i formeln. Tydligen är vår forskargrupp också den enda på institutet som inte har ett enda patent, något som irriterar vår käre H. För några dagar sedan fick fru mjn en föreläsning om vikten av att patentera upptäckter när hon stötte ihop med H i korridoren. Till saken hör även att vi numera är delvis finansierade av ett stort EU-anslag under programmet "innovativ ekonomi" som också gärna ser patent och inte bara artiklar som resultat av finansieringen.

Jag är personligen starkt motståndare till idén att patentera eventuella upptäckter av flera skäl, några ideologiska, andra praktiska:

• Min forskning är offentligt finansierad. Därför tycker jag att det är jävligt fel att stänga ute de som faktiskt betalat för mina resultat, dvs allmänheten, från att använda resultaten. Det är illa nog att de tvingas betala svindyra prenumerationer för att läsa om dem*. 
• Om vi accepterar premissen att det är moraliskt att patentera mina resultat så har vi ändå min allmänna skepsis mot patent. Jag känner tillräckligt med folk inom företagsvärlden för att veta hur det där med patent egentligen fungerar - och det är fan inte för att skydda den lille uppfinnaren. Snarare precis så som Falkvinge beskriver det in första delen av patentserien.
• Men om jag mot förmodan skulle tro på patentprincipen så har jag inget intresse av att driva något företag eller sälja mina idéer. Jag skulle förmodligen vara usel på det. Saker jag inte är intresserad av sköter jag helst genom att vänta och hoppas på att de löser sig själva. Och jag kan tänka mig få saker jag är mindre intresserad av. Jag är en sådan underlig fågel som faktiskt forskar för att det är kul, intressant och spännande, trots att det är hopplöst underbetalt (i alla fall här). Företagsdrivande/säljande låter som raka motsatsen till det.
  
• Det är inte värt tiden. Att skriva ett patent tar tid och utdelningen, i form av potentiella läsare, citeringar och så vidare gör det inte värt det. Att någon mot förmodan skulle dyka upp ur det blå för att köpa rätten till patentet ser jag som så osannolikt att det knappt ens förtjänar att vägas in i ekvationen.
  

Sammantaget kan jag inte komma till någon annan slutsats än att jag inte kommer att skriva något patent, även om jag mot förmodan skulle hitta på något patenterbart. (Vilket i sig känns rätt osannolikt.)

Dagens ord är wynalazek - uppfinning.
* Jo, jag publicerar i tidskrifter gömda bakom betalväggar. Lovar att ge mina tankar på Open Access i en egen bloggpost om några dagar. 


Andra bloggar om: vetenskap, forskning, patent.

Święty Mikołaj

Idag är det Swięty Mikołaj, dagen då man får presenter i Polen. Naturligtvis får man det på julafton också men idag är den en liten extra present som man hittar antingen under kudden eller i skor. Tradtionerna verkar variera från familj till familj.

I år lyckades jag och fru mjn köpa exakt samma sak till varandra. Vi fick i alla fall något vi ville ha.

Dagens ord är święty som betyder sankt, eller helige (som i den helige Nikolaus.)

Antipirattävling i metro

Gratistidningen Metro i Warszawa (som inte har något att göra med svenska Metro) utlyste tydligen en tävling i oktober om att skapa en sticker om internetpiratism. Idag presenterar man vinnarna. Bilden ovan, som pryder tidningens framsida ansågs bäst. Texten lyder:

Fråga dig själv!
Vill du verkligen ladda ner (stjäla) den här filen till din dator?
Jag ger härmed medgivande till att mina personuppgifter görs tillgängliga för och behandlas av nedladdningsorgan, bland dessa polis och åklagare, i syfte att utreda upphovsrätten för berörda personer.

Förutom att det är en text som direkt jämställer upphovsrättsintrång med stöld, något som upphovsrättsmaffian älskar att lyfta fram, undrar man om det går att svara "ja", jag vill ladda ner, utan att markera medgivandet :)

I själva artikeln säger Metro att man fått in ca 100 olika förslag och att deras jury gett pris till fyra anti-pirat-stickers och... inga pro-pirat-stickers. En av jurymedlemmarna, initiativtagaren till den internationella seriefestivalen Adam Radoń, förklarar hur han ser på pro-piratförslagen

Spakowałbym je i odesłał rodzicom autorów, żeby sobie uświadomili, jak bardzo zagubione są ich dzieci. To złodzieje, przestępcy. Nie mogę oceniać, czy ich vlepki są ładne, bo to tak, jakby oceniać, czy morderca zabił ładnym czy brzydkim nożem.
De borde packas och skickas till författarnas föräldrar för att visa dem hur förlorade deras barn är. De är tjuvar, kriminella. Jag kan inte bedöma om deras stickers är fina, för att det är som att bedöma huruvida ett mord begicks med en fin eller ful kniv.

Det är ingen hejd på liknelserna - från stöld till mord.

Till metros försvar kan man i alla fall säga att i tidningen visar de några av de inkomna pro-piratförslagen också. Uppifrån och ner betyder de:

Jag är ond - för jag kan dela med mig.

Att ladda ner musik är stöld - Kazik
Priserna på era plattor är stöld - internauter

Penga-Kult

De två sista syftar naturligtvis på Kaziks utfall mot pirater i höstas.

Dagens ord är vlepa - sticker, klistermärke, men av den lite konstnärligare slaget.

Andra bloggar om: fildelning, pirater, internet, Polen

Sopsortering?

Idag stod jag och väntade på spårvagnen vid jobbet och såg hur männen på bilden, från Lekaro som har hand om Warszawas sophantering, lastade först den gula behållaren för plast och sedan den blå behållaren för papper i samma kontainer.

Jag klagar ofta att folk i vårt bostadsområde verkar ha svårt med sopsorteringen; papper, plast och glas blandas vilt i återvinningsbehållarna. Nu skall jag sluta klaga!

Dagens ord är segregacja śmieci - sopsortering.

"Ta på dig jackan, mössan, halsduken..."

Uppdateringsfrekvensen har sjunkit betydligt. Resor, konferens, mycket jobb och förkylning har gjort att det inte blir varesig tid eller ork över till bloggande.

Men i dessa tider kan man inte annat än konstatera att polackerna har ett särdeles starkt band till vitaminkurer. Kosttillskott av alla de slag hittar man i legio i alla apotek*, med det är vitamin C som dominerar. Alla verkar knapra diverse vitamin C-tillskott, ofta i kombination med andra ämnen som rutin eller zink. Kolla in influensasidan på domzdrowia.pl. Linus Paulings vitaminteori är vid god vigör.

En annan sak som man inser är att inget är så farligt som kyla. Förkylning, lunginflammation, död är vad som väntar om du vågar dig ut utan full polarklädsel, även detta år då vi upplever en november som är den varmaste på decennier. Ständigt får man höra "knäpp jackan", "Går du utan mössa!!!!" Och nu när jag snörvlar får jag så klart den där "vad-var-det-vi-sa"-blicken. Oavsett att alla välklädda polacker också snörvlar!  Vår irländske postdoc fick en tillsägelse av vår städerska för att han var ute på gården utanför labbet utan jacka. Det var 10 grader ute och han gick knappt 100m mellan husen. Jag tror förvisso att städerskan gett upp hoppet om mig. Jag är den tokige svensken från norr som cyklar även på vintern.

Dagens ord är katar - förkylning.

Kemiska

Idag har jag ägnat större delen av arbetsdagen till att sätta ihop en uppdaterad lista över de kemikalier vi har i våra skåp i forskargruppen. Det var chefen som tyckte att det var en listig idé att låta gruppens fysiker fixa det - kanske skulle någon kemi fastna. Efter att förgäves försökt skjuta över ansvaret på någon doktorand så var jag tvungen att ta tag i det och drygt 200 flaskor och burkar senare är jag långt ifrån klar. Men varför måste kemi-namn vara så jäkla krångliga, och så jäkla lika. Jag vet inte hur många tetrannågotylammoninum jag gått igenom. Och att hålla isär metyltrimetoxysilan och metyltrietoxysilan kräver att man har tungan rätt i mun. De båda har helt olika egenskaper...

När jag gnällde om "etyl, metyl... what's the difference... en bokstav" varnades jag att mina dagar i gruppen kunde vara räknade. När jag är tillbaka till labbet är det bara alla salter kvar. Det tar nog en dag till.

Dagens ord är trująca, szkodliwa, żrąca - giftig, hälsoskadlig, frätande.

Cool kväll

Var på en lysande trippelkoncert igår. För att fira 50-årsjubileet av det som räknas som ett av jazzens främsta album, Kind of Blue, hade Adamiak ställt till med en "Tribute to Miles Davis"-konsert. Tripletten bjöd på tre artister som spelat med Davis; Wayne Shorter, Marcus Miller och Jimmy Cobb, den siste överlevaren från Kind of Blue-ensemblen.

Wayne Shorter började och bjöd på en lysande föreställning. 76 år gammal, men fan vad det svänger om gubben.

Efter pausen klev basisten Marcus Miller på med sitt band och spelade en rad Davis-låtar i tungt arrangemang. Större delen av publiken satt och gungade med... cmh har rätt - i nästa liv borde man bli jazz-trummis.


Tyvärr avslutades konserten med att Jimmy Cobb med band spelade en väldigt kackhändig version av Kind of Blue. Efter de mästerliga föregångarna på scenen höll det inte och vi och många andra lämnade hallen i förtid. Synd, men trots allt en lysande jazzkväll.

Dagens ord är trąbka - trumpet.

Dimmigt

Har funderat ett tag på att ta mig ner till en av broarna över Wisła en tidig morgon för att fotografera Warszawas skyline i soluppgången. Efter en längre tid med gråväder gjorde jag slag i saken i morse. Tittade ut genom fönstret strax innan klockan halv sex och konstaterade att det är perfekt; kallt, men framförallt klart. Jag satte mig på cykeln och trampade iväg mot floden. Ganska snart insåg jag mitt misstag. Det må varit kallt och klart där jag bor, men nere vid den fortfarande relativt varma floden rådde Lützenförhållanden. Istället för Warszawas skyline såg jag följande vista.

Inte mycket att se. Det var bara att trampa hem igen. Visserligen tog jag ett par andra bilder, men inte riktigt den jag ville ha. Jag antar att jag tvingas vänta till vintern när vattnet är kallare, eller till våren. När jag kom hem tittade jag till väderprognosen och liveuppdateringen från flygplatsen (som lämpligt nog ligger i ett sankmarksområde) talade om 0,3 kilometers sikt...

Dagens ord är mgła - dimma.

Tandkräm fungerar med vatten

Igår när jag var i affären för att köpa tandkräm såg jag att det numera finns tandkräm märkt med att den "uppfyller homeopatiska krav". Först undrade jag om det betydde att fluoret sedan länge spätts bort, men det står tydligt att tandkrämen innehåller 0,125% F^-. På baksidan får man förklaringen: Tandkrämen

innehåller inga eteriska oljor såsom pepparmint eller menthol. Därför kan den användas samtidigt med homeopatisk behandling.

Japp, Gaba marknadsför en tandkräm som fungerar med vatten. Jag köpte ett annat märke. Jag vägrar ge pengar till den som sprider sådan pseudovetenskaplig dynga.

Dagens ord är pasta do zębów - tandkräm.

Andra bloggar om: homeopati, pseudovetenskap

Forskningsansökningar på svenska

Via den något dogmatiska föreningen Språkförsvarets blogg såg jag att JO nyligen fattat beslut om att statliga forskningsfinanisärer inte kan kräva att få in ansökningar på engelska. Enligt den nya språklagen skall en myndighets kärnverksamhet alltid använda svenska och utanför kärnverksamheten skall svenska användas även om undantag kan medges.

I det bedömda fallet var det en forskare som anmält forskningsrådet Formas för att de haft som krav att anslagsansökningar måste inkomma på engelska. Detta är alltså inte tillåtet enligt JO.

Man kan ju lätt inse att detta medför en del bekymmer för anslagsmyndigheterna. Formas skriver i sin inlaga till JO att

[b]akgrunden till språkkravet är att Formas anser det omöjligt att klara sina, av regeringen uppsatta, kvalitetsmål om ansökningarna enbart bedöms av forskare som behärskar det svenska språket. Engelska är i forskningssammanhang det internationella språket.

Bedömningsgrupperna sätts samman så att hela den vetenskapliga bredden inom forskningsområdet täcks. Detta innebär att om någon av ledamöterna inte kan delta i bedömningen saknas den aspekten som just den ledamoten ska bedöma och således förloras helhetsgreppet.

Det är inom många forskningsområden regel snarare än undantag att ansökningar bedöms av internationella granskare. Hur man skall gå till väga för att få en adekvat bedömning om ansökan är på svenska är därför problematiskt. Översättning skulle kunna vara en lösning, men som Formas skriver

En forskningsansökan och den där beskrivna forskningen är för en icke insatt person, om än mycket språkkunnig sådan, mycket svår att korrekt och rättvist översätta.

Även JO inser att det här är ett problem. I beslutet skriver han:

Av förarbetena framgår således att lagstiftaren varit väl medveten om de invändningar som från forskningshåll kan resas mot de krav som numera finns i språklagen [...] Något undantag infördes dock inte i lagen

Därför kan JO inte komma till en annan bedömning än att

[e]n svensk myndighet med uppgift att fördela forskningsanslag kan således inte lagligen kräva att en ansökan helt eller delvis är författad på engelska.

Så vad skall man göra åt det här problemet? Och är det egentligen ett så stort bekymmer? Kan man lita på att en forskare gör en korrekt bedömning av en ansökan som hon vet konkurrerar med sin egen?

Om man tror att det ger en bättre bedömning av ansökningarna om de bedöms av även internationella experter så är man framme vid problemet med översättning. Skulle det vara tillåtet för en myndighet att lägga in en klausul att om ansökan inkommer på svenska och om den skickas till en utländsk granskare så kommer eventuella översättningskostnader att dras av från de anslagna medlen? Eller skall översättningskostnaden tas av myndigheten, vilket innebär samma sak fast utslaget även på dem som lämnat in en engelsk ansökan. Och detta löser ju inte heller problemet med kvalitén på översättningen. Fast om den blir högre eller lägre är kanske ett vågspel den ansökande forskaren är beredd att ta.

Dagens ord är wniosek - ansökan.

 Andra bloggar om: Forskningsanslag, språk, forskning, vetenskap.

Grått

Det händer inte så mycket här på bloggen. Det är höst... grått, regnigt, tråkigt. Mycket att göra. Jag återkommer när jag känner för att gräva ner mig i afera hazardowa eller annat spännande som pågår här i landet.

Dagens ord är nudny - trist.

Den warszawska fyrklövern

Köer, köer, köer... den som någonsin kört bil i Warszawa eller som följer den här bloggen vet hur det ser ut. En delförklaring till varför kan man få om man tittar på kartan ovan (klicka för större bild). Den visar att Warszawa är genomskuren i nord-sydlig riktning av Wisła och i öst-västlig riktning av spårområdena markerade med röda figurer. Över floden går ett antal broar, men spårområdena kan korsar bara på ett fåtal platser. Det gör att i princip alla som behöver ta sig från ett klöverblad till nästa måste passera centrum. Följaktligen är centrala Warszawa ett kaos av krypande köer.

Speciellt illa är det på Plac Zawiszy, i spetsen på den vänstra röda markeringen och på Aleja Prymasa Tysiąclecia som sammanbinder den sydvästra med den nordvästra kvadranten. Vidare är Aleje Jerozolimskie, som passerar centrum i öst-västlig riktning förbi Plac Zawiszy, centralstationen och till Poniatowskibron över floden, vanligtvis nästan helt blockerad. En annan mardröm är Ulica Modlińska som går norrut längs Wisłas östra strand. Längs den banken har många nya bostadsområden byggts upp. Tyvärr finns inga broar norrut längs floden så vägen ner mot centrum, och norrut på eftermiddagen, är katastrofal.

Man överväger nu att införa trängselavgifter i Warszawa. London och Stockholm framhålls som förebilder, men en stor skillnad med de städerna är att Warszawa som synes inte har några ringleder. Man måste helt enkelt in i centrum. En trängselavgift blir i så fall en avgift på att ta bil överhuvudtaget mer än en avgift att hålla folk ur centrum med bilden.

Dagens ord är czterolistna koniczyna - fyrklöver.

DDR-vitsar

Så här i FRA-dagarna kan man kanske påminna om att avlyssning kan ha en del positiva effekter. I en artikel i Der Spiegel beskrivs hur den västtyska underrättelsetjänsten, Bundesnachrichtendienst, samlade ihop vitsar om DDR som de plockat ur genomlästa brev och avlyssnade telefonsamtal. Varje år till karnevalsupptakten (11 november), liksom på Rosenmontag,  skickades en ny samling över till departementen i Bonn.

Några av skämten som nämns i Spiegelartikeln är lysande, andra mindre så. Socialismens fem grundregler, som man kanske bör tänka på lite extra i dessa dagar när det lutar åt att vi alla kommer att riskeras att ställas till svars för våra internettankar, lyder:

1. Denke nicht!
2. Wenn du denkst, sprich nicht!
3. Wenn du denkst und sprichst, schreibe nicht!
4. Wenn du denkst, sprichst und schreibst, unterschreibe nichts!
5. Wenn du denkst, sprichst, schreibst und unterschreibst, wundere dich nicht!

Som man skriver i artikeln, har vitsen i diktaturer en särskild betydelse. Speciellt som diktaturer sällan har någon självkritik. Men det var en lek med elden att berätta subversiva vitsar; det hände att folk kastades i fängelse för sånt. Vilket naturligtvis ledde till ytterligare vitsar.

Es gibt Leute, die Witze erzählen, es gibt Leute, die Witze sammeln und Witze erzählen, und es gibt Leute, die Leute sammeln, die Witze erzählen.

Kanske kan regeringskansliet se fram emot en årlig försändelse från FRA med "svenska folkets bästa"...

Dagens andra ord är dowcip - skämt, vits.

 Andra bloggar om: skämt, FRA, avlyssning, kommunism, DDR. Intressant?

Ja se det snöar...

Så här ser det ut nu utanför labbet. Och på radion spelar de "Last christmas".

Dagens ord är pada śnieg - det snöar.

Piratkopiering är inte fel!

Det är rubriken till en artikel i polska Newsweek som rapporterar om resultaten från en rundfrågning bland polska internauter om piratkopiering. Resultatet rapporteras även i Gazeta Wyborcza under rubriken "Piratkopiering är ok?". Bland annat får man reda på att 71% av de svarande inte anser att nedladdning är ett brott; 87% tycker inte att de som laddar ner borde få något straff och hela 91% svarar att de anser att piratkopiering är en viktig källa till bra kultur.

Polackerna är alltså helt klart ett piratpositivt land. Av lättja, till stor del! 20% av de tillfrågade säger att om det fanns vettiga lagliga alternativ skulle de använda dem, och ytterligare 25% menar att de i så fall skulle begränsa piratnedladdning. Det är i alla fall vad folk påstår?

Artikeln går nämligen vidare.

Na razie niewielu piratów kupuje legalnie płyty. Tylko 14 proc. badanych przyznało się do zakupu legalnego produktu, który wcześniej ściągnęli. Ponadto - przez ostatnie 6 miesięcy - żadnego filmu nie kupiło 41 proc. ankietowanych, a 38 proc. respondentów nie zapłaciło za żadną płytę CD. Tylko 1/3 badanych poinformowała, że zakupiła w tym czasie legalne płyty z muzyką i filmami.
För närvarande är det få pirater som köper legala skivor. Endast 14% av de undersökta erkänner att de legalt köpt en produkt de tidigare laddat ner. Dessutom - under de senaste sex månaderna - köpte 41% av enkätdeltagarna ingen film och 38% av betalade inte för någon enda CD. Endast 1/3 av de undersökta svarade att de under den här tiden köpt legala skivor med musik eller film.

Hm, man hör på språket - endast, få - att det anses som lågt. Att pirater inte köper, de laddar ner. Själv tycker jag att det är rätt mycket att så många som en på åtta faktiskt köper något de redan fått tag på gratis. Dessutom, endast 1/3 har köpt skivor eller filmer under det senaste halvåret. Är det verkligen "endast". Lite googlande och man hittar en intressant "Rapport om musikmarknaden i Polen 2008" (pdf). I rapporten ser man att det 2007 såldes knappt 10 miljoner CD-skivor i Polen. Dvs i genomsnitt en kvarts skiva per polack och år. Att då 62% av de som svarat på enkäten faktiskt köpt (minst) en skiva det senaste halvåret gör att de förhållandevis är storkonsumenter av kommersiell musik. Än mer så när det gäller film; en halv miljon DVD-skivor säljs om året. Att så många som 59% av de svarande faktiskt köpt en film är därmed oerhört mycket.

Visst, många köper inte någon musik alls (skulle gissa på att babcia inte köpt någon musik det senaste kvartsseklet, om någonsin), men i vilket fall som helst är det tydligt att de piratälskande internauter som svarade på rundfrågningen är bra kunder man inte bör skrämma bort. Om och om igen visar det sig att pirater är film- och musikbolagens bästa kunder. Det tog mig 10 minuter att ta fram de här siffrorna, och om det vore så att maffian vore intresserade skulle de inse att de slåss mot sina bästa vänner. I Gazeta avslutas artikeln med att fonografindustrin till slut måste inse att deras nuvarande metoder är en återvändsgränd utan framtid.Men tyvärr är det nog så att det handlar mer om kontroll än om försäljning. Om inte bolagen längre kan bestämma vad folk skall lyssna på genom att pumpa ut sin skit genom Radio Zet så kanske någon inser att de inte behövs längre. Istället har de gått över till att bli ludditer vars nya affärsmodell är att stämma skiten ur folk och försöka stoppa klocka så länge det går. Är det konstigt att man inte vill ge den industrin en spänn mer? Säger jag som trots att jag bojkottar musik- och filmmaffian lagt ut mer på kultur den här månaden än medelpolacken gör på ett år (~350 PLN).

Att det polska piratpartiet ännu inte syns i debatten handlar nog dels om organisationsproblem, men mest om att polen ännu inte haft några större pirathändelser av typen Pirate Bay-spectrial eller FRA-lagen. Några sådana händelser och det kan nog vakna här också.

Dagens ord är badania - undersökning, men även forskning.

Andra bloggar om: nedladdning, piratkopiering, internet, Polen. Intressant?

PS: Intressant är att Gazeta.pl varje vecka publicerar en lista över de 10 mest nerladdade filmerna via BitTorrent under rubriken "hemmabio".

Land of the micromanaged?

Jag blev stum av förundran när jag läste det här utdraget från en blogg på NYTimes.

Texas allows you to transport open but covered bottles of wine in your car.

Well, tänkte jag... och??? Vilket följdes av en läsarkommentar att

One thing to keep in mind is that local laws may prohibit the transport of open containers. [...] In any case whatever state you happen to live in you can put the alcohol in the trunk without much risk of being caught.

Har vi sådana lagar på den här sidan pölen? Fru mjn påminde om hur hon blivit utskälld av amerikanska grannar när de gick från ett fest i ett hur till ett annat med flaskor i händerna.

Inte för att vi inte har vår del idiotiska lagar här, men det är en påminnelse om att lagstiftare alltid gillar mikromanagement för att styra folk enligt egen moral. Kanske behövs det fler politiker som Janusz Palikot (palikot = den rökande katten) som ville bygga ett monument över polens absurditeter.

Dagens ord är prawo - lag (men oxå höger).

Den gamla stationen

Mitt i centrala Warszawa ligger Warszawa Główna Osobowa, den gamla centralstationen som byggdes efter kriget. Delar av den hyser numera järnvägsmuséet, men till största delen ligger platsen övergiven. Perrongerna är övervuxna och allt är rostigt och förfallet. Det är en underlig känsla att gå omkring där naturen tagit över mitt i storstaden. När den nuvarande centralstationen Warszawa Centralna togs i bruk 1975 försvann trafiken till stor del från Warszawa Główna. 1997 slutade man helt att använda stationen.

Helt övergivet är det dock inte; en kvinna av obestämbar ålder bor under ett av perrongtaken och förvarar sina få pinaler i ett rum i den gamla stationsbyggnaden. Det mesta är dock stängt och låst, men genom de trasiga fönstren ser man högar av skräp, flaskor och damm.

Jag tog en serie bilder när jag gick omkring på stationen och tänkte att "det är nog så här Jörnmark känner sig". Om han har vägarna förbi kan jag guida honom. Man hittar bilderna på mitt Flickr-konto.

Dagens ord är dworzec - tågstation.

Andra bloggar om tåg, stationer, foto, övergivna platser, Warszawa, Polen.

Nobelspekulationer igen

Hösten är här, och med den kommer som vanligt Nobelprisannonseringarna. Jag kan ju sträcka på mig lite och säga att med spridda hagelskurar har jag lyckats pricka in de tre senaste fysikprisen. COBE 2006, GMR hade jag som backup 2007 och förra året gissade jag att det var dags för ett teoripris. Så hur följer man upp det?

De Er-dopade fiberförstärkarna har jag haft med sedan 2006 och de förtjänar fortfarande pris, men blir det i år? De vore kul att se den polska nationella yran om Aleksander Wolszczan fick pris för att hittat de första konfirmerade exasolära planeterna. I så fall glömmer nog alla att han lämnade Polen förra året efter anklagelser om samarbete med SB under socialisttiden. Om vi skall försöka lägga till något nytt till listan så tror jag att tiden kanske börjar bli mogen för metamaterial. Det har kommit många intressanta resultat i det området de senaste åren (osynlighetskappa, någon?). I så fall är min gissning på trion Smith, Schultz, Veselago. Jag tror inte på ett teoripris även i år, men Aharonov och Berry är inga högodsare.

I kemi har jag som vanligt ingen koll. Om jag bara skall kasta fram något så vore fortfarande Allen Bard kul. Han har gjort mycket viktigt inom enmolekylspektroskopi och elektrokemi. Inom det sista har han för övrigt skrivit bibeln. Men det blir väl som vanligt nåt biomög. I så fall ligger väl Jacqueline Barton bra till. Hon leker med DNA vilket alltid är populärt i prissammanhang.

I litteratur kan vem farao som helst få priset bara välj ord slumpmässigt här:

Dagens ord är nie mam bladego pojęcia - har inte den blekaste aning. Faktiskt ordagrant översatt.


Andra bloggar om: Nobelpriset, fysik, kemi, vetenskap. Intressant?

UPPDATERING: Jag kan nog inte skryta om några poäng den här gången. Visst hade jag en gissning om optiska fibrer, men mer specifik än Kaos arbete som startade fiberkommunikationen i stort. Och i kemi... visst blev det något biomög, men det är knappast en träffsäker förutsägelse.

Kastrera Polanski?

Som världens media rapporterat har regissören Roman Polański gripits i Schweiz och riskerar att utlämnas till USA. 1977 erkände Polański att han haft sex med den då 13-åriga Samantha Gailey. Han drogade och hade sex med henne trots att hon sa nej, men de flesta åtalspunkterna lades ner mot att regissören erkände sig skyldig till olovligt samlag med minderårig (statutory rape). Hela förfarandet under rättegången var ganska underligt, med en megalomanisk domare och till slut flydde Polański till Frankrike där han har medborgarskap. Nu greps han alltså och förhandlingar om utlämning väntar.

Men det intressanta i historien är tajmingen. För några dagar sedan röstade sejmen, nästan enhälligt, igenom en lag där personer dömda för sexuella övergrepp på barn skall tvingas genomgå kemisk kastration. Det kommer efter Polens Frizl-fall från förra året när Tusk i ilska förklarade att sådana personer var kreatur och mänskliga rättigheter alltså inte borde gälla dem. Nu har man alltså en sådan lag och 84% av polackerna sägs stå bakom den liksom alla utom en sejm-ledamot. Så man skulle kunna tänka sig att regeringen skulle applådera Polańskis gripande och se honom som varnande exempel. Istället får vi höra utrikesminister Sikorski lova att han skall använda sina kontakter för att tillsammans med sin franske kollega be Obama Schwarzenegger benåda regissören*.

Jag tror att alla som sett hans filmer, som jag, delar min uppfattning att för den här synden är nåd möjlig,

säger Sikorski till Gazeta Wyborcza. Regissörskollegan Krzysztof Zanussi försvarar Polański i programmet "Pricken över i". "För 30 år sedan använde han en underårig prostituerads tjänster". Stödet för den polsk-franske regissören är stort, även ex-presidenten, nobelpristagaren och den som alltid kräver mer uppmärksamhet, Lech Wałęsa har sällat sig till hans stödtrupper. Även Gailey har gått ut med att hon förlåter Polański och helst ser det hela lämnat bakom sig.

Vad man än må säga om det specifika fallet så är det uppenbart att det är skillnad på övergrepp och övergrepp och folk och folk. Nå, borde Polański kastreras?

Dagens ord är ekstradycja - utlämning av brottslingar.

UPPDATERING: Tydligen är franska politiker och kulturtoppar som de polska. Även i DN kommenteras den hycklande inställningen till kulturens geniförklarade brottslingar.

* Vilket för övrigt en jurist förklarade i TV att det är omöjligt. Polański är inte dömd för något brott. Han flydde innan domen meddelades. Utan dom kan han inte benådas.

 Andra bloggar om: Polen, Polanski, politik, sexualbrott. Intressant?

Förberedelser

Den som inte vet på vilket allvar man tar gravsmyckningen på Allhelgonahelgen i Polen kan ta en titt på den här bilden.

Det är en dryg månad kvar och det ser redan ut så här i vår mataffär! Och jo, det är gravlyktor.

Dagens ord är znicz - gravlykta.

McDistance

Säkert gammal för många, men ändå fascinerande. Skulle vilja se en liknande karta för Europa.

Den dödliga örnleden

Orla Perć - Örnleden - är den svåraste av de markerade lederna i de polska Tatrabergen och är i det närmaste legendarisk. Leden går längs kammen från Zawratpasset till Krzyżne och passerar flera av Polens högsta toppar. På flera ställen går man längs lodrätta väggar flera hundra meter höga och genom djupa klyftor. På många platser finns stegar, kedjor och järnsteg till hjälp. Hela turen tar drygt sex timmar men som belöning bjuds man på makalös utsikt.

Men samtidigt som det är en av de mest kända lederna är det också en av de farligaste. Varje år inträffar flera olyckor och TOPR (Tatrzańskie Ochotnicze Pogotowie Ratunkowe - Tatrabergens frivilliga räddningstjänst) tvingas ofta rädda folk som inte kan fortsätta. I år har det inte skett några dödsolyckor på Orla Perć, men under det sekel leden varit öppen har ungefär hundra personer avlidit i olyckor där. För precis en månad sedan ledde ett väntat och förvarnat väderomslag till att 14 personer satt fast på Orla Perć och fick ledas ner av TOPR. Detta och många liknande tillbud har lett till en debatt om Orla Perć framtid.

En appell på nätet till ledningen för Tatranationalparken, där Orla Perć ligger, tycker att man skall göra om leden till en riktig Via Ferrata med riktiga säkringskablar där man kan klippa in karbiner. Det är dock något som inte gillas av turistguiderna. De skulle förlora kunder, menar de, om man skulle tvingas bära sele.En Via Ferrata innebär kostnader, säger guiden Stanisław Trębacz till Onet.pl, som eliminerar medelturisten.

Den medelturisten har inget på Orla Perć att göra replikerar Adam Marasek från TOPR. Den leden är byggd för Taterniker och mycket erfarna turister. Problemet enligt honom är istället att lederna i Tatrabergen är för välutrustade med hjälpmedel som gör att ovana turister kan ta sig för högt upp. Han skulle gärna se att många av stegarna togs bort och att man stänger delar av bergen och bara tillåter besök av klättrare och folk som har guide, som det är till exempel på Gerlach i Slovakien. Men det håller inte Piotr Mikucki med om. Det skulle vara att smörja guidernas plånböcker och att ta ifrån folk deras rätt att uppleva bergen.

Debatten kommer säkert att gå vidare en längre tid. Jag har själv inte gått/klättrat* Orla Perć, men skulle gärna göra det. För två år sedan när vi var i Tatra så planerade vi att ta den leden, men väderrapporten talade om hård vind den dagen så vi tog en annan, mindre exponerad led. Under dagen hörde vi räddningshelikoptrar och när vi kom tillbaka till härbärget fick vi veta att en person fallit från Orla Perć. Han överlevde inte. Jag skulle inte ha något emot om de gjorde om leden till en ren Via Ferrata, heller inte om de tog bort en del kedjor. TOPR-räddaren ovan har rätt - det är för mycket ovana turister högt uppe i bergen, och på många ställen är det trafikstockning under högsäsong. Tatra är underbart vackert, och jag rekommenderar alla att åka dit, men man bör undvika juli och augusti.



Dagens ord är szczyt och przełęcz - topp och pass.

* Finns det en svensk motsvarighet för ordet scrambling?

Andra bloggar om: Polen, turism, Tatra.

Jävla pirater - typ

Jag skrev för ett par dagar sedan i en kommentar hos Rick Falkvinge att det inte är någon offentlig debatt i Polen om nedladdning, piratism, integritet och så vidare. Kanske kan den komma igång nu.

Kazik Staszawski, sångare i bandet Kult och en av Polens mest kända artister, har gått till attack mot nedladdning. Kults senaste platta "Hurra!" fanns ute på nätet två veckor innan den officiellt släpps den 28 september. Det fick Kazik att gå i taket. På sitt officiella forum skrev han att

Każdy, kto podniósł kradzione, jest dla mnie kurwą - Alla som plockade upp det stulna är för mig horor.

(kurwa betyder ordagrant hora, men används som en allmän grow svordom.) Reaktionen lät inte vänta på sig. Kazik fick tusentals kommentarer på forumet och nyheten plockades upp över en helsida i gratistidningen Metro under rubriken "Gammal Kazik inte för nya internettider".

Kazik verkar dock tröttna på kommentarer och skriver att han skall göra vad han kan för att likviderar forumet. "Samlas och tjata nån annanstans [...] Adieu." Sedan gör han ytterligare ett inlägg där han skriver

Ta płyta była dla mnie najważniejszą od wielu, wielu lat - tym bardziej boli, że ten czy ów bez zastanowienia nasra na nią. Tego się doprawdy nie spodziewałem. I każdy, kto to zrobił (a są też tacy, co bez krępacji chwalą się tym) niech się do mnie nie zbliża, bo ręki mu nie uścisnę. Na występy również nie zapraszam. Teraz już chyba naprawdę - adieu!
Den plattan var den viktigaste för mig på många, många år - det som gör mest ont är att någon eller några utan att tänka efter sket på den. Det förväntade jag mig verkligen inte. Och alla som gör det (och det även de, som utan tvekan hyllar det) bör inte närma sig mig, för jag kommer inte att sträcka dem handen. Till konserter är de heller inte välkomna. Nu är det nog verkligen adieu!

De flesta av hans kommentatorer verkar ledsna över hur han reagerar (duh, det är på hans fan-forum) och någon skriver

Kaziku, ale do kogo te słowa? Do forumowiczów, którzy i tak kupią tę płytę, a jeno chcieli wcześniej się z nią zaznajomić? Płyta prędzej czy później i tak pojawiłaby się w sieci i wątpię, żeby czas wypłynięcia miał jakiś wielki wpływ na to, ile osób kupi płytę. Kto chciał kupić, to i tak kupi po premierze, a kto miał ściągnąć, to po prostu ściągnąłby dwa tygodnie później.
Kazik, men till vem riktar sig de orden? Till forumanvändare som ändå köper skivan men bara ville lära känna den innan? Skivan hade hamnat på nätet förr eller senare i alla fall, och jag tror inte att tidpunkten har någon betydelse för hur många som köper skivan. De som vill köpa den gör det ändå efter premiären, och de som skulle ladda ner hade bara gjort det två veckor senare.

 Metros rubrik var passande. Hur dumt är det inte att fara ut mot sina fans för att de laddar ner hans skiva. Som skrevs, många skulle köpa den ändå. Andra skulle gå på hans konserter. Att internauter tydligt talat om vad de tycker om sådant gör att man kan hoppas på att polska internauter inte kommer att tystlåtet gå den franska vägen. Men kanske behövs några stora händelser som en Pirate Bay-rättegång för att sparka igång saker på riktigt.

Dagens ord är w sieci - på nätet.


Läs även andra bloggares åsikter om Polen, Internet, fildelning.

Artighet

Det var länge sedan vi hade någon språkpost här så det kanske är dags.

Nu när jag börjat lära mig polska så att jag faktiskt kan prata lite med folk har jag dykt på problemet med tilltal. Ett problem som inte finns i svenskan sedan Bror Rexed lyckades få igenom du-reformen. Nå, på polska duar man inte hur som helst. Det är heller inte så enkelt som på tyska att man i princip niar alla främlingar och duar vänner. I polskan måste man naturligtvis krångla till det lite extra. I grunden är systemet liknande det gamla svenska tredje-persons-tilltalet. Man säger alltså exempelvis till en person man inte känner

Czy Pan chce troche kawę? - Vill herrn ha lite kaffe?

Just uttrycket Pan/Pani (herr/fru) används hela tiden i tilltal när man pratar med en främmande person. Ibland känns det nästan som om det går till överdrift.

Proszę Pana, czy może Pan ... - ordagrannt: Ursäkta herrn, skulle herrn kunna ...

Som sagt, det blir en jäkla massa Pan. Det anses mycket oartigt att tilltala någon som inte är en nära vän med du, och endast den äldre eller mer respekterade kan föreslå en sådan övergång. Men det är inte så enkelt att man bara kan använda pan och så är allt klart. I många sammanhang använder man titlar + Pan; vi duar varandra i gruppen (i många andra grupper på institutionen Pan/Pani-ar man varann), men studenter som besöker oss tilltalar chefen med Panie profesorze (i böjd form i vokativ som är kasuset för direkt tilltal). I intervjuer hör man hela tiden uttryck som Pani minister (fru minister), Panie pośle (herr parlamentsledamot) och de intervjuandes svar, Panie redaktorze. Ett undantag är präster som tilltalas med ksiądz (präst) utan Pan.

Men det slutar inte där. Bekanta, men inte så nära att man duar dem, tilltalar man med pan/pani + förnamn, vanligen, men inte alltid, i diminutivsformen: Pani Ewka, Pan Włodek o.s.v. Däremot är det oartigt att tilltala personer med efternamn, Pan Kowalski, utan då använder man bara Pan. En annan variant är att släktingar tilltalas med t.ex. ciocia (moster/faster), wujek (morbror/farbror), babcia (mormor/farmor),... med eller utan förnamn. Wujek och ciocia används också allmänt av barn på samma sätt som svenskans farbror och tant.

Sedan finns det ytterligare komplikationer om man tilltalar flera personer och tvingas på pluralformerna państwo (till blandad grupp), panie (till kvinnor) och panowie (to män). Svårigheten är dubbel för en du-uppväxt svensk: Först skall man bedöma hur formellt man skall tilltala olika personer. Lägg därtill alla olika kasusböjningar (sju olika kasus) som behövs och man kanske förstår att jag drar mig åt "has-det-hund"-hållet så långt det går.

Dagens ord kan väljas ur högen ovan.

Andra bloggar om: språk, polska, tilltal, T-V-åtskillnad.

Putin och världskriget

Få kan väl ha missat att 70-årsdagen av andra världskrigets inledning högtidlighölls i Gdańsk i tisdags. Vad alla undrade var naturligtvis vad Putis skulle säga. Under våren och sommaren har en strid ström av ryska hemliga rapporter, historiker och TV-program försökt att mildra eller ursäkta det som ses som ett av världskrigets utlösande faktorer och ett av historiens största svek, Molotov-Ribbentrop-pakten. Det ryska försvardepartementets hemsida gick till och med så långt att de kallade de tyska kraven på Polen för "rimliga" och lade därmed skulden för krigen på Polen. Efter häftiga protester försvann den rapporten snabbt. Men i ljuset av detta, och i ljuset av att liknande anklagelser fortsätter att komma från ryskt håll vägdes naturligtvis Putins ord på guldvåg.

Putin föregick mötet med att skriva ett brev till den polska dagstidningen Gazeta Wyborcza - döpt till "Brevet till polackerna" av tidningen. Där lyckades Putin, med många om och men, klämma ur sig att Molotov-Ribbentrop-pakten var moraliskt förkastlig. Till slut kom det även ur honom att de ryska morden på polska krigsfångna officerare, känt som Katyn-massakern, var ett avskyvärt brott. Men, på typiskt ryskt manér var Putin naturligtvis tvungen att relativisera sin berättelse; visst var Molotov-Ribbentrop-pakten ett moraliskt fel, men det var även Münchenuppgörelsen året innan. Kunde man inte förstå Stalins tankebanor? Och gick inte polska trupper in, samtidigt med de tyska, i Tjeckoslovakien 1938? Visst mördades 20000 officerare i rysk fångenskap, men dog inte en mängd ryska krigsfångar av undernäring och epidemier i polskt fångenskap efter det polsk-sovjetiska kriget 1919-21?

Putin varnar i sitt brev för just den typ av historieförfalskning som uppenbart rinner ur ryska källor:

Historiens duk är inte en billig reproduktion som man slarvigt kan retuschera på någons begäran och ta bort det som inte behagar honom , eller ändra bakgrunden genom lägga till ljusare eller mörkare färger. Tyvärr är sådana exempel på förvridandandet av det förflutna något vi ofta att göra med idag. Vi ser försök att skriva historien på nytt för tillfälliga politiska behov. I vissa länder har det på det hela galloperat över styr – man heroiserar nazistiska medbrottslingar, man ställer i samma led offer och bödlar, frihetskämpar och ockupanter.

Trots detta ställde sig de flesta, vanligen historiskt hyperkänsliga, polska kommentatorerna försiktigt positiva. Regeringen Tusk försöker laga banden med grannarna. Han har lyckats väl med Tysklands Merkel men kanske inte lika väl med Putin. Kanske tänkte man att det här är nog det bästa som går att få ur en rysk ledare vid den här tidpunkten och otypiskt nog låta realpolitisk hänsyn gå före moralisk rättfärdighet. Någon som däremot inte till fullo ställde upp på den leken var Polens president Kaczyński, som ju länge gjort sig känd för sin oförsonliga inställning mot såväl Tyskland som Ryssland. Ursinnigt slog han ifrån sig den ryska relativismen och fräste att Sovjetunionen stack en dolk i Polens rygg.

Men på det stora hela verkar ceremonin ha haft ett försoningens förtecken. Tusk och Putin menade, på sin genemsamma presskonferens, att man steg för steg skulle se över sina meningsskillnader. Putin lovade därtill att, på "en ömsesidighetsbas" öppna de ryska arkiven. De tyska tidningarna är fulla av artiklar som inte sparar på riset åt den tyska ryggen. Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ, en av Tysklands tyngsta dagstidningar) påminner om hur långt vi kommit de senaste 20 åren. Vid 50-års-ceremonin 1989 var ingen tysk representant välkommen. Johannes Rau, dåvarande premiärminister i Nordrhein-Westfahlen och senare förbundspresident, lade ner en krans på en kyrkogård i Warszawa i all stillhet.

Kanske gör man rätt i att tolka Putins ord ord välvilligt, men man kan dock inte låta lögnerna stå oemotsagda. Historikern Norman Davies gör ett gott jobb i den riktningen i The Guardian där han påminner om krigets verkliga orsaker. Fast tyvärr är det ju också så att Putin har en viktig poäng, även om han själv verkar blind för sin egen läxa, i att många länder ser alltför okritiskt på sin egen roll före, under och efter kriget. "Alla" har begått fel, menar Putin med sitt typiskt råa språkbruk, och det är inte rätt att några skall få "plocka russinen ur det här mögliga brödet". Här har många länder mycken självrannsakan att göra. Så även Sverige.

Här kanske det också passar bra att tipsa om Vladislav Savics program Putin och rysskräcken som gick i P1 i somras. Ytterligare en påminnelse om de där jobbiga gråskalorna i en värld man helst målar i svart och vitt.

Dagens ord är pojednanie - försoning.

 Andra bloggar om: andra världskriget, Polen, Ryssland, Putin, Molotov-Ribbentrop-pakten. Intressant?

AFM-bild

Efter att ha spenderat den senaste månaden med att bråka med ett AFM kan jag inte undvika att kommentera den här fantastiska bilden.

Läs vad jag skriver på Under lagerbladet.

Dagens ord är mikroskop sił atomowych - atomkraftsmikroskop (AFM).

Forskning

Ett passande citat för dagen:

Att vara forskare innebär att kunna skratta åt det, trots allt.

Ett par sidonotiser:
Inom elektrokemi använder man ofta platina- eller silvertrådar som elektroder. Ett bra sätt att göra rent platinatråd är att glödga den med en bunsenbrännare. Platina och silver ser ganska lika ut - de har dock olika smältpunkt...

Om man stoppar ner aluminium i en lösning med kopparsulfat (CuSO₄) så löses aluminumet upp. Det gäller även om det är en viktig del av din AFM-prob.

Dagens ord är badania - forskning.

70 år sedan styckningen

Idag är det 70 år sedan den oheliga alliansen mellan Sovjetunionen och Hitlers tyska rike skrevs under, även om den daterades till den 23 augusti. Det var inte bara en icke-aggressionspakt mellan två totalitära diktaturer, utan de hemliga tillägg som Sovjet vägrade kännas vid förrän 1989 förklarade svart på vitt att Hitler och Stalin delat upp Öst- och Centraleuropa mellan sig.

Naturligtvis skrivs mycket i polska tidningar om pakten som betydde slutet för den nyuppståndna polska republiken. Man skriver också mycket om hur det i Ryssland av idag pågår en kampanj för att rättfärdiga Molotov-Ribbentroppakten som en nödvändighetsåtgärd från Stalins sida. Han behövde köpa tid inför det oundvikliga tyska angreppet menar man. Vidare hävdar man i rysk statlig TV (här, för den som kan ryska) att man tvingades till pakten för att skydda sig mot de pakter som Tyskland skall ha slutit med Polen och Japan om ett gemensamt angrepp på Sovjet. Jag vet inte om det är samma program som visades i juni, eller ett nytt. I vilket fall som helst bör man då ta i åtanke det som Fytne skrev förra året: under lång tid var det inte bara en icke-aggressionsstämning mellan kommunist- och nazistdiktaturerna - Sovjet stödde aktivt Tysklands krigsföretag med olja och andra råvaror. Man bör därtill komma ihåg att Polen sedan 1932 hade en icke-aggressionspakt även med Sovjetunionen - en pakt man hedrade fram till den 17 september 1939.

I Süddeutsche Zeitung kan man läsa hur den ryska historieskrivningen mer och mer efterliknar den sovjetiska. Kanske, skriver han, kan polsk och baltisk rädsla över rysk-tyska relationer minska först när David Lows satirteckning ovan återfinns i ryska skolböcker. Men samtidigt som Daniel Brössler kritiserar den ryska hållningen gör han ingenting för att förminska de tyska grymheterna. Däri ligger skillnaden mellan ett Tyskland som varje dag lever med skulden från tredje riket och Ryssland som verkar allt mindre benäget att se kritiskt på sin egen historia.

Läs även Liepzig-historikerna Stefan Troebst (Süddeutsche) och Dan Diner (NZZ) om Hitler-Stalin-pakten som man kallar den i Tyskland.

Dagens ord är III Rzesza - Tredje Riket och ZSRR (Związek Socjalistycznych Republik Radzieckich) - SSSR (Socialistiska rådsrepublikernas union). (Kallades Sovjet någon gång för SRRU i Sverige?)

Andra bloggar om: Sovjetunionen, Polen, Tyskland, Molotov-Ribbentrop-pakten, andra världskriget, historia.

Starka män som simmar

Rysslands premiärminister verkar gilla det där med att synas i bar överkropp. Inför valet för något år sedan var han ute och fiskade. En riktig he-man den där Putin - vi har sett honom skjuta tiger (med bedövningspil), åka batyskaf i Bajkalsjön (och med sina superögon med inbyggd spektrometer genast förklara att vattnet inte var förorenat) o.s.v. Men det verkar ju fungera; någon form av manlighetsideal har han ju blivit i Ryssland.
Den här bildserien kommenterades i Finacial times (citerat här av Gazeta Wyborcza) med att det visar en "medelålders man som desperat vill visa världen att han fortfarande är atletiskt byggd [...] medan Ryssland förfaller liksom Putins bringa". Den simmande Putin väckte naturligtvis tanken på en annan superledare - Ordförande Mao som vid 73-års ålder simmade 15 km på 65 minuter i Yangtse-floden...
Bilden från den utmärkta bloggen Iconic Photos.

Dagens ord är pływać - simma. Men på polska "simmar" även båtar.

Andra bloggar om: Ryssland, Putin.

En språkresa

En språklig resa från det internationella till det regionala får man på tågen här i Niedersachsen. På interctytåget från flygplatsen i Hannover till Bremen gjordes alla utrop på såväl tyska som engelska. Vidare, på regionalexpressen till Oldenburg hade man lämnat engelskan bakom sig; nu var det bara tyska utrop. Så långt allt normalt.

Igår företog jag en dagstur till Norderney (bilder kommer så småningom), en av de ostfrisiska öarna i Nordsjön. På tåget mot Norddeich märkes en förändring när personalen byttes i Leer (Ostfriesland) byttes även den inspelade utropsrösten. Plötsligt var utropen inte längre på tyska, utan på plattdeutsch - den regionala dialekten som går åt holländska. Utropen var överdrivet långsamma och tydliga, och därför fortfarande förståeliga, men många ord och uttryck är helt olika högtyskan. Även de tyska turisterna såg lite förvånade ut.

Vissa plattyska ord används dock dagligdags i hela regionen, i synnerhet hälsningsfrasen "moin" istället för "guten Tag". Moin betyder trevlig och är en förkortning av "moin Dag" (med holländskt gutturalt "g"), just guten Tag och har alltså ingenting med morgon att göra som jag trodde när jag först hörde det.

Dagens polska glosa är dolnoniemiecki som är plattyska, eller lågtyska som det numera heter officiellt.

Andra bloggar om: språk, tyska, dialekter.

Mord?

Såg en kille med en lustig t-shirt idag, à propos piratpartiets valaffischer:

Home-drinking is killing your Gastwirt

Dagens ord är polska barman som blir Gastwirt på tyska.

Life takes Visa...

... om du inte lever i Tyskland! Jag bär omkring på fem betal/kreditkort från tre olika länder och ändå har jag flera gånger fått lämna tillbaks varor för att de inte accepterat mina kort. Tyska jäkla EC-kort skall det vara. Och det gäller även i internationella kedjor som nu idag i Saturn. Man kunde tycka att en stor elektronikkedja kanske borde ta något internationellt kort...

Dagens ord är karta debetowa - betalkort

Valaffischer

Under det korta besök jag gjorde i Sverige i våras, innan EU-valet, lyckades jag inte se om det hängde några valaffischer för Piratpartiet. Här i Tyskland är det nationella val den 27 september och i Oldenburg hänger valaffischer lite här och var. Ett enda parti är det som tjuvstartat valrörelsen - Piratenpartei. Inte nog med att de är först ute - affischerna är snygga och en del av dem riktigt smarta. Den till vänster nedan hängde vid universitetet. Den lyder Einigkeit und Recht und Freiheit, de första orden i den tyska nationalsången, med lag (eller rättvisa) och frihet extra framlyft och med tillägget "också i framtiden".Den till höger hänger alldeles i närheten av där jag bor. Fast den bästa affichen - som jag inte har på bild - visar ett tyskt euromynt och texten "Freiheit ist keine Randbemerkungnotiz". Randbemerkungnotiz = marginalanteckning, något sagt i förbigående; Rand = kant. På kanten till de tyska 2-Euromynten står just devisen Einigkeit und Recht und Freiheit inpräglat.

Snyggt. Jag hoppas att det tyska piratpartiet kan skaka om lite. En valframgång här borde väl få de svenska partierna att bäva för vad som kommer ett år senare.

Dagens ord Partia piratów.

Andra bloggar om: Tyskland, politik, piratpartiet, val till förbundsdagen, valet i tyskland.

Historisk känslighet, del 732

Jeremy Clarkson visade i Top Gear en fejkad reklamfilm för Volkswagen Scirocco.

Folk flyr i panik... mass exodus... state of emergency... bild på bilen... Berlin to Warsaw in one tank. Kanske inte så himla rolig, men oförarglig. Kommentarerna har dock inte låtit vänta på sig. Gazeta Wyborcza kallar det ett smaklöst skämt på polackers bekostnad (fast jag tycker nog att udden är mer riktad mot Tysklands histora). Filmen har över 2000 kommentarer på YouTube. Många från polacker som känner sig sårade. En person föreslår en motsvarande reklam:

England. People are running and hiding in panic, women are crying, army on the streets, blah, blah blah (the same situation like in Clarkson advertising, but with Union Jack).
And in the final, we can see Lufthansa logo, and the text
"the new flight connections. Berlin-London within 40 minutes".

"Hur kul skulle det vara", frågar han retoriskt. Ganska kul säger jag och skulle vilja påstå att knappast någon britt skulle bli särskilt upprörd. Och jag tror knappast att brittiska ambassaden skulle protestera hos TVP. Men om man får tro Warsaw Voice har polska ambassaden nu lämnat in en protest till BBC. Suck.

Bara ytterligare ett exempel på polsk historisk hyperkänslighet.

För övrigt är det lite lustigt att den första bilden i Clarksons reklamfilm helt uppenbart är från Kraków och visar stadens mest kända landmärke. Hittade han ingen flygbild från Warszawa?

Dagens ord är żart - skämt.

Andra bloggar om: Polen, Tyskland, VW, Volkswagen Scirocco, Jeremy Clarkson, andra världskriget.

Oldenburg

På tillfälligt besök, en månad, i Oldenburg (Oldenburg) i Tyskland. Kanske blir uppdateringarna lite färre under den tiden. Alldeles säkerligen de polska observationerna även om polska kontakter här inte saknas; jag delar kontor med en polsk forskare och tjejen som hyr rummet bredvid mitt kommer från Polen.

Dagens ord är Niemcy - Tyskland.

Timmen W

I Warszawa finner man idag ett överflöd av flaggor; på varje buss och spårvagn, på varje offentlig byggnad, i snart sagt varje gatuhörn hänger Polens rödvita och Warszawas rödgula flaggor sida vid sida. Anledningen är firandet av Warszawaupproret. Det är idag 65 är sedan upproret och det firas med att klockan 17:00, Timmen W när upproret inleddes, ljuder sirenerna i Warszawa, bilar stannar på gatorna och man håller en tyst minut. När detta pågår befinner jag mig på landet hos babcia.

Men år för år har upproret blivit mer politiserat, mer officiellt. Det brukade vara en ganska privat angelägenhet, för de upprorsmän som fortfarande levde, för deras anhöriga och för Warszawabor i stort. Upprorsmännen brukade besöka sina fallna kamraters gravar, eller monumentet Gloria Victis på krigskyrkogården. Men sedan socialistsystemets fall, under vilket hemarmén officiellt sågs som misstänkta - upproret riktade sig såväl mot de tyska ockupanterna som den kommande sovjetiska ockupationen, har firandet antagit alltmer politiska dimensioner. Detta har mycket med president, och före detta borgmästaren i Warszawa, Lech Kaczyński att göra. I hans nationalistiska framtoning passar firandet av upprorets hjältar perfekt. I år har han även föreslagit att den 1 augusti skall göras till officiell helgdag för minnet av upproret. Men kanske har man nu gått för långt. Bland de få kvarvarande upprorsmännen har det framställts önskningar att man inte skall ha en stor mottagning på kyrkogården utan att de skall kunna besöka gravarna i lugn och ro. Hanna Gronkiewicz-Waltz, Warszawas nuvarande borgmästare har därför undanbett ett officiellt firande på kyrkogården, men Kaczyński meddelande att Timmen W kommer han att befinna sig vid monumentet och lägga ner en krans. Han bjöd även in premiärminister Tusk och andra partiledare att delta. Senatens talman Bogdan Borusewicz har avböjd att delta och menar att efter att lyssnat på upprorsmännens önskan är det självklart att han inte kommer dit. Han förkastar även idén om att göra dagen till helgdag. Opinionsundersökningar visar att en majoritet vill att det skall vara en helgdag, men om man i princip frågar folk "vill du ha en extra dag ledigt mitt i sommaren?" är det kanske inte så konstigt att många svarar ja.

Själv är jag bara mer och mer trött på hur vissa polska politiker ständigt måste lyfta fram historien - historiska hjältar, nederlag, segrar (fast av den varan finns det inte så många) och förorätter. Visst, man skall inte glömma historien, men det betyder inte att man måste leva i den.

Dagens ord är Godzina W - Timmen W.

Andra bloggar om: Polen, historia, Warszawaupproret, andra världskriget.

På landet

Spenderade helgen hos Babcia på den polska landsbygden. Babcia bor i östra Polen i en liten by som verkar ligga 50 år efter sin tid. De drygt 300 invånarna har två små lanthandlar och en deltidsläkare i byn - och naturligtvis en kyrka, ganska nybyggd som sväljer hela befolkningen. Folk försörjer sig på en blandning av lantbruk och ströjobb och många av husen har sett ut som om de inte renoverats på den här sidan 1950-talet. Men så sakteliga har saker börjat förändrats. Man ser mer och mer nymålade hus och välskötta trädgårdar. En bidragande anledning är svamp. Mycket av de champinjoner som äts i bl.a. Sverige kommer från området kring Babcias by. Att Polen nu ligger inom EU öppnade möjligheterna för export.

Som utpräglad stadsbo har landsbygden sin charm - vedhuggning och utedass tillhör inte vardagen i Warszawa. Men det som jag alltid njuter mest av när jag kommer utanför stadens ljus är natthimlen. Att se Vintergatan sträcka sig som ett band över himlen är en syn vi ljusförorenade upplever alltför sällan...

Dagens ord är Droga Mleczna - Vintergatan.